Stina Powell

Jag är prefekt för Institutionen för stad och land, och docent i miljökommunikation där jag också arbetar som forskare.  Jag är adjungderad docent på Sustainability Research Centre, University of the Sunshine Coast, Australien och på Lincoln University, NZ.

Jag undervisar på vårt masterprogram i miljökommunikation  och håller dessutom föreläsningar om genus och normkritiska perspektiv på undervisning, organisationer samt om genusperspektiv på miljöfrågor. 

Jag driver/ingår i nedan beskrivna forskningsprojekt.

Skuggskogar (2022-2026) av Formas med 9,8 miljoner kronor. Projektet, som startas upp 2023, leds av Sara Holmgren. Medverkande forskare är förutom mig själv också Ann Grubbström samt doktorand Kornelia Johansson.

Exploring the space ‘in between’ - opening up polarisation in forest communication.  (2023-2025) Detta projekts fokus ligger på att förstå den polariserade skogsdebatten i Sverige och Finland, med syfte att gå bortom polariseringen och undersöka vad som sker i utrymmet däremellan. Målet är att bidra till mer konstruktiva samtal om skogens framtid. 
I projektet arbetar främst Katarina Landström, postdoktor i miljökommunikation.  

Vem gör vad i skogen? Gymnasieungdomars tankar om framtiden i skogen. (KSLA) (2022-2023). Här fokuserar vi på hur gymnasieungdomar på naturbruksgymnasier ser på sin framtid i skogen. Vi ställer frågor som rör klimatomställning, jämställdhet och yrkesval.

Avslutade projekt:

Att sluta räkna kroppar: Nya tankar för en jämställd skogssektor (Skogssällskapet 2018-2022) https://www.slu.se/institutioner/stad-land/forskning/miljokommunikation/aktuell-forskning/jamstalld-skogssektor/

Värdet av aktörssamverkan i forskning för hållbar utveckling: En genus- och intersektionell analys (Formas 2018-2022) https://www.slu.se/institutioner/stad-land/forskning/miljokommunikation/aktuell-forskning/aktorssamverkan/

I projektet "Att sluta räkna kroppar- nya tankar för en jämställd skogssektor" så ställs frågorna:

• Hur definieras jämställdhet?

• Hur påverkar definitionerna jämställdhetsarbetet?

• Utgör sättet på vilket jämställdhet definieras ett hinder för att nå jämställdhetsmålen inom sektorn?

Projektet "Värdet av aktörssamverkan i forskning för hållbar utveckling: En genus- och intersektionell analys"  utgår från genusperspektiv på miljöfrågor. Jag ställer frågor som rör, vilka perspektiv lyfts fram, vems kunskap ses som viktig och vilka deltar i att ta fram lösningar på dagens och framtidens miljöproblem. Ett genusperspektiv ger möjlighet att utifrån frågor om makt och inflytande belysa hur detta ser ut i dag och vad som kan göras för att förbättra demokratiska processer.

JMin doktorsavhandling Gender Equality and Meritocracy: Contradictory discourses in the Academy (2016) handlar om hur målen kring jämställdhet krockar med föreställningar om att meritokrati råder inom akademin. Jag visar hur meritokratiska principer sätter ramarna för jämställdhetsarbetet och hur frågor om diskriminering görs till individuella snarare än strukturella och normativa frågor inom universiteten. http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2016/3/jamstalldhet-och-meritokrati-krockande-principer-i-universitetsvarlden-/

Jag är biträdande handledare för Sanna Barrineau, doktorand i Mistra Miljökommunikation och University of the Sunshine Coast, Australien.
Jag är också biträdande handledare för Kornelia Johansson, doktorand i miljökommunikation vid SLU.

Jag handleder masterstudenter på vårt program Environmental Communication and Management.
* Norman, Anna, (2014). Interpretations of meat consumption: a critical analysis of interpretative repertoires of individuals working in an environmental NGO

* Jara Snippe (2017)  "To fly or not to fly : analysing interpretive repertoires to negotiate air travel among individuals working for an environmental NGO in Sweden"

* Samantha Huhn (2017) "From feminism to gender equality– Exploring interpretations surrounding feminist energy policy in Sweden"

*Maria Eduarda Rigo Cavinato (2018) "Beyond Milk Framing milk and oat-drink campaigns in Sweden"

* Sandra Nilsson (2018) "The practice of recycling : understanding people´s motivations and barriers"

Rebecca Larson (2019) "Who is responsible for the shift to a more sustainable society? : how politicians view responsibility and accountability for environmental problems"

* Hampus Rydberg (2019) "Illuminating   perceptions   about   communication    in environmental consultancy organizations"

* Zia Louise Ponting Flook (2020) The Meaning of Tree Planting – A Symbolic Interactionist understanding of the behaviour of tree planting in The Byron Shire  

* Diandra van Duijn (2020) The Importance of Gender Equality in Climate Action. An investigation into how UN member states view the relation between gender equality and climate action

* Therese Maria Gunnars (2021) Discursive limitations and opportunities in environmentalmedia communication – A critical discourse analysis of the Preemraff Lysekil debate

* Ana Hassiel Rios Chavez (2022) The illusion of Co-management: Understanding conflict in PANACOMA, Honduras.

* Amelie Claire Grassl (2022) Environmentally friendly diets: Perceptions and Behaviours of Sustainability Students.

Grubbström A. & Powell, S. (2023) Från hashtag till handling – skogsutbildningens metoo-rörelse i spåren av #slutavverkat. Kapitel i antologi om #metoo i Sverige. Nordic Academic Press: Lund

Powell, S. & Arora-Jonsson, S. (2022) Den politiska korrekthethetens etik. Att arbeta för jämställdhet. Deltagarbaserad forskning – i tvärdisciplinära fält för lärande och utveckling. Lund: Studentlitteratur.

Powell, S. & Grubbström A. (2021) Leading gender equality change in higher education- the case of forestry. The Journal of Agricultural Education and Extension.

Powell, S. & Arora Jonsson, S. (2021) The Conundrums of Formal and Informal Meritocracy: Dealing with Gender Segregation in the Academy. High Educ. https://doi.org/10.1007/s10734-021-00719-2

Powell, S. & Grubbström, A. (2021) Att leda jämställdhetsarbete- vems ansvar är det när det kommer till kritan? En studie av jägmästarprogrammet vid SLU. Tidskrift för Genusvetenskap. 

Joosse, S. & S. Powell et al. (2020) Critical, Engaged and Change-oriented Scholarship in Environmental Communication. Six Methodological Dilemmas to Think with, Environmental Communication, DOI: 10.1080/17524032.2020.1725588

Powell, S. (2020) Vem får vara med och bestämma om framtiden egentligen? Tidskriften PLAN, nr. 1-2.

Powell, S. (2018) Gender Equality in Academia: Intentions and Consequences. In: The International Journal of Diversity in Organizations, Communities, and Nations: Annual Review, 18:1. doi:https://cgscholar.com/bookstore/works/gender-equality-in-academia

N. Powell, R. Kløcker Larsen, A. de Bruin, S. Powell and C. Elrick-Barr (2017) Water Security in Times of Climate Change and Intractability: Reconciling Conflict by Transforming Security Concerns into Equity Concerns, in Water, 9(12), 934; doi:10.3390/w9120934

Powell, S., Ah-King, M. & Hussénius A. (2017) ‘Are we to become a gender university?’ Facets of resistance to a gender equality project. Gender Work Organization, 2017;1–17.

Powell, S. (2016) Gender equality and meritocracy: Contradictory discourses in the academy, Department of Urban and Rural Development, SLU, ISBN: 978-91-576-8536-0.

Powell, S. & S. Arora-Jonsson (2015) The Ethics of Political Correctness. In: Understanding Social Science Research Ethics: Inter-disciplinary and Cross-Cultural Perspectives for a Globalising World, Publisher: Routledge, forthcoming. 2015., Editors: K. Nakray, M. Alston and K. Whittenbury (eds)

Westberg L. & Stina Powell (2015): Participate for Women's Sake? A Gender Analysis of a Swedish Collaborative Environmental Management Project, Society & Natural Resources: An International Journal, DOI: 10.1080/08941920.2015.1014594 

Powell, S., Ah-King, M. (2013). A case study of integrating gender perspectives in teaching and in subject content at a natural science university in Sweden, International Journal of Gender, Science and Technology, Vol.5, No.1

Klocker Larsen, R., S. Powell, T. Peterson, N. Sriskandarajah. (2010)Towards a learning model of ICT application for development: Lessons from a networked dialogue in Sweden. Information Communication and Society 13(1):136–150 .

Media 2020

Bloggar Tidningen Curie, vetenskapsrådets tidning. Här finns mina inlägg: https://www.tidningencurie.se/nyheter/author/stinapowell/

https://www.etc.se/klimat/dygnet-da-klimatkrisen-flyttade-i-min-kropp

https://www.atl.nu/debatt/att-vilja-vara-jamstalld-racker-inte/

Tidigare media:

Replik: Vaga referenser till ”läroboksmaterial” Uppsala Nya Tidning, 2019-07-22, Klara Fischer, Stina Powell, Seema Arora Jonsson

Skogsnäringen behöver inte en långsam jämställdhetsprocess, debattartikel i Tidningen Skogen, November 2018. skogsaktuellt.se/artikel/58702/skogsnringen-behver-inte-en-lngsam-jmstlldhetsprocess.html

Swedish Radio, P4 Uppland, 2018-04-05. Interview about #metoo and my research on the Swedish Forestry sector.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6925143

http://resurs.slu.se/jamstalldhet-slu-i-blickfanget/

http://www.etc.se/inrikes/universiteten-fortfarande-mannens-varld

https://www.researchgate.net/profile/Stina_Powell