Nyheter i media är SLU:s viktigaste kontaktyta med allmänheten och har också ökat i betydelse under året. Det visar Verians (tidigare Kantar Public) årliga anseendeindex för svenska lärosäten. Resultatet skiljer sig från andra svenska lärosäten, där den viktigaste kontaktytan är samtal med vänner, kollegor och familj.
Anseendeindex är ett mått som används för att bedöma anseendet, det vill säga allmänhetens tilltro, intryck samt uppfattning om till exempel en organisation eller ett varumärke (se Faktaruta). Även om årets resultat visar att media är SLU:s viktigaste kontaktyta med allmänheten, så kommer informella samtal med vänner, kollegor och familj på andra plats. Hos andra lärosäten listas informella samtal som nummer ett.
SLU:s Anseendeindex 2024: Stabilitet med en liten nedgång
År 2024 ligger SLU i princip oförändrat i anseende med ett index på 71, vilket är på plats 10 av 24 lärosäten i Sverige. Sett över längre tid är årets anseende i linje med tidigare värden – men tittar man lite noggrannare finns det en liten nedåtgående trend, och vi har minskat sju punkter sedan år 2021. Högst anseende har vi bland kvinnor i åldern 45–59 år i storstäderna.
Rapporten ringar in SLU:s styrkor där det finns starka samband mellan kvaliteter som SLU som universitet har, och anseendeindex:
- Duktiga medarbetare
- Framgångsrik forskning
- Forskning som ger samhällsnytta
- Bidrar positivt till samhället
– Det är glädjande att Sveriges lantbruksuniversitet har en stark placering i Anseendeindex, vilket speglar vårt goda rykte och framgångsrika forskning. Samtidigt är det avgörande att vi ökar kännedomen och anseendet ytterligare, särskilt bland yngre målgrupper, då studentrekrytering är en akut fråga för oss, säger Sara Arvidson, kommunikationsdirektör vid SLU.
Vad påverkar ett lärosätes anseende mest?
Det allra mest grundläggande för ett gott anseende är en väl fungerande verksamhet. Men det krävs också en god förmåga att kommunicera verksamhetens framgångar och fördelar.
– Det finns ingen naturlag som säger att allmänheten och andra intressenter känner till allt bra som görs vid landets lärosäten. Det gör den så kallade tredje uppgiften, att sprida kunskap från lärosätena, viktig även ur ett anseendeperspektiv. Ett lärosäte som många känner till har en fördel i arbetet att bygga och upprätthålla anseende, säger Erik Lundbom, senior analytiker på Verian och en av de som gjort analysen.