Så satsar SLU på livsmedelsforskning

Vad vi äter och hur vi hanterar maten påverkar miljön på många sätt. Genom att ändra våra matvanor eller uppfinna nya livsmedel kan vi till exempel minska utsläppen av växthusgaser. Mat kan även påverka miljön positivt, till exempel genom att öka den biologiska mångfalden. På SLU finns kompetens kring råvaruproduktion och en ingående kunskap om livsmedel. Den här kunskapen behövs för att möta framtiden och ta fram klimatanpassade råvaror med funktionella egenskaper. Målet är råvaror som är både attraktiva, välsmakande och näringsriktiga.

Priset är förstås viktigt. För att vi ska ha råd att äta klimatanpassad mat måste vi minska energiförbrukningen, ta fram nya processer som bevarar näringsämnen och återvinna nya livsmedel från sidoströmmar som tidigare gick förlorade. Allt det här kräver tvärvetenskapliga insatser.

– Idag har folk inte samma kontakt med lantbruket som förr. Maten finns i affären och sen tänker man kanske inte så mycket mer på det, säger Torleif Härd, dekan vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap.

Tvärvetenskaplig matforskning

Men kanske håller något på att ändras? Många blev medvetna om hur skört den globala motsäkerheten är när Ryssland invaderade Ukraina. Extremväder och effekter av klimatförändringar är också stora hot mot de globala livsmedelskedjorna. Torka i Sydamerika kan resultera i att vi plötsligt står utan kaffe och sojabönor. På SLU handlar en stor andel av forskningen om livsmedel.

– Vi forskar på frågor från jord till bord och även delarna efteråt som handlar om återvinning, kretslopp, klimateffekter och systemperspektiv. Vi är unika när det kommer till livsmedelsvetenskap. Här finns alla delar: vetenskap, teknik, samhällsvetenskap och ekonomi. SLU jobbar tvärvetenskapligt med mat i stora perspektiv, berättar Torleif.

SLU och den nationella livsmedelsstrategin

Sveriges nationella livsmedelsstrategi med sikte mot år 2030 är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan. Här har SLU gjort ett inspel till regeringen.

– Vi har beskrivit vilka förutsättningar som krävs för att vi ska uppnå målen i strategin, hur SLU kan bidrar idag och i framtiden samt tagit fram förslag på hur vi stärker det svenska livsmedelsystemet. Till exempel kan vattenbruk öka vår självförsörjningsgrad och vi kan öka vår produktion av frukt, grönt, svamp, örter och nötter om vi får till bra villkor för trädgårdsbranschen, säger Annsofie Wahlström, programchef för plattformen SLU Future Food.

SLU Grogrund är ett centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor som startades på uppdrag av regeringen som en del i den nationella livsmedelsstrategin. Här samverkar akademi, samhälle och näringsliv för att utveckla kompetens inom växtförädling.

– SLU Grogrund har funnits i sex år och vi har byggt upp ett nätverk som samarbetar för att vi ska kunna förädla och odla stråsäd, vall till djurfoder, oljegrödor, baljväxter, potatis, sockerbetor, frukt och bär på ett konkurrenskraftigt och hållbart sätt i Sverige, för att bidra till livsmedelssäkerhet och beredskap, säger Eva Johansson, programchef för SLU Grogrund.

SLU forskar tvärvetenskapligt på livsmedel

Vid alla SLU:s fakulteter och många institutioner bedrivs forskning kring mat. Forskarna på fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap undersöker frågor kring livsmedelssäkerhet från både vegetabiliska och animaliska källor, antibiotikaresistens, zoonoser och människohälsa och djurens välfärd. Vid fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap bedrivs världsledande forskning inom trädgårdsvetenskap och växtproduktion.

– Vi har en ny metod där vi sprutar ut sRNA på potatisblad, en slags regulatoriska molekyler, för att bekämpa potatisbladmögel. Metoden släcker ner de gener hos skadegöraren som annars hjälper till att infektera växten, säger forskaren Ramesh Vetukuri.

Här finns också Växtproteinfabriken där proteiner och andra produkter utvinnas ur gröna växtdelar som annars lämnas kvar på åkern. De olika fraktionerna kan användas som livsmedel och foder. Projektet är ett samarbete mellan SLU-forskare, SLU Holding och näringslivet.

Fiske och ett självförsörjande jordbruk

Institutionen för akvatiska resurser forskar på fisk och skaldjur i hav, sjöar och vattendrag och har hand om fiskekvoter. Till sin hjälp har de forskningsfartyget Svea. En annan institution engagerad i livsmedelsforskning är institutionen för energi och teknik där ungefär 35 personer arbetar med metodik baserad på livscykelanalys för att utvärdera och förbättra livsmedelssystem ur olika aspekter. Hela kedjan från jordbruk till konsument analyseras.

– Våra systemforskare sätter in detaljer i produktionen i en helhet och kan ta fram förbättringar som minskar klimateffekter. Ofta arbetar vi med både myndigheter och företaget så resultaten snabbt kommer ut i verkligheten. Många forskare på institutionen arbetar med att jordbruket ska bli självförsörjande och nu fokuserar vi på el och vätgas som kommande drivmedel i jordbruket, berättar professor Per-Anders Hansson.

Nya ämnesområden i livsmedelsvetenskap

På institutionen för molekylära vetenskaper sker forskning kring förädling av livsmedel och kopplingen mellan mat och hälsa.

– Här tar SLU tillfället i akt att göra forskningen mer fokuserad och på sikt kommer institutionen att ha två ämnesområden – livsmedelbioteknologi och livsmedelskemi. Just nu är arbetsnamnet för det senare området Food Science and Technology. Vi förstärker områdena med universitetslektorer. Det här sker gradvis i samband med pensionsavgångar. Området livsmedelsbioteknologi finns redan idag. Omorganisationen innebär att världsledande forskare kommer rekryteras inom områden som vi tror kommer vara otroligt viktiga för hållbar mat i framtiden, säger Torleif Härd.

Vad gör en livsmedelsagronom?

För att producera framtidens mat på ett hållbart sätt behövs det förstås utbildningar som ger baskunskapen och blir en språngbräda ut i industrin eller vidare forskarstudier.

De flesta av SLU:s program och kurser handlar om livsmedelsystemet, i form av till exempel mark och växter, djur och hållbarhet, etologi och djurskydd, energisystem, mat och landskap eller en utbildning till livsmedelsagronom. Livsmedelsagronom är en unik utbildning i Sverige.

– Livsmedelsagronomerna går ur i arbetslivet med goda kunskaper om sammansättning, egenskaper och funktionalitet hos både råvaror och det färdiga livsmedlet. Genom de tvärvetenskapliga inslagen i utbildningen får studenterna god förståelse för hur våra naturresurser nyttjas bäst för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar livsmedelsproduktion, berättar Klara Nilsson, vikarierande programstudierektor för utbildningen Agronom livsmedel.

Industridoktorander tar fram hållbar mat

LiFT är en nationell forskarskola som startade 1997 som en del av Food Science Sweden. Här samlas de största aktörerna inom svensk livsmedelsforskning – SLU, Chalmers, Lunds universitet, Örebro universitet, KTH och RISE. Här stärks den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft genom att tillhandahålla högutbildade doktorander med hög vetenskaplig kompetens inom områden som är viktiga för det svenska samhället och industrin.

Med SLU:s industridoktorandprogram LivsID skapades direktkontakt mellan akademi och företag. Programmet startade 2018 och involverar nio företag. Idag har merparten av doktoranderna disputerat.

– Doktoranderna har varit anställda hos det företag där projektet har sin hemvist och ägnat sig åt tillämpad forskning inom livsmedel. Tanken var att de skulle interagera med varandra och skapa ett nätverk mellan akademi och företag. Den här satsningen har varit väldigt lyckad, trots att nätverkandet blev lidande med pandemin, säger Volkmar Passoth, koordinator för LivsID.

Skutan är på väg åt rätt håll

– Vi är på rätt spår att styra skutan åt rätt håll för att ta fram forskning som ger livsmedelssäkerhet i Sverige. SLU har nära anknytningar till olika branschorganisationer, till exempel Lantmännen, men inte lika bra kontakter med distributörerna. Om jag fick önska fritt skulle jag vilja ha en helt ny halvstatlig organisation som en länk mellan universitetet och lantbruket. Vi gör en del men kan inte göra allt som krävs. Något liknande som Skogforsk men med livsmedel i stället för skog vore idealt, avslutar Torleif.

Text: Cajsa Lithell 

Till Vårt SLU