SLU-nyhet

Vibrationer kan fungera som växtskyddsmetod

Publicerad: 02 mars 2023
Två vita mjöllöss på ett grönt blad.

Insekter som inte styrs av doftsignaler kan använda sig av vibrationssignaler för att kommunicera med sin omgivning vid parning. Vibrationer som interfererar och stör insekternas egna vibrationer skulle kunna användas som växtskyddsmetod för att förändra beteenden och förhindra uppförökning i ekologiska växthusodlingar.

Mjöllöss Trialeurodes vaporariorum kan vara ett stort problem i ekologisk växthusproduktion av tomat. Biologisk bekämpning fungerar oftast bra om angreppen är små men kan behöva kompletteras med annan växtskyddsmetod om angreppen är stora. Vibrationer är en viktig del i mjöllössens kommunikation och uppvaktning vid fortplantning. Vibrationernas frekvens och har nu identifierats och studeras i odlingssystem på tomatplantor.

Vibrationsfällor för infångning av skadegörare har tidigare testats men det har varit svårt att få dem att fungera fullt ut. Insekterna känner av vibrationerna genom växten och vibrationerna påverkas av växtens status och tillväxt. Det är därför viktigt att studera vibrationerna, i växten, insekternas faktiska miljö. Genom att förstå vibrationssignalerna som de använder för att kommunicera vid parning kan uppförökningen störas och angreppet kan därmed begränsas. Detta kan göras utan att det påverkar oss människor negativt och genom att ställa in vibrationerna på rätt sätt påverkas inte heller nyttodjuren i växthusen.

I en studie testades två olika frekvenser 30 Hz och 300 Hz genom tomatplantor mot Trialeurodes vaporariorum (mjöllöss/vitaflygare) och jämfördes mot obehandlade plantor. Vibrationerna gavs till substratet som plantorna stod i, i olika intervaller. Antalet vuxna och larver av mjöllöss följdes och antalet larver minskades signifikant om rätt frekvens, 300 Hz, och rätt intervall mellan vibrationerna gavs. Vibrationerna kunde även öka antalet fruktanlag och ge fler tomater på plantorna.

I en annan studie utsattes tomatplantor för olika frekvenser mellan 150-350 Hz över tid och jämfördes med plantor som behandlats med insekticiden Decis, (deltametrin, ej godkänd i tomatodlingar i Sverige) samt obehandlade plantor, behandlade med enbart vatten. Den största populationen av vitaflygare påträffades i plantorna behandlade med enbart vatten. Den lägsta populationen påträffades på de plantor som behandlats med insekticiden men populationen av mjöllöss ökade över tiden i samma hastighet som på de plantor som enbart behandlat med vatten. Populationen av mjöllöss ökade även inledningsvis på samma sätt på plantorna som vibrerades men avstannade sedan. Mer forskning behövs för att optimera metoden och få den att fungera fullt ut i praktiken. 

Klara Löfkvist

Fakta:


Kontaktinformation