Höga priser på insatsvaror en utmaning för lantbruksföretagen

Under hösten 2020 steg priserna på energi mycket snabbt i Europa. Som följ av det steg också priserna på många insatsvaror i lantbruket, framför allt drivmedel, gödningsmedel och foder. Utöver de prisökningar som är kopplade till stigande energipriser har Coronapandemin dessutom synliggjort behovet av utländsk arbetskraft som insatsvara i det svenska jordbruket.

På kort sikt finns sällan något annat val för företagaren än att betala de höga priserna på insatsvaror eftersom de fasta kostnaderna låser fast företaget i den produktion som finns på gården. Det viktigaste för företagaren är därför att det finns alternativ, så att man inte är beroende av priset på en enda vara utan kan byta insatsmedel vid behov. Nedan text beskriver en del av utmaningarna när det gäller att hitta substitut till de insatsmedel som nämns ovan och försöker identifiera forskningsbehov inom respektive fält.

Alternativa drivmedel

För samhället i stort är det i huvudsak elektrifiering som förs fram som det främsta alternativet till fossila drivmedel, men detta fungerar dåligt ur ett lantbruksperspektiv eftersom maskinernas behov av energi mellan varje laddning gör att batteriets storlek och kostnad blir orimlig. Grundforskning som möjliggör bättre lagringsteknologi av elektricitet skulle kunna lösa det problemet på lång sikt. En mer tillämpningsnära lösning är övergång till bioenergi som möjliggör att fler råvaror kan användas i exempelvis dieselmotorer. Dessa lösningar finns till stor del redan och mycket produktionskapacitet byggs just nu. Efterfrågan drivs till stor del av reduktionsplikten som gör att investeringsviljan är hög. En utmaning är att flera maskintillverkare inte ger garanti för motorn vid användning av biodrivmedel i stället för dieselolja, trots att prestandan ska vara likadan enligt drivmedelstillverkarna. Skulle efterfrågan på biodrivmedel gå ner kan det finnas behov att forska på det marknadsmisslyckandet.

Produktion av handelsgödsel

Handelsgödsel produceras idag med Haber-Bosch-metoden och använder traditionellt fossil naturgas som insatsprodukt. Det går däremot att använda andra energikällor som bas för processen. SLU Holding är delägare i ett bolag som har patent på en produktionsmetod som använder el och luft som enda insatsvara. Metoden är ännu i pilotstadiet men har stor potential att bli ett bra substitut till traditionella gödningsmedel. En annan möjlighet är att öka återföringen av näringsämnen från städer tillbaka till lantbruket. Här behövs bättre metoder för att göra återföringen effektivare utan att tillföra skadliga ämnen till jordbruksmarken. Här pågår forskningsprojekt på SLU som började pilot-testas under förra sommaren.

Substitut för foder

Möjligheterna att skapa substitut för foder ser lite olika ut beroende på om djuret är grovfoderomvandlare eller inte. När det gäller grovfoderomvandlarna finns större möjligheter att ersätta köpta fodermedel med egenproducerat grovfoder. Bättre kunskapsunderlag om effekter av förändringar i foderstater kan dock behövas för att underlätta beslutsfattandet i företagen. För gris och fjäderfäproduktionen är en stor utmaning just nu att de billiga rest- och biproduktsfodermedlen som ofta funnits att tillgå blir attraktiva i tillverkningen av bioenergi och prismässigt konkurrerar ut det substitut som tidigare funnits. Växtförädling är också viktig för att möjliggöra produktion av foderråvaror som normalt importeras.

Arbetskraft i säsong

Under väldigt lång tid, åtminstone det senaste århundradet, har lantbruket ersatt behovet av arbetskraft med kapitalvaror som traktorer och andra maskiner. Utvecklingen kommer till viss del att fortsätta i den riktningen med hjälp av robotisering och automatisering.. Fortsatt behov av arbetskraft finns så klart hos lantbrukarna, speciellt under arbetstoppar i produktionen. Den stora svårigheten vad gäller arbetstopparna är att det handlar om säsongsarbete som det är svårt att hitta svenskar som vill göra år efter år. Det finns således en stor matchningsproblematik mellan den svenska arbetskraften och det svenska lantbruksföretagandet. Forskning för att förstå och lösa matchningsproblematiken på arbetsmarknaden är därför viktig för att kunna skapa bättre lösningar för svenskt lantbruk. 

Sebastian Remvig är agronom och projektledare vid SLU Kompetenscentrum Företagsledning (KCF), där han driver projekt som knyter det gröna näringslivet och akademi närmare varandra. Sebastian undervisar också i företagsledning inom lantmästarprogrammet.