Vad behöver en blivande veterinär eller djursjukskötare kunna innan det första mötet med patienter? Att undersöka ett djur, känna igen tecken på ohälsa och hantera det lugnt och säkert är sådant som kräver både kunskap och praktisk träning. På SLU får studenterna öva tillsammans med våra medarbetare - beaglarna.
– Det är viktigt att studenterna får träna praktiskt och lära sig att hantera hundar på ett bra sätt. De behöver kunna läsa av djuret och förstå hur de ska agera för att skapa en trygg situation, säger Eva Axnér, veterinär med ansvar för hundarnas hälsa.
Övningarna kan handla om att undersöka hundarna, bedöma deras hälsotillstånd eller lägga bandage. Allt sker tillsammans med lärare och med hänsyn till hundarnas förutsättningar. Andra moment, som blodprovstagning, tränar studenterna i första hand på attrapper.
Veterinärvård och omsorg varje dag
Att hundarna medverkar i utbildningen innebär ett stort ansvar. Eva Axner ansvarar för deras veterinärmedicinska vård, från vaccinationer, parasitkontroll och tandvård till undersökningar och behandlingar.
– Vi följer hundarna noga. Om någon upptäcker något avvikande tar vi det vidare och ser till att hunden får den vård den behöver, vi kan anlita en kollega med efterfrågad kunskap. Och om något akut skulle uppstå har vi tillgång till Universitetsdjursjukhuset som har öppet dygnet runt, säger Eva Axnér.
Varför just beaglar?
Det finns en lång tradition av att använda beaglar i verksamheten. Rasen är ofta social, vänlig mot människor och fungerar bra tillsammans med andra hundar. Storleken och den korta pälsen gör dem också praktiska att sköta.
Hundarna föds upp inom SLU:s verksamhet där aveln planeras utifrån behovet, en valpkull föds upp ungefär vartannat år. Hänsyn behöver också tas till genetisk variation, ibland behövs hundar eller sperma från andra länder för att undvika inavel.
-Tikarna får inte vara för gamla, och det ska vare en frisk hund med bra temperament, säger Eva Axnér.
Valparna socialiseras tidigt och lär känna människor redan från början. Om en kull blir större än verksamheten behöver kan valpar säljas till personer i personalen eller till studenter som är eller har varit engagerade i verksamheten. Det finns ett etablerat system för detta, det är till och med kö på valpar om de skulle bli för många i en kull.
Eva Axnér har också erfarenhet av att lära känna beaglarna utanför arbetet. Hon har själv köpt en valp från SLU:s uppfödning.
– Jag har ett ansvar för att hon ska ha det lika bra som hon skulle ha haft det i hundstallet.
Undervisning med tydliga etiska ramar
När djur används i undervisning omfattas verksamheten av regler för djurförsök. Det gäller även praktiska övningar med beaglarna. Därför finns krav på utbildning, etiska tillstånd och rutiner för att följa upp hur djuren mår.
Undervisningen är hundarnas främsta uppgift. Forskning kan förekomma då hundarna får ingå i försök men detta får inte störa undervisningen eller innebära risk för att hundarna far illa. Exempel kan vara utfodringsförsök men om något skulle tyda på att hunden eller hundarna inte skulle må bra av ett foder så avbryts försöket.
Inför försök ska ansvariga också beakta 3R-principen replace (ersätta), reduce (minska) och refine (förfina): att ersätta djurförsök där det går, minska antalet djur som används och förfina metoderna så att djurens påverkan och eventuella lidande begränsas.
Det finns alltså tydliga kriterier för när ett moment eller en studie ska avbrytas. Personalen följer upp verksamheten regelbundet och samråder om djurens välfärd. Personalen lär känna hundarna väl och vet att de kan reagera olika i olika situationer. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på kroppsspråket och tidigt upptäcka om en hund blir obekväm eller stressad.
– Vi vill ha glada hundar. Om en hund visar att den inte vill eller att situationen blir för mycket, då avbryter vi. Det finns också gränser för hur ofta en hund får delta i olika övningar, säger Eva Axnér.
Beaglarna lever hela sitt liv i sin invanda miljö och en gammal hund är med på övningar som den klarar av och garanterat gillar. Alla hundar har sin uppgift oavsett ålder och en hund anses aldrig som förbrukad. När dagen kommer då det är dags att ta ett beslut om att ta bort en hund görs det på grund av hälsoskäl.
– Ökad ålder innebär olika krämpor som tumörer eller hjärtfel och djurskyddsskäl styr över när det är dags att ta bort en hund, säger Eva Axnér.
En vardag med både arbete och vila
Hundarna bor i mindre grupper och kan gå ut dygnet runt, i större rasthagar på dagtid och lite mindre på nätterna. Personalen tar dem på regelbundna promenader, och studenter som engagerar sig i verksamheten bidrar med extra promenader och sällskap.
Hundarnas arbetsdagar kan se olika ut beroende på vilka undervisningsmoment som är planerade. Men morgonrutinerna börjar alltid med frukost som serveras varje hund enskilt. När det är dags för undervisning planerar en av djurvårdarna vilka hundar som ska delta. Hundarna leds till övningsrummen och får vara med i de moment som passar dem. Och när dagens undervisning är över väntar hundarnas vanliga liv igen – med välbekanta hundkompisar, utevistelse och människor som känner och gillar dem.
Text: Vanja Sandgren
Till Vårt SLU
