Fakta:
Naturvårdspriset är ett nyinstiftat pris vid Kungl. Vetenskapsakademien. Det ska utdelas årligen till en person som genom sin forskning eller annan verksamhet gjort betydande insatser för naturvården, sett i vid mening.
Nyhet
Lena Gustafsson får första Naturvårdspriset från Kungliga vetenskapsakademin
Publicerad: 18 mars 2026
Lena Gustafsson har under många år forskat om naturvärden i landskap med produktionsskog. Nu får hon det första Naturvårdspriset från Kungliga vetenskapsakademin (KVA) för att hon stått för ett vetenskapligt synsätt i en stundom polariserad fråga.
– Jag är jätteglad! KVA är ju ”vetenskapens högborg” och mest inriktad mot grundforskning. Att en tillämpad forskare som jag uppmärksammas är särskilt hedrande, säger Lena Gustafsson som numera är professor emeritus.
I mitten av 90-talet förändrades policyn inom skogsbruket. Man började lämna kvar en del träd vid avverkningar som naturhänsyn och undantog så kallade nyckelbiotoper. Men ingen visste riktigt vilka effekter det hade. Här hittade Lena Gustafsson sin nisch inom forskningen.
– Traditionellt har man ofta forskat på de orörda, äldsta skogarna. Landskap med produktionsskog har man vetat ganska lite om. Det fanns en kunskapslucka där som jag tyckte var viktig att jobba med. Det handlar trots allt om minst 80 procent av den produktiva skogsmarken och den är otroligt viktig för biologisk mångfald, säger hon.
Naturhänsyn och nyckelbiotoper
I sin forskning har hon visat att naturhänsyn inom skogsbruket, som att lämna grupper av träd, lövträd och död ved, gynnar biologisk mångfald. Hon och hennes kollegor har också sett att nyckelbiotoperna har en hög mångfald inklusive en hel del ovanliga arter och att de är rikare än den omgivande produktionsskogen. Det gäller också de kvarvarande äldre skogarna som aldrig varit kalavverkade, längre norrut. Forskningen visar att sådana är viktiga spridningskällor för arter till de yngre skogar.
Vetenskaplig evidens
Motivet till priset är att Lena Gustafsson värnat om sakligheten och bidragit med vetenskaplig evidens för vissa konfliktfrågor inom skogsbruket.
– Det går inte att helt koppla bort sina värderingar. Men det går att göra sitt bästa för att vara så neutral som möjligt. Jag har tyckt mycket om att lyssna på personer ur såväl naturvårdsrörelsen som skogsbruket och lärt mig mycket av dem. Genom kontakt med praktiker har jag förstått vilka frågor som är viktiga att försöka besvara genom forskning, berättar Lena Gustafsson.
Är det ett problem att vetenskapliga resultat och fakta också kan tolkas som ställningstaganden?
– Jag tycker det. I ett starkt polariserat debattklimat som skogsfrågan är trovärdigheten för forskningen viktigare än någonsin. De olika åsiktskorridorerna behöver ha tillgång till vetenskapliga resultat som de har förtroende för och som de vet inte har en politisk agenda.
Läs mer
Skogsforskare som värnar vetenskapen får första naturvardspriset