Låt oss presentera…

1 januari 2026 går institutionerna för skogsekonomi och skogens biomaterial och teknologi samman och bildar institutionen för skoglig bioekonomi och teknologi. Carola Häggström kliver in som prefekt och Torbjörn Andersson som stf prefekt.

Här svarar Carola Häggström på några frågor om den nya institutionen.

Vilka möjligheter ser du med sammanslagningen? 

Tillsammans täcker vi in hela den skogliga värdekedjan och kan ta en central roll i att utveckla bioekonomi nationellt och internationellt. Vi får dessutom ett starkt administrativt team som stöttar oss och redan gör enorm insats. 

Vilka frågor eller områden kommer ni att prioritera under det första året?

Det första steget blir att bygga ett starkt team som drar nytta av varandra och delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Vi ser redan prov på detta och det ska vi bygga vidare på. 

Vilka styrkor från de båda institutionerna tar ni med er in i den nya institutionen?

Alla! Skämt och sido, om jag måste fokusera på något så sticker verkligen båda institutionernas starka undervisningskultur ut. Vi har engagerade programstudierektorer, ansvar för masterprogram och personer som suttit som vice dekan för grundutbildningen på respektive institution. Därtill har vi väldigt engagerade lärare och till och med en excellent lärare! Om vi ser till våra forskargrupper så håller de en mycket hög standard internationellt inom sina respektive ämnesområden. Viktigast av allt, alla har visat ett öppet sinne, en vilja och nyfikenhet att samarbeta med varandra, och det är jag mycket glad och tacksam för. 

Men varför bioekonomi?

Det här förklaras bäst av rektor Maria Knutson Wedel, en fysiker som undervisat om hållbarhet. I en nyhet från 2024 om framtidens bioekonomi berättar hon att katastrofväder följer i en värld som blir allt varmare och att det är bråttom att välja en annan väg. Vidare förklarar hon att den ”linjära ekonomin där resurser kan tas ur marken, förädlas till höga energikostnader för att slutligen deponeras behöver överges” och att ”I en bioekonomi finns en tanke från början att materialet ska kunna återgå in i systemet. Det här är vägen vi måste gå, vi har kunskapen och vi måste gå före men vi kan inte gå själva”.