Eric Agestam

Nu är jag pensionerad och kan se tillbaka på ett långt arbetsliv vid den skogliga fakulteten. Jag är en av de få, snart kanske den ende, som varit med ända sedan SLU bildades och fortfarande är kvar. Som ung blev jag anställd vid Skogshögskolan, som nu är SLUs skogsvetenskapliga fakultet. Tvärvetenskaplig och tillämpad forskning för Sveriges skogar och skogsbruk var vår ledstjärna. Jag var med om en fantastisk resa där skogliga fakulteten utvecklats till en av världens mest framstående på många sätt. Samtidigt ser jag med sorg att två av de tre institutioner där jag arbetat, skogsskötsel och skogsproduktion, är mer eller mindre utraderade och tillsammans med 100 års erfarenhet och forskning hänvisade till historiens hyllor. Nya kvastar kan också sopa, men sorgligt att se hur  barnet kastas ut med badvattnet.

Jag utbildades vid Skogshögskolan och examinerades som civiljägmästare. Jag fick anställning på institutionen för skogsproduktion 1976. Institutionen hade stolta anor och sina rötter i skogsforskningsinstitutet med tidigare chefer som Gunnar Schotte och Manfred Näslund.

Min uppgift var att studera produktion i blandbestånd av tall, gran och björk och ta fram prognosinstrument användbara i Hugin, det då mest ambitiösa beräkningsverktyget för skog i Sverige. Så småningom kunde jag kalla mig Skog Dr. Min avhandling har aldrig väckt stor uppmärksamhet eftersom få vill läsa att tillväxt och produktion i blandskog inte är högre än i ren tall eller granskog.

Under sent 1970-tal bildades SLU och Skogshögskolan blev en fakultet i det nybildade universitetet. Statliga myndigheter utlokaliserades från Stockholm och Skogshögskolan splittrades mellan Ultuna, Umeå och en liten trevlig ort i Dalarna - Garpenberg. Där arbetade jag till 1986 då jag flyttade till Umeå och institutionen för skogsskötsel. En dynamisk och fantastisk tid. Jag fick ansvar för att anlägga försök med den introducerade tall-arten contorta (Pinus contorta).

Redan i Garpenberg hade jag undervisat men nu ökade tiden som lärare. Kontakter med skogsbruket var täta och förmedling av tillämpad kunskap var omfattande. 

Mot slutet av 1980 talet påminde skogsnäringen SLU om risken att i Umeå glömma bort skog och skogsbruk i södra Sverige. 1988 fick jag och tre kollegor vid institutionen - av en tillfällighet hade vi varit kurskamrater på jägmästarutbildningen -  resurser för att etablera Enheten för sydsvensk skogsforskning  i Alnarp. Det var en guldålder. Vi var unga, disputerade och hade stöd av rektor, dekan och skogsnäringen. Vi arbetade med tillämpade frågor som föryngring, röjning, gallring, ordnade otaliga exkursioner, fortbildningskurser och hade mycket roligt. Aldrig styrda, alltid uppskattade!

Enheten växte och växte, så vi måste ha gjort något rätt, och 1996 bildades institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. Idag med mer än 50 anställda.

Redan från början i Alnarp undervisade vi på jägmästarprogrammet och organiserade månadslånga studieresor till södra Sverige för studenter från Umeå. För att bredda verksamheten och minska beroende av forskningsmedel etablerade vi vid millenniumskiftet ett internationellt mastersprogram, Euroforester. Också en resa! Till en början dominerade studenter från Östeuropa men med tiden från mer eller mindre hela världen. Vi har haft studenter från 50-talet länder och alla världsdelar.

Arbetslivet har inte bara varit forskning, kunskapsförmedling och undervisning. Jag har också varit prefekt under en lång, jobbig men mycket intressant period som jag på inget sätt ångrar. ”Prefectus emeritus” ska jag kanske kalla mig.

Undervisning har engagerat mig alltsedan jag arbetade med de grundläggande skogsskötselkurserna med mycket fältmoment i Garpenberg för första årskursen jägmästarstudenter. Jag var mycket ung när jag anställdes så studenterna var ofta äldre, så det gällde att vara väl förberedd. I Umeå ökade undervisningen och mitt intresse. Vi packade ihop utrustning och for ut på månadslånga fältundervisningskurser. Och hade jätteroligt.

Av mycket roligt i yrkeslivet så var den mest givande delen  att starta, bygga upp, organisera och undervisa på det internationella mastersprogrammet Euroforester. Mycket arbete men så givande. Impulser från hela världen och uppskattning från studenter.

På avancerad nivå har jag främst undervisat inom ämnena skogsskötsel och skogsproduktion. På mer grundläggande kurser har jag fuskat i det mesta från skogsmätning till virkeslära.

Flera år var jag ansvarig för examensarbeten vid institutioner. Också en mycket roligt uppdrag att handleda och examinera studenter från hela världen.

De senaste åren har jag haft förmånen att undervisa på fristående kurser om skog och skogsbruk med kollegor från skogsekologi i Ultuna. Trevligt samarbete och många fina och roliga studenter med mycket varierande bakgrund och erfareneht som vill lära sig mer om skogen. Och som alla studentgrupper - lärde mig mycket. Tyvärr ges inte kursen längre.

Under en period var jag ansvarig för Sveriges del i ett EU finansierat transatlantiskt undervisningsprogram som gett mig vänner för livet från USA och Finland.

Som tur är får jag till och från lite undervisningsuppdrag från institutionen. Och det är numera största delen av mina kontakter med institutionen.

Min forskning rörde från början produktionsprognoser. Sedan breddades det till mer eller mindre hela skogsskötselområdet. I Umeå arbetade jag med controta och anlade flera långsiktiga skogsskötselförsök. I Alnarp breddades arbetet; föryngringsfrågor (bok och ek), ungskogsvård, gallring, produktion hos olika trädslag, skogsskötsel och virkets egenskaper och mycket annat.

Långa publikationslistor blir bara forskaren själv glad av, men eftersom rubriken finns så är här några:   

Min handling: (från den tiden då det skrevs monografier och på svenska då vi antog att intresset främst fanns hos svenskt skogsbruk)     Agestam, E., 1986. En produktionsmodell för blandskog av tall gran och björk I Sverige.  SLU, inst. F. skogsproduktion, raport no 13 

Den här är kanske det bästa jag gjort, tillsamman med några goda vänner och kollegor:     Agestam, E, Ekö, P.-M. & Johansson, U., 1998. Timber quality and volume growth in naturally regenerated and planted Scots pine stands in S.W. Sweden. Studia Forestalia Suecica 204, 17pp (available: http://www-umea.slu.se/bibum/studia/index.cfm?volid=138!:)

Redovisning av års slit med att anlägga långsiktiga fältförsök med contorta. Bortglömd, sedan uppmärksammad och så förstörde stormar de flesta försök: Så kan det gå med skogliga försök:    Agestam, E., 1990. Nya förbands- och gallringsförsök med contorta i Sverige. SLU, Inst för skogsskötsel, Arbetsrapport nr 50, 32pp.

Ett udda, kanske tom originellt arbete, är det här, roligt hade vi i skogen! Vollbrecht, G & Agestam, E., 1995. Identifying Butt Rotted Norway Spruce Trees from External Signs. For. & Landsc. Res 1:241-254.

Jag har mest arbetat med etablerad skog men under några år studerade vi intensivt naturlig föryngring av bok, och det blev den här publikationen:    Agestam, E., Ekö, PM., Nilsson, U. & Welander, N.T., 2003. The effects of shelter-wood density and site preparation on natural regeneration of Fagus sylvatica in southern Sweden. Forest Ecology and Management, Volume 176, Issues 1-3, 17, Pages 61-73

Under åren har jag haft förmånen att arbeta med ett stort antal doktorander vid institutionen och till och från fått äran vara medförfattare

Klang, Agestam, E. & Ekö, PM., 1999. Effects of different selection methods in thinning on tree properties in Picea abies. In Klang, F., The influence of Silvicultural Practices on Tree Properties in Norway Spruce. SLU, faculty of Forestry, Silvestria 128. (PhD dissertation)

Béland, M., Agestam, E., Ekö, P.-M., Gemmel, P.& Nilsson, U.2000. Effects of scarification and seed-fall on natural regeneration of Scots pine under two shelter-wood densities in southern Sweden. Scand.J.For.Res.15:247-255

Lindén, M and Agestam, E., 2003. Increment and yield in mixed and monoculture stands on Pinus sylvestris and Picea abies based on an experiment in southern Sweden. Scand J For Res. 18:2 pp 155-162

Fahlvik, N, Agestam, E., Nilsson, U., Nyström, K., 2005. Simulating the influence of initial stand structure on the development of young mixtures of Norway spruce and birch. Forest Ecology and Management, Volume 213, Issues 1-3, 18 , Pages 297-311

Pfister, O, Nilsson, U, Agestam, E. 2009. Influence of thinning programmes on the quality of boards from different positions in the stems from planted Norway spruce stands. In: Pfister; O., Influence of Spacing and Thinning on tree and Wood Characteristics in Planted Norway spruce in Southern Sweden. Faculty of Forest Sciences, Doctoral thesis no 2009:61.

Fahlvik, N., Agestam., E. & Ekö, P.M. 2011. Development of single-storied mixtures of Norway spruce and birch in Southern Sweden. Scand. J For Res; 26:S11, 36-45

Liziniewicz, M., Ekö, PM, Agestam, E., 2012. Effect of spacing on 23-year-old lodgepole pine (Pinus contorta Dougl var. latifolia) in southern Sweden. Scand J For Res.1-11.

Internationell publicering är det som gäller idag men av det jag har gjort tror jag att det är tre arbeten på svenska som möjligen har haft lite betydelse.

Efter stormen Gudrun 2005: . Ansvarig för arbetet med skogsskötsel rekommendationer:       Agestam, Eric (editor) & Bergquist,J., Bergqvist, G., Johansson, K., Langvall, O., Långström, B., Petersson, M. 2006. STORMSKADAD SKOG, föryngring, skador, skötsel. Skogsstyrelsen rapporter 2006:6. 88pp http://www.skogsstyrelsen.se/forlag/enbok.asp?Produkt=1759

Medarbetare i två kapitel I den ambitiösa skogsskötselserien som finns publicerad på skogsstyrelsens hemsida.

    Agestam, E. 2009.  Gallring. Kapitel 7, 93 sidor. www.skogsstyrelsen/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-7-gallring.pdf

    Agestam, E., Säll, H. och Wilhelmsson, E. 2022. Skogsbruk virke och industriprodukter. Kapitel 22, 181sidor. www.skogsstyrelsen.se/globalassets/skogsskotselserien/skogsskotselserien-22-skogsbruk-virke-och-skogsindustriprodukter.pdf