En del arter kan ställa till stora problem när de kommer ut i naturen. De brukar gå under benämningen invasiva arter. Spridning av invasiva arter räknas idag som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i världen.
Nu har SLU Centrum för biologisk mångfald, Volt Biologi och Naturvårdsverket producerat två nya rapporter som ger handledning, information och konkreta tips till de som arbetar med invasiva växter:
- ”Kommunens arbete med invasiva växtarter - Ett kunskapsstöd” vänder sig till dig som berörs av invasiva arter i ditt arbete på kommunen.
- ”Om invasiva växtarter. Stöd i arbetet för en hållbar miljö i städer och tätorter” har dig som arbetar med samhällsplanering och gröna frågor i fokus.
Invasiva arter
En invasiv art kan beskrivas som en växt eller ett djur som av människan har flyttats från sitt vanliga utbredningsområde, och som på sin nya plats antingen tränger undan inhemska arter, medför ekonomisk skada eller är skadlig för människor.
Invasiva växter, som blomsterlupin eller jätteloka, breder ut sig på bekostnad av de ”vilda” växtarter som finns i ett ekosystem genom att konkurrera om utrymme, ljus, näring och vatten. Det innebär också ofta en hög kostnad för samhället att åtgärda de problem som invasiva arter ställer till med. Och ju mer en invasiv art etablerat sig, desto högre kostnader – och den kurvan går uppåt exponentiellt. SLU Artdatabanken skattar kostnaden för åtgärder mot invasiva arter (ur alla organismgrupper på land och i vatten), till mellan en till drygt fyra miljarder kronor per år i Sverige.
2015 kom EU:s förordning om invasiva främmande arter, som innehåller en förteckning på arter som alla EU:s länder måste arbeta för att bekämpa och förhindra spridning av. En uppdaterad förteckning finns alltid på Naturvårdsverkets hemsida.
Värstingarna presenteras
De växter som närmare presenteras i rapporterna är arter som redan ställer till stora problem i Sverige.
Allt material är helt fritt att använda, klippa och klistra i, publicera, lägga på hemsidan, trycka eller omformulera för att det ska passa din kommuns behov.
Båda rapporterna är utarbetade av Jörgen Wissman (SLU Centrum för biologisk mångfald, institutionen för stad och land), Karin Runesson (Volt Biologi) och Johan Linnander (Naturvårdsverket).
Jätteloka vid en båthamn. Jättelokan är storväxt och kan bilda mycket stora och täta bestånd. Dess växtsaft kan i kombination med solljus orsaka svåra blåsor på huden.
