Blomsterremsor med bovete främjar förekomsten av naturliga fiender i ekologisk odling

Att skapa livsmiljöer för naturliga fiender till skadeinsekter i växtodling kan bidra till mer hållbara bekämpningsstrategier. Blomsterremsor har undersökts som potentiella livsmiljöer eftersom de kan tillhandahålla de resurser som behövs, i form av mat och boplats, för att stödja överlevnaden av de naturliga fienderna. Försök med blomsterremsor har gjorts i många länder och i många olika odlingssystem, med varierande resultat. I vissa fall har användandet av blomsterremsor påverkat skörden negativt genom att skadeinsekterna gynnats mer än de naturliga fienderna och i andra fall har det påverkat skörden positivt genom att bidra till en ökad artrikedom av naturliga fiender som i sin tur lett till en mer effektiv biologisk bekämpning. Variationen i resultat kan bero på vilka naturliga fiender som gynnats av just den typen av blomsterremsor och deras förmåga att förflytta och sprida sig i den intilliggande grödan. För att användandet av blomsterremsor i odling ska kunna bli en tillförlitlig metod för biologisk bekämpning måste förståelsen för mekanismerna som ligger till grund för effekterna öka.

I en studie som genomfördes av forskare vid University of Queensland i Australien, utvärderades effekten av blomsterremsor bestående av bovete (Fagopyrum esculentum Moench) i odling av bönor (Phaseolus vulgaris L.). Boveteremsorna var två meter breda och placerades med 30 meters mellanrum över fältet. Kanterna runt fältet bestod av gräs, både naturligt förekommande arter och inplanterade. I studien undersöktes mängden skadeinsekter, mängden och artrikedomen av naturliga fiender samt skörd av bönor. En jämförelse gjordes med ett kontrollfält utan bovete. Ekologiskt godkända insektsmedel och biologisk bekämpning användes i båda fälten.

Resultaten från studien visade att användandet av blomsterremsor inte ledde till någon signifikant ökning av vare sig mängd eller diversitet av potentiella naturliga fiender. Högst antal naturliga fiender, samt antal arter, hittades istället i kanterna med gräs som omgärdade fälten. Sammansättningen av naturliga fiender i gräskanterna var däremot inte densamma som återfanns i grödan, vilket innebär att de naturliga fienderna i gräskanterna inte bidrog i särskilt stor omfattning till bekämpningen av skadeinsekter i grödan. De naturliga fiender som förekom i boveteremsorna var liknande de som återfanns i grödan. Forskarna drog därmed slutsatsen att även om boveteremsorna inte bidrog till fler arter av naturliga fiender så bidrog de till att främja de som redan förekom i grödan och ökade rörligheten av dessa över fältet. Skörden av bönor var något högre i fältet med boveteremsor (dock ej signifikant högre) och kostnaden för skadeinsektsbekämpning lägre, vilket innebar att användandet av blomsterremsor totalt sett var positivt för odlingen.

Anna Karin Rosberg