SLU:s senaste resultat i Kantar Publics anseendeundersökning visar att vårt anseende är högt och i linje med tidigare resultat.
I den årliga undersökningen tillfrågas allmänheten om kännedom, attityder och upplevd mediebild som tillsammans skapar ett index för anseende för lärosäten.
SLU nådde vid den senaste undersökningen för 2022 ett index på 73, vilket ger oss en stabil sjundeplacering bland de lärosäten som har högst anseende i Sverige. De tillfrågade lyfter främst att SLU bedriver framgångsrik forskning som bidrar till samhällsnytta och har en viktig roll i samhällsutvecklingen, men även att vi har en trovärdighet i media.
– Analysen visar att ni är ett lärosäte med en tydlig samhällsprofil, något som är värdefullt att fortsätta odla säger Erik Lundbom, statistiker vid Kantar Public.
Jämfört med resultatet för 2021 har SLU:s index minskat med fem punkter. Detta påverkar dock inte placeringen. SLU:s tapp går inte att härleda till minskad kännedom eller att en negativt upplevd mediebild tar större plats. Sett över längre tid är också 2022 års anseende i linje med tidigare resultat.
SLU:s anseendeindex ligger stabilt och på ungefär samma nivå under alla år undersökningen utförts, 2012–2022. Källa: Kantar Public).
– Det finns anledning att tro att nedgången är av tillfällig karaktär och inte början på någon längre trend, säger Erik Lundbom.
Kännedomen om lärosäten är hos många i allmänhet låg, men det finns ett starkt samband mellan kännedom och anseende, konstaterar Kantar Public.
Andra faktorer som generellt bidrar till ett högt anseende är att lärosätena upplevs vara framgångsrika, hålla hög klass vid en internationell jämförelse och vara konkurrenskraftiga. Ett högt anseende hos allmänheten är viktigt, det bereder vägen till flera av de grupper som lärosätena vill nå, till exempel blivande studenter, nya medarbetare och beslutsfattare.
46 procent av allmänheten uppger att de känner till SLU något, ganska eller mycket bra, på snittet för svenska lärosäten. Det är en liten ökning jämfört med föregående år. Kännedomen är högst bland unga 18–29 år (18% ganska eller mycket bra) samt de som är bosatta utanför storstäderna (18%). Nio av tio uppger att mediebilden upplevs som positiv.
Skribent: Emma Hallberg Gardell, kommunikationsavdelningen
Undersökningen bygger på 5 194 intervjuer med ett representativt urval av boende i Sverige i åldrarna 18–79 år. Urvalsstorlek för SLU var 634 personer. Intervjuerna genomfördes i en webbenkät under tidsperioden 6–25 juli 2022. (Källa: Kantar Public).