Kombinerad biologisk bekämpning mot kålfluga

Lilla kålflugans larver gör allvarlig skada i vitkål, kålrot och andra kålväxter. Kålflugorna är svåra att bekämpa både i ekologisk och konventionell odling. Rovlevande skalbaggar som kortvingar och jordlöpare äter kålflugans ägg och larver. Dessa skalbaggar kan gynnas av så kallade skalbaggsåsar med tuvbildande gräs som övervintringsplatser. Det finns även parasitsteklar som parasiterar kålflugans larver. De naturliga fienderna kan uppförökas om de får tillgång till skydd, övervintringsplatser, nektar och pollen. Det kan kompletteras med biologisk bekämpning där naturliga fiender sprids ut i odlingen. Utöver insekterna också några insektspatogena svamparter som angriper kålflugans larver. Genom att kombinera flera olika naturliga fiender kan den sammanlagda effekten öka, men det kan även leda till att de naturliga fienderna angriper varandra.

– Biologiska bekämpningsstrategier har, rätt använt, stor potential för frilandsodlingen att hålla trycket av skadegörare nere, säger Linda-Marie Rännbäck.

I fältförsök kombinerades fleråriga skalbaggsåsar med ettåriga blomstergräsremsor med bovete och dill. Blomstergräsremsorna ökade generellt förekomsten av parasitsteklar, jämfört med enbart ettårigt kortklippt gräs, men det ledde inte till ökad parasitering av kålflugan.
De insektspatogena svamparna angrep inte bara kålflugan utan även parasitsteklarna. Parasitstekeln undvek dock växtmiljöer samt att lägga ägg i larver som smittats med en av svamparterna.

Linda-Marie Rännbäck tror att en kombination av åtgärder för att gynna parasitstekeln Trybliographa rapae och inokulering med en relativt låg dos av den insektparasitära svampen Metarhizium brunneum kan leda till en långsiktig bekämpning av lilla kålflugan. Svampen skulle kunna tillsättas i substratet vid plantuppdragningen. Detta behöver dock undersökas vidare i storskaliga fältförsök.

Johan Ascard