Full fart på forskningen på Lövsta

Det är en lång räcka faktorer som spelar in för att lyckas. Det är ingen tillfällighet, även om Lövsta kanske inte har så många konkurrenter, att forskningen där går så bra.

– Den långsiktiga framgången stavas förankring, dialog och uppföljning. Förankring att alla som har med djuren att göra vet vad som ska göras, en dialog mellan Lövsta och forskaren samt en ordentlig uppföljning när projektet är avslutat. Vi var väldigt tidiga att definiera rutiner och skriva avvikelserapporter. Vi var faktiskt ISO-certifierade bara ett år efter invigningen, säger Lövstas driftchef Mats Pehrsson.

Navet är forskningssamordnarna ...

Det är forskningssamordnarna som mycket av arbetet kretsar kring. På Lövsta finns det tre. Det är de som forskarna främst har kontakt med och de som planerar hur försöket praktiskt kan genomföras.

– För oss handlar mycket av forskningen om att fixa en massa praktikaliteter. Forskarna har en mängd önskemål om antal djur, ålder, ras, uppstallning, foderblandningar, extrautrustningar och så mycket annat. Men vi fixar, förstås. Genom hela försöket har vi en ständig dialog med forskaren och stallpersonalen. Innan själva försöket ska starta försöker vi ha alla eventuella svårigheter lösta, säger forskningssamordnaren Ann-Charlotte Karlsson, som hann jobba ett halvår innan coronabestämmelserna i princip hemförlovade henne.

På Lövsta pågår det forskning dygnet runt i så måtto att det pågår en ständig datainsamling som registreras i de system som kallas Bas-reg. Många uppgifter registreras per automatik men en del uppgifter samlas in manuellt.

– Systemet med Bas-reg har utvecklats avsevärt samtidigt som teknikutvecklingen också har utvecklats och vi använder utrustning som kan mäta och väga. När det gäller mjölkkorna kan de Lavals mjölkningsrobotar vid varje mjölkning bland annat, förutom registrera mängden mjölk per fjärdedel, registrera celltal och automatiskt ta prover för fett- och proteinanalys, säger Mats.

... men stallpersonalen är av central betydelse

En helt central betydelse har stallpersonalen. Det är den som i slutändan praktiskt ska tillgodose många av forskarnas önskemål.

– Man kan nästan säga att försökens framgång står och faller med djurskötarna. Deras engagemang och kunnande, blicken för djuren och deras sätt att behandla dem är helt avgörande. De måste förstå sammanhanget och vara införstådda med försöket, säger Bengt-Ove Rustas som är en erfaren mjölkkoforskare vid institutionen för husdjurens utfodring och vård. Han poängterar att personalen gör ett mycket bra arbete, de är tillmötesgående och har stort tålamod. Och, säger Bengt-Ove, man får inte glömma att stallpersonalen även hjälper till i undervisningen, att en lärare kan vilja ha en speciell grupp djur på en speciell plats för att genomföra en föreläsning.

– De goda forskningsförhållandena här på Lövsta beror i mångt och mycket på de utarbetade och välfungerande rutinerna – att kommunikationen inte stannar på halva vägen. En fungerande dialog mellan forskare, forskningssamordnare och stallpersonal är oskattbar, fortsätter Bengt-Ove.

Lövsta lantbruksforskning ligger vackert på den uppländska landsbygden. Bilden är tagen 2012 av Pereric Öberg på Aerobilder.