Kompostte kan vara effektivt mot gråmögel – men kompostens ursprung spelar roll

Kompostte framställs genom att sänka ner påsar med kompost i vatten där de inkuberas under några dagar. Om luftning tillsätts i processen blir kompostteet färdigt att användas efter ett par dagar, och om det inte tillförs någon luftning så tar det cirka två veckor. Påsen med kompost tas sedan bort, och det kvarvarande vattnet blir rikt på mikroorganismer, samt ämnen som mikroorganismerna utsöndrar. Vattnet kan användas för att spraya på blad eller vattnas ut, och kan ge både näring till växterna samt ha effekt mot växtsjukdomar. Den forskning som gjorts på kompostte har dock ofta visat på motsägelsefulla resultat gällande dess effektivitet för växtskydd. Faktorer som kan påverka effektiviteten är hur kompostteet appliceras på växterna och hur ofta, hur mycket sjukdomen har utvecklats vid appliceringen, vilken typ av kompost som har använts, hur länge det har inkuberats, om luftning tillsats eller ej, och hur mycket kompostteet spätts ut före användning.

I försök nyligen gjorda vid Carleton University i Kanada undersökte en forskargrupp kompostte baserade på antingen kogödsel, fårgödsel, räkor, vermikompost (maskkompost), rester från havs- respektive skogsbruk, eller trädgårdsavfall. Effektiviteten av dessa testades sedan på tomatplantor och jordgubbsplantor infekterade med gråmögel (Botrytis cinerea) där plantorna sprayades med kompostte en gång per vecka under försökets gång. Resultaten visade att användning av kompostte fördröjde utbredningen av gråmögel jämfört med kontrollplantor som enbart sprayats med vatten, men stoppade den inte helt. Forskarna noterade att effektiviteten varierade beroende på typ av kompost: kompost baserad på antingen kogödsel, räkor eller trädgårdsavfall visade bäst effekt mot gråmögel på tomatplantor, medan kompost baserad på fårgödsel visade bäst effekt mot gråmögel på jordgubbsplantor. Effektiviteten var inte beroende av en viss mängd mikroorganismer i de olika kompostteerna utan snarare kopplat till närvaron av specifika mikrober. För att kompostte ska kunna bli ett pålitligt bekämpningsmedel behövs fler analyser rörande frekvens av behandlingar, samt en bättre förståelse för vilka mekanismer som är avgörande för effektiviteten av specifika växtsjukdomar.

Anna Karin Rosberg