Hilma af Klint och hästens kirurgi

John Vennerholm hade säkert varit med i dagens teknikutveckling. Emil Jonsson ser till att "Hilma-skatten" digitaliseras. Foto: Vanja Sandgren

Emil Jonsson, föremålsantikvarie på Veterinärmuseet har arbetat med databasen  Alvin som har gjort det möjligt att föra över det han kallar för ”Hilma-skatten”.

– Illustrationerna hör till museets mest populära material. Julen 2020 kunde vi börja med överföringen tack vare att Veterinärmuseet började samverka med Uppsala Universitet och Göteborgs Universitet som redan hade den digitala databasen.

Samlingen består av 200 originalbilder till två läroböcker: ”Hästens operativa speciella kirurgi” av John Vennerholm, professor i veterinär kirurgi. Böckerna skrevs först på svenska 1901 och därefter på tyska 1907. John Vennerholm gick veterinärutbildningen i Stockholm där han sedan blev lärare och rektor på veterinärutbildningen och använde böckerna i sin undervisning. Han ska ha varit en mångsysslare av rang.

Sidoinkomst

Många konstnärer i början av 1900-talet behövde en sidoinkomst för överlevnad, Hilma af Klint försörjde sig på att illustrera barnböcker, julkalendrar och läroböcker. Hur Vennerholm fick reda på Hilmas kvaliteter och varför just hon blev aktuell är det ingen som vet, men hon verkade i Stockholm, så det ligger nära till hands att duktiga illustratörer var kända.

– Hilma af Klint arbetade ihop med Anna Cassel, som förmodligen gjort flera av teckningarna, men de tillskrivs Hilma. Tekniken som använts är lavering, dvs. tuschfärg, men det ser ut som kopparstick, berättar Emil Jonsson.

Illustrationerna ägs av Stiftelsen Veterinärmuseet. På 1970-talet hamnande de i SLU-bibliotekets arkiv. Där låg de väl förvarade i kapslar tills erkännandet av Hilma af Klint som en samtida konstnär kom. När hennes abstrakta konst uppmärksammades aktualiserades också samlingen på Veterinärmuseet.

Utställning

Nu finns flera av teckningarna i en utställning på Veterinärmuseet, förutom att de finns digitaliserade som högupplösta kopior som görs tillgängliga för allmänheten.

– Intresset har redan varit mycket stort och dragit internationell publik, just därför så kommer utställningen att utökas med fler bilder. Samtidigt är vi i den situationen att vi måste fundera på balansen mellan det immateriella ägandeskapet och att möta efterfrågan, hur det ska gå till på bästa sätt, säger Emil Jonsson.