Mark Brady, Ida Nordin och Cecilia Larsson från AgriFood Economics Centre deltog den 9:e mars i en s.k. Civil Dialogue Group i Bryssel, på inbjudan av EU-kommissionen.
På dessa möten deltar kommissionen och delegater från sektorn och intresseorganisationer för att diskutera jordbrukspolitiken, och på agendan fanns bl.a. EU-kommissionens första utkast på en reformerad jordbrukspolitik, The Future of Food and Farming, som offentliggjordes i november. Bakgrunden till AgriFoods inbjudan är att AgriFood, som är ett samarbete mellan institutionen för ekonomi och Lunds universitet, samma månad publicerade sin rapport Impacts of Direct Payments – Lessons for CAP post-2020 from a quantitative analysis. I rapporten analyseras effekter på konkurrenskraft och miljö av den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare. Mark Brady presenterade resultat från rapporten under mötet:
- Vår studie fick ett engagerat mottagande, särskilt analysen av vilken mark som skulle kunna komma att överges utan stöd och vilken stödutformning som skulle förbättra måluppfyllelsen, säger deltagarna från AgriFood. Som forskare på området känns det också viktigt att ha fått en inblick i hur kommunikationen mellan kommissionen och jordbrukspolitikens intressenter fungerar.
AgriFood står ensamma bakom rapportens innehåll, men finansiering kommer delvis från Världsnaturfonden, som också bidragit till att föra upp rapporten på mötets dagordning. Jabier Ruiz Mirazo är Världsnaturfondens representant i Bryssel och säger så här efter mötet:
- AgriFoods rapport bidrar med en värdefull, vetenskaplig dimension till en väldigt politiserad fråga. Det finns brett vetenskapligt stöd för att om direktstöden ska finnas kvar i framtiden behöver genomgripande förändringar göras. Direktstöden måste bli effektivare och bättre riktade mot de mål de är tänkta att uppnå, t.ex. att skapa kollektiva nyttigheter och ökad hållbarhet i jordbruket.
Författarnas förhoppning är att uppmärksamheten ska göra att studien får genomslagskraft under reformarbetet.