I maj i år presenterade EU-kommissionen strategin “från jord till bord” för ett rättvist, sunt och miljövänligt livsmedelssystem. Det är första gången som kommissionen på allvar försöker knyta samman frågor om ett hållbart jordbruk med social hållbarhet, livsmedelsindustri och hälsa. Vilka är de viktigaste punkterna ur ett forsknings- och utbildningsperspektiv, och vad kan det betyda för SLU?
Den 20 maj presenterade EU-kommissionen strategin “från jord till bord” (the ‘Farm to fork strategy’ to make food systems more sustainable) tillsammans med en ny strategi för biologisk mångfald, inom den europeiska gröna given (the Green Deal).
Från Jord till bord-strategin är ett kommissionsmeddelande där EU för första gången knyter samman frågor om jordbruk, livsmedelsindustri, handel och hälsa, allt med hållbarhet som ledord. Fokus ligger på en hållbar livsmedelsförsörjning där EU:s medborgare ska tillgängliggöras bra och hälsosam mat.
En låg klimatpåverkan och hög tillgänglighet står i centrum, men man tar upp en mängd olika hållbarhetsaspekter – från sociala rättigheter för lantarbetare, lantbrukares ofta svaga ställning i livsmedelskedjorna och frågor om skolmat, till sådant som rör upphandlingsregler, matsvinn, och tillsatser i foder. Precis som i mångfaldsstrategin föreslår man en minskad användning av bekämpningsmedel, samt minskat näringsläckage från jordbruket och en ökad andel ekologisk odling och akvakultur. Man vill också att försäljningen av antibiotika till djurhållning ska minska med 50 % och införa nya etiska regler för djurhållning, framförallt vad gäller transporter. Kommissionen kommer även att arbeta för en förbättrad märkning av livsmedel för att öka medvetenheten om matens miljöavtryck, dess näringsvärde, och hur den påverkar den egna hälsan.
Förslagen är breda och omfattande och nu inleder man en fas av förhandlingar, samråd och rådslag med förhoppning om att kunna föreslå lagstiftning till 2023. Här finns goda möjligheter att engagera sig. En viktig del av förslaget gäller naturligtvis forskning. Ur ett forskning- och utbildningsperspektiv nämns följande:
- Satsningarna inom Horisont Europa (Horizon Europé), där 10 miljarder euro föreslås gå till samverkansklustret om livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk, fiske, vattenbruk och miljö, samt användning av digital teknik och naturbaserade lösningar för livsmedel.
- Nyckelområden kommer vara mikrobiom, mat från haven, urbana livsmedelssystem, samt att öka tillgängligheten av alternativa proteinkällor från till exempel växter, havet och insekter.
- Ett partnerskapsprogram om agroekologiska levande laboratorier ska bidra till minskad användning av bekämpningsmedel, gödsel och antimikrobiella medel.
- Ett partnerskapsprogram för ”säkra och hållbara livsmedelssystem för människor, planeten och klimatet” kommer att inrätta en FoI-styrningsmekanism för att engagera medlemsstater och aktörer från hela livsmedelskedjan till att leverera innovativa lösningar som ger sidovinster för nutritionen, livsmedelskvalitet, klimat, den cirkulära ekonomin och samhället.
- För att öka innovationstakten och kunskapsutbyten kommer kommissionen att arbeta med medlemsstaterna för att i den strategiska planen till Horisont Europa stärka det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP-AGRI).
Som en väsentlig del av den gröna given ska de båda strategierna främja den ekonomiska återhämtningen. I ett coronavirusperspektiv är målsättningen att strategierna ska stärka samhällets motståndskraft mot framtida pandemier, klimatpåverkan, skogsbränder och störningar i livsmedelsförsörjningen.
Utlysningar
Efter sommaren öppnar EU-kommissionen ett antal utlysningar inom området ”Farm to Fork” som en del av the Green Deal.
Läs också
Den forskning som krävs för att uppfylla målen i den gröna given ligger väl i linje med verksamheten vid SLU, skriver Göran Bergkvist, forskare i växtproduktionsekologi vid SLU.
