SLU-nyhet

Arter och naturtyper i dålig status – ytterligare insatser behövs

Publicerad: 24 juni 2020

Idag publicerar Naturvårdsverket en sammanfattande rapport som visar status för arter och naturtyper enligt art- och habitatdirektivet i Sverige. Resultaten visar att läget är allvarligt, endast 20 procent av Sveriges naturtyper och knappt hälften av Sveriges arter i direktivet mår bra. Fler åtgärder behövs för att hejda förlusten av biologisk mångfald.

Resultaten av sammanställningen visar att den biologiska mångfalden är hårt trängd och att fler åtgärder behövs för att bromsa förlusten av arter och naturtyper.

- Vi ser förbättringar för några naturtyper och arter som resultat av mångas insatser. Men det krävs fortsatt stora insatser för att vända de negativa trenderna i hela landet och hejda förlusten av biologisk mångfald, säger Susann Östergård, enhetschef på Naturvårdsverkets Naturanalysenhet.

Många naturtyper, fjärilar och skalbaggar är hotade
- Läget är sämst för fjärilar, medan däggdjur, trollsländor och många kärlväxter klarar sig förhållandevis bra, säger Lena Tranvik, tillförordnad chef på SLU Artdatabanken.

De flesta av fjärilarna i direktivet är beroende av gräsmarker, såsom ängar och betesmarker. I takt med att jordbruket blivit allt mer storskaligt har dessa ytor minskat. Gräsmarkerna tillsammans med dyner och naturtyper i havet, finns bland de naturtyper som har sämst status.

Även olika skogsnaturtyper och skalbaggar, exempelvis barkplattbagge som är beroende av gammal skog och död ved, har dålig status.

Fler insatser behövs
Genomförda insatser, bland annat inom Natura 2000 och EU:s LIFE-projekt, har lett till att statusen för några naturtyper och arter har förbättrats. Sverige har bland annat lyckats vända trenden för vissa fladdermöss, exempelvis fladdermusarten barbastell, och vissa arter av fiskar, grod- och kräldjur. Åtgärder har bromsat minskningen av många av fjärilsarterna, såsom väddnätfjäril och asknätfjäril. Satsningen på betesmarker med bevarade träd och sandmarker har bidragit till en positiv trend för dessa naturtyper i delar av landet, även om deras status fortfarande är ogynnsam. Men trenden behöver vända för fler naturtyper och arter.

- Förutom att skydda våra värdefullaste naturområden, behöver tillräckligt stora områden av naturtyper och arters livsmiljöer bevaras. Både mark- och vattenområden, behöver vara sammanlänkade i en fungerande "grön och blå infrastruktur". Tillräcklig hänsyn behöver tas vid vatten- och markanvändning, säger Susann Östergård, enhetschef på Naturvårdsverkets naturanalysenhet.

Sammanställningen som Naturvårdsverket tagit fram i samarbete med SLU Artdatabanken och Havs- och vattenmyndigheten presenterar de viktigaste resultaten i Sveriges rapportering för art- och habitatdirektivet till EU under perioden 2013–2018. Rapporteringen omfattar 166 arter och 89 naturtyper.


För ytterligare information, kontakta:

Susann Östergård, enhetschef, naturanalysenheten, Naturvårdsverket, Tel. 010- 698 11 05, susann.ostergard@naturvardsverket.se

Mark Marissink. bitr. avdelningschef, miljöanalysavdelningen, Naturvårdsverket, Tel. 010- 698 13 34, mark.marissink@naturvardsverket.se

Lena Tranvik, tillförordnad chef, SLU Artdatabanken, Tel. 018-67 24 78, lena.tranvik@slu.se

Michael Haldin, utredare, enheten för miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 62 18, michael.haldin@havochvatten.se

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Biologisk-mangfald/arter-naturtyper-statusrapport/

Ladda ner rapporten "Sveriges arter och naturtyper i EU:s art och habitatdirektiv. Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018"

Relaterade sidor:

Kontaktinformation
Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se