Genom att kombinera data från svenska myndigheter med AI har William Lidberg, forskare vid skogens ekologi och skötsel, skapat nya sätt att kartlägga allt från var körskador finns i skogen till antalet hackspettar i naturen.
Idén till William Lidbergs innovation, som han har döpt till Geografisk intelligens, började i skogen.
– Jag är markvetare i grunden och min forskning handlar om planeringsunderlag för att undvika körskador i marken. Där började jag kombinera olika kartor med AI i stället för att göra det manuellt, vilket är mycket tidskrävande, säger William Lidberg.
Det verktyg han tog fram för markfuktighet väckte uppmärksamhet, och efterhand blev han kontaktad av olika företag och myndigheter utanför skogssektorn, som ville testa det inom fler områden.
Geografisk intelligens utgår från öppna data, exempelvis Lantmäteriets höjdmodell och Skogsstyrelsen kartor. Tillsammans målar de upp en så kallad digital tvilling av Sverige. I denna tvilling kan sedan användaren mata in sina uppgifter för att få fram en karta inom sitt område, exempelvis var Sveriges hackspettar finns.
– Användaren kan lägga in koordinater för de platser där de har observationer av hackspetten och så räknar verktyget ut var hackspettar normalt lever. På samma sätt kan skogsbolag få fram kartor över var det är störst risk för körskador. Bara fantasin och befintliga data sätter gränsen, säger William.
Och data finns det turligt nog gott om.
– Vi är bortskämda i Sverige, eftersom vi har samlat in data under så lång tid. Problemet är att tröskeln för att använda tillgängliga data hittills har varit hög, det har krävt kompetens både inom geografiska data som kartor och AI. Men mitt verktyg sänker denna tröskel, säger William.
Dessutom väntas tillgängligheten på öppna data öka framöver.
– EU har beslutat att nästan alla geografiska data ska bli öppna, så det kommer finnas mycket från olika myndigheter.
År 2023 vann William Lidberg SLU och Sparbanksstiftelsen Norrlands innovationspris. Prissumman på 50 000 kr har han använt för att starta arbetet med att implementera Geografisk intelligens (Geoint) som färdig produkt på nationell skala. Användare finns exempelvis inom skogs- och jordbrukssektorn, men han har också fått förfrågningar från länsstyrelser och kommuner.
– Det alla intressenter har gemensamt är att de har tillgång till data som de både vill använda till något vettigt och växla upp, säger William Lidberg.
I utvecklingen av Geoint har William tagit hjälp av SLU Holding. Ett tips från William till andra forskare och entreprenörer, som har idéer på produkter att utveckla, är att kontakta tilltänkta användare tidigt för att ta reda på om det finns intresse för produkten.
– Det är en sak om din produkt löser problemet, men du behöver ta reda på om de som ska använda den är villiga att betala för den också, säger han.
Text: Karin Montgomery för SLU Holding och Ulla Ahlgren
Exempel på ett skogslandskap där Geoint predikterat bärighet. De små fyrkanterna visar den lokala topografin med höjddata från Lantmäteriet och färgerna visar bärigheten på marken. Bild: William Lidberg
1/2
Geoints grafiska gränssnitt. Användare kan gratis testa tjänsten på ett förvalt demoområde med sitt eget data. Bild: William Lidberg
2/2