Stärkt landsbygdsutveckling med aktuell forskning

Genom utbildningen förs forskning om landsbygdsutveckling ut i landet, Patrik Cras vid institutionen för stad och land är kursansvarig:  

– SLU fick ett regeringsuppdrag för några år sedan som går ut på att tillgängliggöra forskning för dem som arbetar i offentlig sektor. Sitter man i en stadsmiljö är det lätt att glömma bort landsbygdsperspektivet.

Kunskapsnod för landsbygdsforskning

SLU har ett regeringsuppdrag att driva en nationell kunskapsnod för landsbygdsforskning i Sverige. Flera av gästföreläsarna i den här kursen hämtas från det forskarnätverk som avdelningen för landsbygdsutveckling har, där över 300 landsbygdsintresserade forskare från svenska lärosäten ingår.

Kursen bygger till stor del på forskning som bedrivs vid institutionen för stad och land. Den inkluderar kunskap om principer för att designa landsbygdspolitik som bygger på forskning av bland andra Seema Arora-Jonsson, Arvid Stiernström och Patrik Cras. Kursdeltagarna utmanas i att se politiska prioriteringar ur genusperspektiv, med stöd av Katarina Petterssons forskning och de utmanas att söka förståelse för den lokala ekonomins särskilda funktionssätt med stöd av bland annat Emils Sandströms forskning. De ges tankemodeller som förbereder dem föra att arbeta i sammanhang där sektorsövergripande samverkan är viktigt för att hitta bättre lösningar på komplexa samhällsproblem, vilket baseras på Martin Westins forskning.

Större förståelse och redskap

I kursen får deltagarna kännedom om hur man kan arbeta för att stärka landsbygdsperspektivet. Det handlar till stor del om att få vetskap om vad som sker i forskningen idag, men också att få med sig verktyg i hur man kan lyfta sina frågor i strategiska sammanhang.

- Jag hittar större förståelse hos kolleger runt om i landet som jobbar med samma sak som jag, än jag gör hos de kolleger jag har närmast, säger Henrik Lindholm som jobbar i Karlstad kommun och nu går kursen.

Kurskamraten Stefan Ahlgren från Mörbylånga kommun känner idag att han mest springer på bollar, men hoppas nu få redskap för att kunna driva landsbygdsutvecklingen i kommunen och Ranko Simic som arbetar med landsbygdsstrategiska frågor i Linköpings kommun betonar: 

- I Linköpings kommun har vi omkring 50 000 invånare som bor i någon sorts landsbygd, men stadens perspektiv tar över allt mer.

Olika bakgrund och perspektiv

Deltagarna ska lära sig göra bedömningar av behov av utveckling och anpassa verksamhetsmål och arbetssätt utifrån hur de geografiska förutsättningarna ser ut.

I slutet av kursen ska de skriva en reflektion utifrån frågorna:

• Vad innebär landsbygdspolitik i mitt sammanhang?
• Hur påverkas ”en plats” (på ”landsbygden”) utveckling av min organisations verksamhet?

Med på kursstarten finns nu landsbygdsutvecklare från åtta kommuner, fyra regioner och en länsstyrelse. De har olika bakgrunder. En av dem har pluggat på SLU. Tilda Willén arbetar som landsbygdsutvecklare på Region Dalarna. I grunden har hon en agronomexamen just med inriktning på landsbygdsutveckling, så för henne är det lite nostalgi att komma tillbaka till Campus Ultuna.

– Det är sju år sedan jag tog min agronomexamen, så nu kommer jag tillbaka med en hel del erfarenhet från hur det fungerar i verkligheten. Dalarna är en stor region och det skiljer sig en hel del i hur det ser ut i norra Dalarna mot i södra.

Hon ser fram emot att träffa andra som arbetar med landsbygdsutveckling och, inte minst, att få ta del av forskarnas syn på hur landsbygdsutveckling hanteras inom politiken.

Bland deltagarna finns flera som arbetar med kommersiell service och strategisk planering, men det alla har gemensamt är att de känner sig ganska ensamma i sina jobb och oftare hittar gemenskap med kolleger på andra förvaltningar eller på andra orter i landet, än på den egna arbetsplatsen.

Text: Anna-Karin Johnson

Till Vårt SLU