SLU-nyhet

Ökande risker för pollinerare och vattenlevande ryggradslösa djur från kemiska bekämpningsmedel

Publicerad: 09 april 2021
Vattenloppa (Daphnia). Foto.

En artikel i den vetenskapliga tidskriften Science visar att den minskade användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket har minskat riskerna för människor, däggdjur och fåglar sedan 2005, men att riskerna för pollinerare och vattenlevande ryggradslösa djur har ökat. Anledningen är främst en ökad användning av substansgrupperna neonikotinoider och pyretroider.

Studien är utförd av tyska forskare (Schulz m.fl. 2021) som använt försäljningsdata och toxicitetsdata från USA. I ett inslag i Vetenskapsradion kommenterar Mikaela Gönczi, föreståndare för SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB), studiens relevans för Sverige och EU.

– Det är intressant att de undersökt toxiciteten separat för olika substansgrupper. Det ger en mer nyanserad bild av utvecklingen än de index vi använder i Sverige, som summerar alla substanser till ett värde. När Kemikalieinspektionen beräknar miljörisker av växtskyddsmedel med sitt Riskindex syns ingen direkt förändring sedan mitten av 90-talet. Men det kan ha skett förändringar som man missar genom att inte kolla på enskilda substansgrupper, säger Mikaela Gönczi.

Några få substanser står för stor del av toxiciteten i Sverige

Toxicitetsindex används som en indikator inom miljömålet Giftfri miljö och baseras på data från den nationella miljöövervakningen som bedrivs av SLU på uppdrag av Naturvårdsverket. Där relateras de uppmätta halterna i miljön till de olika substansernas toxicitet. Även här är alla substanser summerade till ett värde men Bodil Lindström som ansvarar för miljöövervakningsprogrammet av växtskyddsmedel vid SLU har precis arbetat med underlaget och undersökt hur olika substanser bidrar till den totala toxiciteten. I figuren nedan ser man tydligt att neonikotinoiden imidakloprid har stått för en betydande del av toxiciteten för vattenlevande organismer under perioden.

– Imidakloprid är inte längre tillåten för användning som växtskyddsmedel inom jordbruket så förmodligen kommer de halterna minska i miljön framöver, säger Bodil Lindström.

Neonikotinoider är en grupp insektsmedel som på senare år kopplats ihop med påverkan på bin och andra pollinerare. Inom EU är bara ett ämne fortfarande godkänt för användning som växtskyddsmedel i jordbruket, acetamiprid, vilket verkar ha klart lägre giftighet för bin än de övriga substanserna. Flera neonikotinoider har också visat sig vara giftiga för vattenlevande ryggradslösa djur vid låga koncentrationer.

Pyretroidernas toxicitet svår att bedöma

Pyretroider är en grupp substanser som generellt är mycket giftiga för många vattenlevande organismer. Även för denna grupp har flera substanser fasats ut i Sverige men ett fåtal är fortfarande godkända som växtskyddsmedel inom jordbruket. Problemet med pyretroiderna är att många av dem är giftiga i lägre halter än vad som går att analysera, och därför vet vi inte hur stort problem de utgör i miljön. De fångas heller inte upp av toxicitetsindex.

– Det vore därför mycket intressant att göra en liknande studie som de tyska forskarna publicerat, just för att få ett annat mått på pyretroidernas miljöpåverkan, säger Mikaela Gönczi.


Kontaktinformation

Mikaela Gönczi, föreståndare 
SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB)
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05