Blandskogsforskare och bland-utbildare

SLU-forskaren Zsofia Reka Stangl har bott i Sverige och Umeå i snart 15 år. Här, några mil utanför stan, trivs hon och familjen bra. Men hon kunde ha fått en bättre start.

– Jag kom in som doktorand på Umeå universitet och flyttade hit i februari. Det var kanske inte bästa månaden för det är ju väldigt mörkt och kallt. Skillnaden mot Budapest var enorm där i början, säger Zsofia, som numera är anställd som forskare och programstudierektor på SLU.

Goda grannar

Som inflyttad till Sverige var det många små kulturkrockar och egenheter. Men det mest märkbara, enligt Zsofia, var att det i Sverige var aningen svårare att lära känna folk i grannskapet.

– Det är alltid små grejer som skiljer sig mellan länder. Men det jag märkte tydligast var att man inte lär känna grannarna lika lätt här. I Ungern, om du flyttar in i en ny byggnad, kommer folk och hälsar på och vill dricka kaffe. Här tar det längre tid att lära känna grannar. Men det beror också på var man är i livet. Som student umgicks jag ju mycket i internationella kretsar. Nu bor vi i Vännäs och där är grannarna mestadels svenska familjer. Nu känner jag folk på ett annat sätt, säger Zsofia.

Utöver sina grundstudier har Zsofia spenderat sitt vuxna liv i Sverige. Därför har hon inte järnkoll på den ungerska akademiska världen idag. Men hennes uppfattning är att forskare där är, eller i alla fall var, lite tryggare. Just tryggheten är något hon återkommer till, och ser som en utmaning i den svenska akademin.

– Jag var student på den tiden, men min uppfattning var att man i Ungern hade färre jobb. Men de som fanns var långa och säkra och betalda. Man måste inte ansöka om pengar till sin egen lön hela tiden. Som forskare i Sverige idag måste man söka sina egna medel. Nästan ingen har en helt säker anställning på det sättet. Det kan vara lite stressigt ibland.

Forskar om blandskog

Undervisningen för åtminstone Zsofia Reka Stangl är inte så omfattande, och hennes uppdrag som programstudierektor är på 15 procent. Det lämnar en hel del tid för forskning. Zsofias forskning kretsar kring växtfysiologi. Hon undersöker frågor som hur skogen påverkas av klimatet, exempelvis koldynamik, det vill säga hur mycket som tas upp, var det hamnar och hur detta påverkas av olika faktorer.

Hon ansvarar för två doktorander, som bland annat undersöker hur tillväxten ser ut under ett trädtäcke, och hur blandskog med högre andel av framför allt björk skulle fungera i norra Sverige. Det senare är en het fråga då monokultur och kalhuggning (slutavverkning) ifrågasätts allt mer.

– Nyckelfrågan är om blandskog som till exempel björk skulle påverka produktiviteten. Vad blir de fysiologiska svaren på en blandskog och hur kan arter komma att interagera med varandra? Man har gjort många observationer men vi jobbar mer hypotes-baserat; vi vill försöka förstå varför det växer som det växer. De mekanismerna är en av de saker vi tittar på.

– Det finns tryck från EU om biodiversitet och skogsstrategi är en del av det. Att då skapa mer varierade skogar med inte minst björk vore ett naturligt val för Sverige. Det skapar mycket nya möjligheter för fåglar och insekter och andra organismer, säger Zsofia.

Svårt hålla koll på studenter

Zsofia Reka Stangl tjänar som programstudierektor för mastersprogrammet Forest Ecology and Sustainable Management. Där har hon varit i fyra år, och hon är nöjd med både program och studenter, där de sistnämnda blivit mer internationella de senaste åren.

– För några år sedan hade vi jägmästarprogrammet och många studenter där var svenska och kom från SLU direkt. Nu har det där ändrats och vi har flera mastersprogram i stället för jägmästare. Så vi har färre skogsvetare i programmet nu, även om det fortfarande är många. Och betydligt fler internationella studenter.

Studenterna brukar inte ha problem att hitta jobb efter examen. Men det är svårt att veta exakt vart de tar vägen eftersom alumn-verksamheten bygger på frivillighet. Och tillräckligt många verkar inte frivilliga:

– Våra studenter är väldigt duktiga. Men det är svårt att motivera dem att ta del av återkopplingarna. Nu har jag skrivit in en fråga i programutvärderingen om vilken typ av jobb de vill ha, om de redan har ett jobb och så vidare. Så förhoppningsvis kan vi få lite information där, säger Zsofia.

Driver bland-utbildning

När det gäller just Forest Ecology and Sustainable Management är Zsofia noga med att ämnesblandningen och det interdisciplinära upplägget ska bestå. Det är just i blandningen som styrkan ligger, menar hon. Det ska inte vara bara det ena eller det andra, utan båda. Och något eget.

– Vi försöker dra ihop skogsskötsel och ekologi till något nytt. Men tidigare har vissa studenter blivit förvånade för de har förväntat sig att det ska vara bara det ena eller det andra. Men vi försöker hålla en balans och jobba med båda ämnena tillsammans. Att jobba med både biodiversitet och skogsskötsel är själva utmaningen. Det har varit lite dåligt formulerat tidigare men vi jobbat på det nu. Det är ett ”work in progress”!

Text och foto: Henrik Persson

Till Vårt SLU