John har varit involverad i Kunskapsparken sedan 2012, först som trädgårdsmästare och förman medan han pluggade till landskapsarkitekt och sedan 2014 som ansvarig för verksamheten.
– Jag ser det som att jag ärvde en stor växtsamling att arbeta med i slutet av mina studier. Samtidigt som jag fick möjlighet att utveckla kunskapen om hortikultur insåg jag snart att vi behövde hjälp och stöd i växtsamlandet, säger John.
Och stöd i vägen till ackreditering har funnits, framför allt från de botaniska trädgårdarna i Göteborg och Amsterdam. Och inte minst från Roger Holt, botaniker och ansvarig för växtsamlingarna samt Erica Torninger och Kristina Ahlström som hör till teamet av trädgårdsmästare med lång erfarenhet av trädgårdsarbete.
Botanisk trädgård
– Begreppet botanisk trädgård används för att beskriva en växtsamling som involverar forskning och utbildning. Ansökan gick igenom 2022 och jag ser ackrediteringen till botanisk trädgård som ett praktiskt stöd, det finns mindre än ett dussin botaniska trädgårdar i Sverige, berättar John.
John menar att ackrediteringen höjer parkens status man får tillgång till ett nätverk för stöd och kunskapsutbyte. Kunskapsparken är nu med i BGCI, Botanic Gardens Conservation International, en organisation för botaniska trädgårdar med säte i Kew utanför London, ArbNet, ett nätverk av arboreta som koordineras från the Morton Arboretum i USA samt nätverket SNBG (Svenska nätverket för botaniska trädgårdar) tillsammans med de andra fyra stora botaniska trädgårdarna i Sverige; Uppsala linneanska trädgårdar, Bergianska trädgården utanför Stockholm samt Göteborgs och Lunds botaniska trädgårdar.
– Vi skapar en egen databas, Garden Explorer, med uppgifter om ursprung, härdighet och storlek på växter, och genom nätverken får vi stöd av andra erfarna växtsamlare och tillgång till användbara verktyg, till exempel ett system för etiketter.
– En bra etikett innehåller information om det vetenskapliga namnet, accessionsnummer (ett ID-nummer för varje samlat objekt) familjetillhörighet- familj, släkte, art, om växten är stöldbegärlig och om växten får nyttjas kommersiellt. Om andra Botaniska delar med sig av växter har man också kontroll över hur växterna hanteras. Vill man ta in växter från andra länder får man information om de tillstånd som krävs. Vi har en enkel etikett men har utvecklat den med en streckkod. Det är en kvalitetshöjning, det är lätt att hitta.
John ger ett exempel på timjansläktet, en art som lätt skapar hybrider. Det är svårt att veta vilken art det är, men genom en bra etikett är det lätt att uppdatera.
För att bli ackrediterad krävs bland annat ett aktivt arbete med att följa internationella avtal, EU-direktiv och nationell lagstiftning, ha en hög kompetens för uppgiften att driva en botanisk trädgård och fungerande arbete med miljö, biologisk mångfald och att involvera och bjuda in människor i verksamheten. Revision sker vart femte år.
Vem besöker Kunskapsparken?
– Att bjuda in människor är som sagt en viktig del i verksamheten. Cirka 400-500 studenter, framför allt inom programmen för landskapsarkitekt respektive landskapsingenjör, använder anläggningen i sin utbildning. Parken är också en populär plats för rekreation på Campus Ultuna, det är lätt att räkna in dussintals människor alla timmar runt lunch så här års. Det kommer också regelbundet människor från lokala och regionala trädgårdsutbildningar på besök, jag har sett turistbussar stanna vissa helgeftermiddagar när jag varit på plats och vattnat. Så jag är säker på att anläggningen används mycket, säger John.
Skapad för byggd miljö
Kunskapsparken är skapad för byggd miljö, det innebär att inte bara växter samlas, utan också odlingssubstrat, markbeläggningar, bänkar och växtstöd.
– Jag vill säga att det innebär alla platser (landskap) som är starkt påverkade av människors byggande, framförallt infrastruktur och tätorter. Jag ser att behovet av lämpliga växtsorter för stadsmiljö kommer att öka och en ackreditering med verktyg hör till denna kan underlätta för forskare inom området.
Genom Kunskapsparkens växtdatabas Garden Explorer är det enkelt att hitta olika växters position. Även utanför parken finns växtsamlingar till nytta för forskning och utbildning, till exempel Ekologicentrums demonstrationsodling för bland annat lantvete och oljeväxter. Och i framtiden ser John framför sig ett fortsatt och utökat samarbete inom SLU, med Alnarpsparken och arboretet i Umeå, till exempel kring taxainformation.
Johns berättar med inlevelse om växter som samlats i parken sedan 1970-talet.
– Vi har en rönn, Sorbus ulleungensis ‘Dodong’ E , som inte ut som den rönn vi är vana vid att se idag, den får mer eller mindre palliativ vård, vi håller den vid liv. Jag hittar den bara i tolv andra botaniska trädgårdar i världen när jag söker med BGCI:s verktyg Plant Search, säger John.
Egen köksträdgård
Johns engagemang för växter stannar inte vid Kunskapsparken. Han är idag mindre trädgårdsmästare och mer administratör och är motiverad till att ta sig an nästa projekt.
– Jag har bott i lägenhet länge, men flyttade förra året med min sambo till ett torp väster om Uppsala med en trädgård på 8000 m2. Jag behöver ha mina egna odlingar och bygger en köksträdgård. Personligen har jag störst engagemang för att odla, skörda och sen laga mat och att äta tillsammans, liksom att odla från frö och stickling och att se växternas hela livscykel. Det känns bättre än att köpa färdigt. Och det är roligt att ge bort!
