Birger Hörnfeldt

Huvuddelen av min forskning är integrerad med miljöövervakning och fortlöpande miljöanalys i direkt anslutning till den Nationella miljöövervakningen av smågnagare. Mina forskningsintressen avser här det övergripande projektet:

I. Sork- och lämmeldynamik: mönster, orsaker och effekter

Detta huvudprojekt består av fyra delprojekt (1-4):

1 Sork- och lämmeldynamikens kort- och långtidsmönster

I skogslandet i inlandet  kring Vindeln i Västerbotten karaktäriseras smågnagarbeståndens dynamik i grunden av 3-4-års cykler sedan början av 1970-talet.

Fr o m 1980-talet har emellertid den cykliska dynamiken störts och fått ett ökat säsongsmässigt inslag, kopplat till fler och starkare betåndsminskningar vintertid än på 1970-talet. Detta har lett till generellt lägre och utjämnade smågnagarbestånd på senare år (pdf).

Arbetet är fn fokuserat på jämförande studier av smågnagardynamiken i en naturlig regional klimatgradient, med starkt kontrasterande dynamik i tid och rum, från kusten via inlandet till fjällen i Västerbotten. I detta ingår även att studera smågnagarnas fortplantning mm.

2 Orsaker till sork- och lämmeldynamikens kort- och långtidsmönster

Fokus ligger fn på att utvärdera och testa olika hypoteser om orsaker till den minskning som skett i smågnagarstammarna på framför allt våren fr o m 1980-talet (pdf).

Bl a studeras eventuella effekter av snötäckets kvalitet för att avgöra om minskningen är orsaksmässigt kopplad till mildare vintrar eller inte. Vidare studeras olika arters biotopval och landskapsekologi samt landskapsförändringar för att avgöra om de senare är orsaksmässigt kopplade till minskningen eller inte.

Samarbete med: Docent Frauke Ecke vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå och Uppsala och FD Magnus Magnusson, FD Pernilla Christensen, Docent Mats Nilsson och FD Per Sandström vid SLU i Umeå.

3 Effekter av sork- och lämmeldynamiken på pärluggla och andra rovdjur 

Fokus ligger för närvarande på att studera och utvärdera långtidseffekter på predatorer (rovdjur) av minskade och fortsatt låga vårbestånd av olika smågnagare.

Pärlugglan  häckar i holkar och studeras sedan 1980 med avseende på bl a bytesval, fortplantning, beståndsvariationer och åldersstruktur i Västerbottens inland/skogsland, där arten minskat med minskande sorkstammar sedan mitten av 1980-talet (pdf).

Pärlugglan används som "modellpredator" för de många ugglor, rovfåglar och rovdäggdjur som utnyttjar sorkar som basföda. Fr o m 2009 respektive 2010 har studierna i inlandet utökats även till kustlandet resp fjälltrakterna i samma regionala klimatgradient som smågnagardynamiken övervakas.

Samarbete med: FD Tim Hipkiss vid EnviroPlanning AB i Göteborg.

4 Effekter av sork- och lämmeldynamiken på zoonoser och epizootier

Arbetet är fokuserat på effekter av sork- och lämmeldynamiken på zoonoser och epizootier med främst Puumalavirus respektive Ljunganvirus, där Puumalavirus som orsaker sorkfeber bland människor står i centrum.

Det tvärvetenskapliga Ljunganprojektet, avser Ljunganvirusets förekomst i sorkstammarna  och dess roll som smittämne i sorkstammarna och vid mänskliga infektionssjukdomar.

Samarbete med: MD, professor Bo Niklasson, Stockholm, FD Heidi Hauffe och MSc Cristina Fevola, Research and Innovation Centre, Fondazione Edmund Mach, Italien,  Docent Frauke Ecke, FD Gert Olsson, FD Magnus Magnusson och MSc Hussein Khalil vid SLU i Umeå, Professor Magnus Evander, Umeå universitet och MSc Marika Hjertqvist, Folkhälsomyndigheten.  

Huvudprojektet (I) ovan har även vissa beröringspunkter med min övriga forskning om:

II. Kungsörnens landskapsekologi och häckningsframgång: effekter av vindkraftsexploatering

Samarbete med: Docent Frauke Ecke, Docent Navinder Singh, Docent Holger Dettki, Docent Mats Nilsson, FD Per Sandström, vid SLU i Umeå och FD Tim Hipkiss vid EnviroPlanning AB i Göteborg.
Se även: http://www.goldeneaglesweden.com/

Nuvarande doktorander

Hussein Kahlil: Ekologiska och miljörelaterade drivkrafter i utvecklingen och spridningen av zoonosen Nephropathia epidemica (sorkfeber) (D).

(D) = Projekt för doktorsavhandling

Tidigare doktorander, disputationsår och avhandlingstitel

FD Edward Moss, 2015: Habitat selection and breeding ecology of Golden Eagles in Sweden (Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå). FD Magnus Magnusson, 2015: Cyclic voles and Puumala hantavirus in a changing boreal landscape (Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå).

FD Pernilla Christensen, 2006: The long-term decline of Clethrionomys rufocanus in boreal Sweden: importance of focal forest patch and matrix (Umeå universitet).

FD Frauke Ecke, 2003: Effects of landscape patterns on small mammal abundance (Luleå Tekniska Universitet).

FD Tim Hipkiss, 2002: Brood sex ratio and sex differences in Tengmalm´s owl (Aegolius funereus) (Umeå universitet).

FD Bengt-Göran Carlsson, 1998: Breeding performance and polygyny in Tengmalm´s owl in northern Sweden (Umeå universitet).

FD Ola Löfgren, 1995: Interactions between social factors and resources in the population dynamics of cyclic voles (Umeå universitet).

Några representativa publikationer:

Cornulier, T., Yoccoz, N.G., Bretagnolle, V., Brommer, J.E., Butet, A., Ecke, F., Elston, D.A., Framstad, E., Henttonen, H., Hörnfeldt, B., Huitu, O., Imholt, C., Ims, R.A., Jacob, J., Jędrzejewska, B., Millon, A., Petty, S.J., Pietiäinen, H., Tkadlec, E., Zub, K., Lambin, X. 2013. Europe-Wide Dampening of Population Cycles in Keystone Herbivores. Science 340: 63-66.

Ecke, F., Magnusson, M. & Hörnfeldt, B. (2013). Spatiotemporal changes in the landscape structure of forests in northern Sweden. Scand. J. For. Res. 28: 651-667.

Hipkiss, T., Gustafsson, J., Eklund, U. and Hörnfeldt, B. 2013. Is the long-term decline of boreal owls in Sweden caused by avoidance of old boxes? J. Raptor Res. 47: 15-20.

Hörnfeldt, B. 2004. Long-term decline in numbers of cyclic voles in boreal Sweden: analysis and presentation of hypotheses. Oikos 107: 376-392. (pdf)

Hörnfeldt, B., Christensen, P., Sandström, P. & Ecke, F. 2006. Long-term decline and local extinction of Clethrionomys rufocanus in boreal Sweden. Landscape Ecology 21: 1135-1150.

Hörnfeldt, B., Hipkiss, T. & Eklund, U. 2005. Fading out of vole and predator cycles? Proc. Roy. Soc. B272: 2045-2049. (pdf)

Khalil, H., Olsson, G., Ecke, F., Evander, M., Hjertqvist, M., Magnusson, M., Ottosson Löfvenius, M. & Hörnfeldt, B. 2014. The importance of bank vole density and rainy winters in predicting nephropathia epidemica incidence in northern Sweden. PLoS ONE 9: e111663. doi:10.1371/journal.pone.0111663.

Magnusson,_M., Ecke, F., Khalil, H., Olsson, G., Evander, M., Niklasson, & Hörnfeldt, B. 2015. Spatial and temporal variation of hantavirus bank vole infection in managed forest landscapes. Ecosphere 6 (9):163. (http://dx.doi.org/10.1890/ES15-00039.1; published online: 29 September 2015)

Magnusson, M., Hörnfeldt, B. & Ecke, F. 2015. Evidence for different drivers behind long-term decline and depression of density in cyclic voles. Pop. Ecol. 4: 569-580. (DOI 10.1007/s10144-015-0512-3; published online: 23 September 2015).

Niklasson, B., Nyholm, E., Feinstein, R.E., Samsioe, A. and Hörnfeldt, B. 2006. Diabetes and myocarditis in voles and lemmings at cyclic peak densities – induced by Ljungan virus? Oecologia 150: 1-7.

Fullständig publikationslista