Innovativ idé håller koll på plantors position

Nyligen vann han tillsammans med kollegan Daniel Nilsson, SLU Umeå och Sparbanksstiftelsen Norrlands innovationspris.

– Det känns väldigt kul att få bekräftelse på att vår idé är intressant och att vi är på rätt väg med processen att få TreePlanterXY till färdig produkt, säger Jonas Bohlin, forskare vid SLU Umeå.

Jonas har forskat i många år inom skoglig fjärranalys där han samlar information om skogen från bland annat satelliter, flygplan och drönare. Han undervisar också i området och är mentor för studenter som vill starta bolag.

–  Jag startade själv ett företag tillsammans med några kollegor för nästan 15 år sedan. Vi var bland de första faktiskt i Sverige att bygga kommersiella drönare för karteringsmarknaden. Sedan kom de kinesiska storbolagen och började bygga billiga drönare och då fanns det ingen marknad längre.

Kompletterande kompetenser

Kollegan Daniel Nilsson lärde han känna när denne var student. Daniel är anställd idag som doktorand inom fysik vid Umeå universitet. Hans kompetens är hela sidan med elektronik och att bygga saker.

Jonas trivs i världen mellan forskning och entreprenörskap där det finns utrymme för nytänkande. Idén till TreePlanterXY projektet kom för drygt ett år sedan.

– Idén utgick från att jag ser vad som händer i skogsbruket och på forskningssidan. Skogsbruket har ett behov av att identifiera plantor efter att man planterat dem. Det svåra är att se de två decimeter höga plantorna som sitter i gräs och ute på hyggen. Frågan är vilka är det och var sitter dem? Även om vi skulle ha en AI i drönaren som kan se att det här är en planta vill vi veta att det är den här som vi har planterat och inte den som skogen sått. Vi kom fram till att det går om man vet var man ska titta, berättar Jonas.

 Med sin erfarenhet av drönare och den tekniska utvecklingen som skett de senaste åren där allt blivit mindre och mindre, tänkte Jonas att det var dags att kombinera efterfrågan från skogsbruket med tekniken.

– Precisionen på GPS:erna idag är så hög att man kan få centimeter noggrannhet. De är så små att de med lätthet går att bära runt på ett plantrör som man använder för att plantera ett träd.

Förbättrat precisionsskogsbruk

Plantröret är ett enmeters järnrör och längst ner i botten finns en stor spak som man trampar på för att öppna två käftar. Trädplanteraren sätter den i backen och öppnar käftarna och slänger ner en planta.

– Varje gång käftarna öppnas får vi en mätning. Det vi kan se är hur ofta de satt i en planta, är det tillräckligt med plantor, med hur många centimeters mellanrum de sitter dem, om man har planterat över hela hygget osv. Allt detta får man genom en rapport automatiskt i vårt system, säger Jonas.

Detta gör att planteringsföretagen och skogsbolagen får en hel del data som båda behöver. Det unika med idén säger Jonas är att det finns inga som gör detta idag. Att kombinera ny teknik med planteringsrör som funnits länge.

– På längre sikt talar vi om precisionsskogsbruk, att kunna styra skötsel på enskild trädnivå. Det handlar också om kontinuitetsskogar och biodiversitet. Om vi har koll på alla individer, vet vi vilka som är industrikloner och vilka som är naturliga träd, vilket kan vara bra när man ska gå in selektivt och plockhugga om vi vill öka biodiversiteten. Att ha mer information på individnivå förbättrar också långsiktigt miljön. Han tror att det är väldigt viktigt för framtiden, berättar Jonas.

Från prototyp till produkt

Idag har de tekniska prototyper som fungerar och ger bra information och data. De har haft hjälp av ingenjörsstudenter att bygga prototyperna. SLU Holding AB har bidragit med ekonomiskt stöd (VFT-medel) för att möjliggöra produktutveckling för att testköra.

– Nu handlar det om hur det hela ska paketeras, valideras mot skogsbolagen, framförallt som första kunder.

De arbetar med att titta på affärsmodeller som passar och Jonas hoppas framåt sommaren arbeta med något företag som de kan köra prototypprojekt med.

– Det handlar om att de ska få testköra ute i skogen och komma med idéer och feedback.

Drömmen är att ha systemet ute på marknaden inom ett till två år berättar Jonas.

– Till en början är Sverige vår marknad, men vi kommer nog ganska tidigt att börja titta på Finland också.

Nya möjligheter tack vare innovationspriset

Innovationsprispengarna kommer de använda för att starta ett aktiebolag och närtid kommer de att söka en tredje person till teamet som kan både mjukvarusidan och gärna gillar affärsverksamhet.

– Vi har sneglat på Umeå universitet som har en ingenjörsutbildning som blandar in affärsverksamhet och ekonomi i utbildningen, kanske hittar vi en student därifrån.

Behovet av TreePlanterXY kommer att öka i framtiden tror Jonas som ser att det kommer finnas ett problem med att färre vill arbeta manuellt med att gallra och röja i skogarna.

– Vi kommer antagligen se en robotisering, en robot eller automatiskt fordon som kommer att köra i terräng. Det är då viktigt att veta vilka plantor som är förädlade samt deras position.

Daniel Nilsson (mitten) mottog innovationspriset å Jonas Bohlins vägnar. T.v. Göran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap. T.h. Frida Anundsson, vd Sparbankstiftelsen Norrland

Text och foto: SLU Holding

Till Vårt SLU