Säker användning av kött- och benmjöl som gödsel

Ungefär trettio procent av djurens levande vikt består av icke ätbara slaktrester som har högt innehåll av kväve, fosfor och kalcium. Slaktrester sorteras in i tre olika klasser enligt EU:s regelverk där klass 1 destrueras då det kan innehålla BSE-smitta. Klass 2 kan antingen hanteras som klass 1 om det finns en smittorisk, eller återanvändas om det trycksteriliseras. Kategori 3 är slaktrester från tillverkningen av olika köttprodukter för konsumtion. Slaktresterna kan återanvändas efter pastörisering i en temperatur över sjuttio grader i en timme. Ungefär hälften av slaktresterna destrueras idag i Europa. Den andra hälften blir hund- och kattmat då detta är lönsammare än att tillverka gödselmedel av kött- och benmjöl.

Innehållet av kväve och fosfor samt hur snabbt det blir växttillgängligt beror på andelen kött- respektive benmjöl som gödselmedlet innehåller. Fosfor i benmjöl är i form av apatit och blir långsamt växttillgängligt. Kväve och fosfor i köttmjöl är organiskt bundet och bryts ned i jorden och blir snabbt växttillgängligt.

För att bedöma värdet av kött- och benmjöl behöver man tänka på:

1. Dess ursprung
2. Effekten av att återanvända växtnäringen och på markbördigheten
3. Effekter av processer och tillsatsmedel vid produktion av gödselmedlet samt miljöpåverkan
4. Gödselmedlets växtnäringsverkan
5. Potentiella långsiktiga effekter av kontaminering av jorden och miljön
6. Potentiella smittorisker för människa och djur

Eva Salomon