Gruppen gjorde en studieresa till takväxthus i Tyskland och Belgien.
– Det var väldigt värdefullt att besöka verkliga projekt. I Tyskland såg vi en välfungerande byggnad ledd av ingenjörer. Designen var både snygg och effektiv, men matproduktionen var inte i fokus. Det fanns faktiskt väldigt lite produktion, som om de glömt att de var det som var hela poängen. Kanske borde projektledaren inte vara ingenjör…
– I Agrotopia i Belgien besökte vi ett imponerande forskningscenter inom hortikultur med stor livsmedelsproduktion och en vacker byggnad. Byggnaden hade dock problem med överhettning, vilket gjorde att vi förstod behovet av lämpligt solskydd. Här var det för mycket glas. Projektet fokuserade på trädgårdsodling och leddes ur ett trädgårdsodlingsperspektiv, men ingenjörskunskapen saknades. Beroende på vem som leder projektet blir resultatet olika. Detta understryker verkligen vikten av att arbeta tvärvetenskapligt!
Stor innovationskraft i mindre städer
IDA-projektet gav forskarna det underlag de behövde för att starta ett konkret projekt i Motala tillsammans med Bostadsstiftelsen Platen.
– Vi har också inlett diskussioner med ett företag om att utveckla ett projekt i Malmö, men det är fortfarande i ett tidigt skede. Jag tror att takväxthustekniken är särskilt relevant för större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö. Men vi är glada att få starta ett pilotprojekt med Motala. Ibland är människor i mindre städer förvånansvärt innovativa och villiga att ta risker!
– Många har kontaktat oss, till exempel Skanska, men vi skulle också behöva ha några representanter från städerna med för att kunna driva det här framåt. Vi har inte haft så mycket tid för det än, men vi fortsätter att knyta kontakter.
En möjlighet att fokusera på samtal
Hur var det att arbeta med andra forskare från olika discipliner?
– Att arbeta i ett tvärvetenskapligt projekt har fungerat väldigt bra och varit en positiv erfarenhet fylld av lärande och utbyte. Som en bonus har vi blivit vänner med varandra!
– Ibland var det svårt att börja med ett blankt blad. Vi var tvungna att skapa en arbetsplan, men blev sen stoppade lite av ledarna, som ville att vi skulle fokusera på tvärvetenskapliga samtal, inte på att vara ultraproduktiva. Personligen tyckte jag att det var svårt, jag behöver en handlingsplan för att kunna gå framåt som i vilket externt finansierat forskningsprojekt som helst. Men i slutändan gav det oss en möjlighet att fokusera på samtalen utan att behöva rusa in och vara produktiva. Det gav oss lite andrum, vilket vi normalt inte har i externt finansierade forskningsprojekt. Vi hade tid att tänka för en gångs skull, vilket jag är tacksam för.
Viktig information fångas upp med människor från olika bakgrunder
Vilka är fördelarna med att arbeta tvärvetenskapligt?
– Man fångar upp viss information som är avgörande för projektet och som annars kanske missats. Ett exempel är kopplingen mellan naturlig ventilation och växtskydd eller mellan ljusföroreningar och projektets geografiska läge.
– Alla dessa element är viktiga och sammanlänkade, men om man bara utgår från ett ingenjörsperspektiv kommer vissa aspekter att saknas. Affärsmodellen är avgörande. Vi tenderar att fokusera för mycket på byggnaden och för lite på vad takväxthuset ska producera, för vem och hur produkten ska distribueras.
Gör en arbetsplan med utrymme för reflektion
Har Marie-Claude några tips till andra forskare som vill arbeta tvärvetenskapligt?
– Ja, ge utrymme tidsmässigt för diskussioner. Gör en arbetsplan men lämna plats för reflektion. Välj personer som är villiga att samarbeta och är öppna med varandra. Ha en vänlig attityd. Och planera för en studieresa – den bidrog verkligen till att sammanföra gruppen, och det var roligt att ha den att se fram emot tillsammans.
