Fäboden. Naturen, kulturen och kulturlandskapet

När fäbodbruket var som störst i Sverige fanns åtminstone 10 000 fäbodställen med en eller flera fäbodar. Fäbodarna marginaliserades av samhällsutvecklingen, men fortfarande finns bortåt 250 fäbodar kvar i Sverige.

Dagens debatt om den nationella livsmedelsförsörjningen liksom om verksamhet som är skonsam mot miljö och klimat bidrar till ett ökande intresse för fäbodbruket. Utmarksbetet gynnar den biologiska mångfalden och skapar ett artrikt landskap samtidigt som djuren får högkvalitativ näring.

I våras kom boken Fäboden. Naturen, kulturen och kulturlandskapet, av Håkan Tunón (Centrum för biologisk mångfald, SLU) och Bolette Bele, (Norsk Institutt for Bioøkonomi). Där står att läsa allt från fäbodbrukets historia och principer, till dess nutid och framtid.

Håkan Tunón är ledamot i KSLA, och hans samtalspartner vid boksamtalet den 15 maj är Jesper Larsson, agrarhistoriker vid SLU i Uppsala, som studerade fäbodar i sin avhandling Fäbodväsendet 1550–1920.

- Kunskapen om det skandinaviska fäbodbruket är generellt sett ganska låg och vi hoppas att boken ska bidra till att avhjälpa detta, säger Håkan Tunón.

Boken som Håkan Tunón och Bolette Bele skrivit Boken har kommit till inom ramen för projektet "Biologiskt kulturarv som hållbar värdeskapare" och försöker ge en översiktlig presentation av värden kopplade till fäbodbruket. Fokus har lagts på naturvärden och det immateriella kulturarvet och exempel är hämtade från både Sverige och Norge.

Fäbodarna och deras historia är en påminnelse om hur människa och natur samspelar, vilka krafter som påverkar ett socioekologiskt system, och är därför en viktig kunskapskälla för framtida nyttjande av våra marker.

Projektet "Biologiskt kulturarv som hållbar värdeskapare" är ett regionalt utvecklingsprojekt, samarbete mellan olika länder (s.k. Interreg-projekt). Läs mer här