För bara något år sedan var diskussionerna om AI interna och som mest hölls yrkesfolk emellan. Nu dyker de upp inom alla möjliga områden.
– Det har varit ett väldigt stort intresse för årets utbildningskonferens. Faktiskt det största vi sett någonsin med över 200 deltagare och med personer på en väntelista, säger Åse Lundh som är professor vid institutionen för molekylära vetenskaper och vice ordförande i utbildningsnämnden.
Världen togs på sängen av effekterna av pandemin och SLU tvingades på några få veckor och utan några förberedelser att digitalisera undervisningen. När det gäller AI har förändringen gått snabbt men det finns alla möjligheter att följa med i utvecklingen.
– Även om vi har lite mer tid på oss när det gäller AI jämfört med digitaliseringen är det definitivt inget vi kan välja bort. Nu finns AI och det är det vi måste förhålla oss till. Det kommer att föra med sig genomgripande förändringar, inte minst inom utbildning och forskning. Vi i utbildningsnämnden måste formulera strategier för hur vi kan ta oss an denna komplexitet, säger Åse.
Åse nämner möjligheten att SLU skulle kunna köpa in program som medarbetare kan använda som ett sätt att på ett bredare plan öka både medvetandet som användandet av AI så att medarbetare kan dra nytta av alla dess fördelar. Detta är dock inget som har diskuterats eller är bestämt.
– Vi måste ha klart för oss att de studenter vi har idag och imorgon kommer att använda AI som yrkesverksamma. Hur påverkar det våra utbildningar? Kan vi få in ytterligare moment i programmen? Ja, vi har saker att fundera över, det är helt klart, säger Åse.
Den viktiga etiska aspekten
Årets konferens var som sagt mycket uppskattad. Inte minst för att den breddade diskussion om AI.
– Det här var en ögonöppnare för mig. Jag har använt AI lite grann till vardags men aldrig reflekterat över att det finns etiska aspekter om hur de här programmen har utvecklats. När jag köper mat eller kläder har jag alltid den aspekten för ögonen men inte när det gäller AI. Och det skaver verkligen i mig. Jag har använt AI-tjänster utan att reflektera över annat än hur resultatet blivit och det känns verkligen inte bra, säger Cecilia Mark-Herbert som dels är excellent lärare och forskare på institutionen för skogsekonomi, dels ledamot i utbildningsnämnden. Cecilia vill att SLU ställer krav på centrala inköp så att dessa aspekter kommer med i val av programvara.
Cecilia har mycket med utbildning och med studenter att göra. Hon har fått lägga om sättet att examinera på grund av AI.
– Jag har slutat med hemtentor eftersom jag ibland har sett ojämna texter där jag inte riktigt kan avgöra vem som har skrivit. Jag vill vara säker på att det som skrivs också finns i huvudet hos studenten. Men att examinera en kurs på flera sätt kräver resurser. Vi måste ha en dialog i lärarkollegiet om hur vi arbetar med AI i undervisningen.
Cecilia är mycket nöjd med konferensen.
– Jag ser konferensen som ett frö som är sått för fortsatta diskussioner med mina kolleger i lärargruppen om hur vi kan komma vidare. Kanske vore det bra med workshops under året med aspekter om AI som ett sätt att lära sig mer. Det inte behöver vara så stort som en hel konferens.
Cecilia tycker att delar av konferensen borde göras digitala så att fler skulle kunna ta del av föredragen.
– De externa föreläsarna var så vassa, ja, de interna också men framför allt de externa. I år borde alla intresserade ha möjlighet att höra keynotes. De var verkligen konferensens stora behållning. De och att det fanns väl tilltagen tid till att över en kopp kaffe diskutera intrycken med andra deltagare. Det är också himla viktigt, avslutar Cecilia.
