Kommentar till regler och delegationsordning för utdelning av stipendier vid SLU

Senast ändrad: 23 januari 2019

De regler för utdelning av stipendium vid SLU, varom talas i denna kommentar, antogs av Rektor den 6 maj 1998. Reglerna gäller för stipendier som beslutats om efter den 1 juli 1998 och är anpassade till den skatterättsliga regleringen så att stipendier kan utgå utan beskattningseffekter. De begränsningar som följer av reglerna grundar sig därför i huvudsak på skatterättslig lagstiftning och praxis.

Allmänt om stipendium

Enligt allmänt språkbruk torde med ett stipendium avses ett vederlagsfritt bidrag för någons studier eller utbildning. Det finns emellertid inte någon civilrättslig lagstiftning som reglerar institutet stipendium. De regler som finns gäller stipendiers eventuella skattefrihet.

I kommunalskattelagens 19 § sägs i 9 och 10 styckena att till skattepliktig inkomst räknas inte stipendier för mottagarens utbildning eller stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning.

Tillämpningsområde

1 §

Följande regler gäller för utdelning av stipendier vid SLU med undantag av stipendier som utdelas av stiftelse eller donationsfond som förvaltas av SLU. Reglerna gäller inte heller forskarstipendier som via SLU utges av Europeiska gemenskaperna. För dessa stipendier gäller särskilda bestämmelser.

Reglerna gäller för sådana stipendier där SLU fritt kan förfoga över tillgångarna ifråga.
Det bör pekas på att när medel kommer från externa finansiärer, vilket torde vara huvudregeln, jämför nedan 11 §, så bör kontrolleras att medlen får användas för utdelning av stipendier. Inte allt för sällan anger finansiären att medlen skall användas för en anställning. Om SLU i detta läge ändå beslutar att utdela medlen i form av stipendier kan SLU tvingas återbetala de erhållna medlen.
För forskarstipendier som utges av Europeiska gemenskaperna finns särskilda skatteregler som innebär att hela stipendiet skall upptas till beskattning.
I den mån rektor beslutat eller beslutar att andra regler skall gälla inom ett visst område så skall dessa regler gälla framför reglerna varom talas i denna kommentar.

Vem får besluta om utdelning av stipendier ?

2 §

Under de förutsättningar som anges nedan beslutar dekaner och prefekter om utdelning av stipendier. Beslutanderätten kan inte delegeras.
Om rättsläget förefaller särskilt oklart, eller om tveksamhet angående tillämpning av reglerna föreligger av annat skäl, skall beslut fattas av rektor.

Enligt 2 kap 5§ förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet beslutar rektor i de frågor som inte styrelsen skall besluta om. Rektor kan enligt 15 § samma förordning och kapitel delegera beslutanderätten i bland annat frågor som rör utdelning av stipendier.

Rektor kan givetvis även själv besluta i frågor om utdelning av stipendier och är då inte bunden av reglerna varom talas i denna kommentar. Även rektor måste givetvis följa den skatterättsliga regleringen.

Dekaner och prefekter kan inte delegera beslutanderätten vidare till annan befattningshavare inom institutionen. Bland annat för att kunna upprätthålla en viss nivå på besluten i dessa frågor är det viktigt att ett avgränsat antal personer får besluta i frågan om utdelning av stipendier.

För att undvika att stipendiet skall upptas till beskattning är det viktigt att dekaner och prefekter håller sig till de av rektor fastställda reglerna. När oklarhet råder om rättsläget eller om tillämpningen av reglerna bör beslut fattas av rektor.
För att utröna rättsläget eller reglernas innebörd bör kontakt tas med företrädesvis personalbyråns jurist. Dessa kontakter bör regelmässigt tas innan det blir aktuellt att driva ärendet till rektor för avgörande.

3 §

Det åligger den som beslutar utdela ett stipendium att kontrollera om förhållandena för skattefrihet föreligger.

Om det vid en senare kontroll visar sig att ett stipendium utdelats i strid med de skatterättsliga bestämmelserna skall skatt och arbetsgivaravgifter erläggas av den institution eller fakultet som utdelat stipendiet.

Det är den dekan eller prefekt som beslutar utdela ett stipendium som skall kontrollera att förutsättningarna för utdelning av stipendium är uppfyllda. Om beslutet strider mot gällande skattelagstiftning kan SLU i efterhand tvingas erlägga skatt och arbetsgivaravgifter. Personalbyrån kontrollerar i efterhand att de beslut om utdelning av stipendium som fattats är i överensstämmelse med gällande skatterätt.
Av bland annat det ovan sagda bör inte ett stipendium utdelas under allt för lång tid åt gången. Det kan bli mycket olyckliga konsekvenser om beslut fattas om utdelning av stipendium under exempelvis två år och det sedan vid en senare kontroll visar sig att stipendiet inte kan utbetalas skattefritt.

4 §

Regler för utdelning av stipendier fastställs av givaren. Dessa regler får inte strida mot bestämmelserna i denna skrift eller mot gällande skatteregler.

De närmare regler som institutionen anser nödvändiga för hanteringen av stipendier fastställs av respektive institution. Det som här avses kan exempelvis gälla regler som anger hur stipendier söks. Dessa regler får givetvis inte strida mot SLU´s regler för utdelning av stipendier. De får inte heller strida mot skattelagstiftningen.

Till vem får stipendier utdelas?

5 §

Utdelning av stipendium förutsätter att personen inte är eller tidigare har varit anställd vid SLU. Personen får inte heller ha uppburit utbildningsbidrag.

Om särskilda skäl föreligger kan dock stipendium utdelas trots att personen har varit anställd eller uppburit utbildningsbidrag. Som särskilda skäl räknas bland annat att lång tid har förflutit sedan anställningen eller utbildningsbidraget upphörde.

För att en arbetsgivare skattefritt skall kunna utge stipendier till sina anställda eller nyligen anställda krävs mycket speciella förhållanden. Anledningen härtill är dels att allt som en arbetsgivare utger till sina anställda skall jämställas med lön dels för att man inte kan kräva någon som helst motprestation av en stipendiat. Om stipendiegivaren har ett krav på prestation för att erhålla stipendiet är det alltså inte fråga om ett stipendium.

Det ovan gjorda påståendet att allt som en arbetsgivare utger till sina anställda skall beskattas framgår bland annat av förarbetena till den senaste ändringen av kommunalskattelagens 19 § 9 st där departementschefen uttalade följande angående gällande rätt: Prop 1982/83:157 s 39 ff.

"Det torde till att börja med vara helt klart att en arbetsgivare inte kan ge en anställd ett stipendium utan beskattningseffekter. En grundläggande princip i vårt skattesystem är nämligen att vad en anställd får t.ex. i form av kontanter från sin arbetsgivare skall beskattas som inkomst av tjänst. I dessa fall finns ingen anledning att anta annat än att stipendiet utgör ersättning för arbete som utförs eller skall utföras för arbetsgivarens räkning. Det nu sagda gäller självfallet även i sådana fall där någon arbetsgivaren närstående i stället utger stipendiet. I denna del är rättsläget klart och några ändringar i denna del är inte heller motiverade."

Enligt departementschefen får liknande överväganden göras beträffande stipendier från uppdragsgivare till uppdragstagare.

Enligt ett avgörande av skatterättsnämnden kan emellertid skattefrihet åtnjutas i vissa fall även om stipendiaten utför arbete åt givaren. Skatterättsnämndens motivering är inte särskilt uttömmande. Det går därför inte att dra alltför stora slutsatser av avgörandet, särskilt med tanke på departementschefens uttalande ovan.

Det ovan sagda gör det mycket svårt att konstruera ett skattefritt stipendium när den aktuella personen utför eller nyligen har utfört arbete åt SLU. Detta borde gälla arbete i de delar som kan komma i fråga för stipendium. Om någon under en sommar arbetat som ex vaktmästare vid SLU kan detta inte rimligen hindra personen att senare erhålla ett utbildningsstipendium inom SLU´s kärnverksamhet.

I övrigt får man göra en prövning i det enskilda fallet om när och under vilka förhållanden en person som varit anställd ändå kan komma ifråga för erhållande av ett stipendium. En faktor som bör beaktas är tiden som flutit sedan personen senast var anställd.

6 §

Stipendium får, om särskilda skäl föreligger, utdelas till student under grundutbildning.

I kommunalskattelagens 19 § sägs i 9 stycket att till skattepliktig inkomst räknas inte stipendier för mottagarens utbildning.

Grundläggande högskoleutbildning räknas som utbildning.

Om en student under grundutbildning har ett feriearbete som lärling eller praktikant kan man förmodligen inte betrakta detta som utbildning, även om det i och för sig för studenten framstår som utbildning att få utföra ifrågavarande uppgifter åt SLU (I Sven-Olof Lodins m fl Inkomstskatt del 1 s 59).

Vid SLU har det tidigare inte varit möjligt att utdela stipendium till studenter under grundutbildning.

Det finns i reglerna ingen begränsning om att stipendier till student under grundutbildningen endast kan utgå till “gäststudent“. Syftet med regeln är emellertid i första hand att hjälpa just “gäststudenter“. Man har emellertid valt att inte helt utestänga möjligheten att ge stipendium till annan än gäststuderande. Det bör emellertid föreligga särskilda skäl till varför man väljer att utbetala stipendium till vanliga studenter eftersom det normala torde vara att dessa studenter finansierar sina studier på något annat sätt, företrädesvis genom studiemedel. Det kan emellertid tänkas vara skäligt att utdela ett stipendium till en student som för sin utbildning under en tid tvingas bo på annan ort än den vanliga studieorten.

7 §

Stipendium får utdelas till gäststuderande för forskarutbildning. Vid bedömningen av om en person skall betraktas som gäststuderande skall hänsyn tas till samtliga omständigheter. När en person har bott i Sverige i mer än sex år krävs särskilda skäl för att personen skall anses som gäststuderande.

Även forskarutbildning räknas som utbildning enligt 19 § 9 st i kommunalskattelagen.
En person som utför de uppgifter som ingår i en doktorandtjänst, med bland annat undervisning, kan inte sägas enbart delta i en utbildning.

Endast gäststuderande kan erhålla stipendier för forskarutbildning. Grunden till detta står att hämta i att utdelning av stipendium i detta syfte skall leda till ett utökat internationellt utbyte. För de personer som kommer till Sverige för att bo och forska här under en begränsad tid spelar det inte någon roll att stipendium inte är pensionsgrundande, eftersom dessa personer i regler ändå inte kommer att uppbära pension från Sverige. De utländska personer som på detta sätt erhåller ett stipendium av SLU hade kanske aldrig kommit ifråga för en doktorandtjänst eller ett utbildningsbidrag. För svenska studenter finns andra finansieringsmöjligheter än stipendium.

8 §

Stipendium får utdelas till gästforskare som bedriver postdoktoral forskning för egen meritering. Vid bedömningen av om en person skall betraktas som gästforskare skall hänsyn tas till samtliga omständigheter. När en person har bott i Sverige i mer än sex år krävs särskilda skäl för att personen skall anses som gästforskare. Normalt krävs att personen disputerat högst tre år före ansökningstillfället.

Grunden för att utdela stipendium till personer som avlagt doktorsexamen står att finna i 10 st i 19 § kommunalskattelagen.För denna kategori är det särskilt viktigt, för att undgå beskattningseffekter, att peka på att det skall vara fråga om forskning för egen meritering. Det är därför viktigt att man redan när beslut om utdelning fattas har en plan, se nedan.

Angående begränsningen till gästforskare, se ovan under 7 §.

För att understryka vikten av att endast forskare i karriären bör komma i fråga finns ett krav på att personen skall ha disputerat högst tre år före ansökningstillfället. Gränsen är satt så att den överensstämmer med Naturvetenskapliga forskningsrådets regler.

9 §

Stipendium får utdelas till besökare från utlandet under korttidsvistelse vid SLU. Som korttidsvistelse räknas vistelser som understiger två veckor. Om särskilda skäl föreligger kan korttidsvistelsen överstiga två veckor.

De personer som kan komma ifråga för erhållande av stipendium enligt denna paragraf är besökare som är här för att studera verksamheten vid SLU. Vanligtvis rör det sig om forskare eller studenter vid något universitet från något land i östeuropa.

Det är viktigt att peka på att om personen utför något arbete åt SLU under sin vistelse, exempelvis en föreläsning, så kan stipendium inte utgå.

Vilken typ av stipendium får utdelas m. m.

10 §

Endast skattefria stipendier får utdelas.

Det är inte tillåtet att utdela annat än skattefria stipendier. Om SLU:s regler för utdelning av stipendier följs uppfylls kraven som ställs för att skattefrihet skall föreligga.

11 §

Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering får inte finansieras med statsmedel.

Enligt SLU´s regleringsbrev är det inte möjligt att med statsmedel finansiera stipendier som är avsedda att vara en alternativ form av studiefinansering.
Med statsmedel avses medel som på något sätt finansieras via skattsedeln. Det kan alltså vara fråga om statsmedel även om det är fråga om extern finansiering.
Medel som kommer från de forskningsstiftelser som bildats av medel från löntagarfonderna räknas inte som statsmedel.

12 §

Med undantag av 8 och 9 §§ skall utdelning av stipendium endast ske för mottagarens utbildning. Detta skall manifesteras genom att det finns en plan för utbildningen redan när stipendiet söks.
Innan beslut fattas om utdelning av stipendium för postdoktoral forskning skall det finnas en beskrivning av projektet där det klart och tydligt redovisas forskningens karaktär av egen meritering. Det skall också framgå att stipendiet inte utgör ersättning för arbete.

SLU skall inte dela ut andra stipendier än sådana som är till för mottagarens utbildning eller meritering. Anledning till denna begränsning står givetvis att finna i att SLU som läroanstalt inte bör bidra till att genom stipendium finansiera annat än sådan verksamhet SLU har till uppgift att främja.

Frågan om utbildning har även en skatterättslig vinkling, vilket framgår ovan. För att vid en eventuell kontroll från skattemyndigheternas sida kunna visa att stipendiet är till för just utbildning är det av stor vikt att redan i samband med att beslut fattas kunna visa på att det finns en plan för utbildningen av något slag för det ändamål stipendiet skall främja.

På samma sätt som det är viktigt att det finns en plan för utbildningen till stipendier för utbildning är det viktigt att det för stipendier för postdoktoral forskning finns dokumentation som tydliggör att det är fråga om forskning för egen meritering, och att det därmed inte är fråga om forskning som ingår i den reguljära forskningsverksamheten vid SLU. Det kan i detta sammanhang pekas på att det inte är lämpligt att dela ut ett stipendium till forskning när det finns andra personer vid SLU som är anställda att forska inom just detta specifika område.

13 §

Det får inte ställas krav på stipendiatens prestationer.

Med tanke på stipendieinstitutets konstruktion kan det inte ställas några krav på att stipendiaten skall prestera något visst. Ett stipendium måste beviljas förutsättningslöst. Om det finns krav på motprestation är det inte fråga om ett stipendium. Ersättningen bör i det fallet snarare betraktas som ersättning för arbete.

14 §

Ett beslut om att utdela ett stipendium kan normalt inte återtas.

Av det som sagts i 13 § ovan följer att ett stipendium inte kan återtas endast för att stipendiaten använt stipendiumet till något helt annat än vad som var avsett. Den enda möjligheten till att ett stipendium kan avbrytas eller helt återtas är att stipendiaten har förfarit med osanning i sin ansökan. I detta läge borde givaren, i enlighet med förutsättningsläran, kunna med framgång kräva stipendiet åter. Innan institutionen överväger att inleda ett sådant förfarande bör institutionen rådgöra med universitetets jurister.

Stipendiers omfattning

15 §

Om stipendiet skall utgå för endast tre månader kan utbetalning göras varje månad under denna tid.

16 §

Om stipendiet skall utgå under längre tid än tre månader får utbetalning endast göras vid högst fyra tillfällen per år.

17 §

Ett stipendium kan under inga förhållanden utgå under längre tid än två år.

Regleringen i de ovanstående paragraferna är en förändring av SLU´s bestämmelser och grundar sig på en förändrad bedömning av kommunalskattelagens bestämmelser. Förändringen grundas på att periodiskt utgående understöd skall tas upp till beskattning.

Av 46 § 2 mom jämfört med anv p 5 till 46 § i nyss nämnda lag föreskrivs att skattskyldig får göra avdrag för bland annat periodiskt understöd när understödet inte utgått till mottagare i givarens hushåll eller, om understödet inte utgjort skadestånd, till mottagare under 18 år eller till mottagare vars utbildning inte är avslutad.

I sammanhanget bör pekas på att en utgångspunkt i svensk skattelagstiftning, särskilt efter skattereformen, är att avdrag och beskattning skall korrespondera. Detta framskymtar bland annat i ett avgörande från regeringsrätten från år 1988 (se kursiverad text nedan) där domstolen uttalade att periodiska intäkter i regel är skattepliktiga i den mån givaren är berättigad till avdrag för utgivet belopp.

Rå 1988 not 626. En konstnär E hade av en konstförening erhållit ett stipendium under tre år. RegR: “En av förutsättningarna för att ett stipendium skall anses skattefritt enligt 19 § kommunalskattelagen är att stipendiet är av benefik karaktär och således inte utgör ersättning för t ex arbete. I förevarande fall har inte uppställts något krav på att E skall utföra något arbete för föreningens räkning. Vidare kan föreningen inte antas ha tillförts något ekonomiskt värde av betydelse genom den rätt till alstren som föreningen fick enligt överenskommelsen. Inte heller i övrigt har framkommit någon omständighet som gör att stipendiet skall tas till beskattning på den grunden att det utgör ersättning för arbete. - Nästa fråga blir då om stipendiet - som med hänsyn till sin varaktighet får anses som periodiskt - är skattepliktigt enligt 31 och 32 § kommunalskattelagen så som periodiskt understöd eller därmed jämförlig intäkt. - Periodiska intäkter är i regel skattepliktiga i den mån givaren är berättigad till avdrag för utgivet belopp. I sistnämnda hänseende gäller enligt punkt 5 av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen bl a att avdrag inte medges för utbetalning till mottagare vars utbildning inte är avslutad. E har enligt vad som upplysts i målet år 1978 avslutat en konstnärlig grundutbildning bestående av konstfackskola och undervisning på konstakademi. Hans utbildning får på grund härav anses avslutad i den mening som anses i förevarande lagrum. Inte heller i övrigt föreligger någon omständighet som enligt lagrummet skulle utgöra hinder mot avdrag för periodiskt understöd från föreningen till E därest föreningen taxeras i Sverige. Det anförda leder således fram till att det under året utbetalda stipendiebeloppet är skattepliktigt som periodiskt understöd eller därmed jämförlig intäkt. - På grund härav och då E inte heller i övrigt visat fog för nedsättning av taxeringarna bifaller regeringsrätten inte besvären.

Problemet kan sammanfattas i att begreppet utbildning inte bedöms på samma sätt i 19 § som i 46 § anv p 5. Ovan har konstaterats att enligt 19 § kommunalskattelagen är stipendier för forskarutbildning att anse som utbildning, och därmed befriade från skatt. Däremot anses i anv p 5 till 46 § samma lag att som utbildning räknas endast till och med grundexamen. Dessa båda stadganden svarar alltså inte särskilt bra mot varandra. Man bör då hålla i minnet vad regeringsrätten uttalat i rättsfallet ovan om att periodiska intäkter i regel är skattepliktiga i den mån givaren är berättigad till avdrag för utgivet belopp.

I sammanhanget är det viktigt att reda ut vad som överhuvudtaget anses vara ett periodiskt utgående belopp.

Ett stipendium kan nämligen utbetalas i tre månader utan att det är att anse som periodisk utbetalning Om stipendiet utbetalas under ett år varje månad är det att anse som periodiskt För stipendier som utbetalas mer sällan gäller i stället enligt vedertagen praxis att de inte ansetts utgå periodiskt om de utbetalats under upp till två år.

Jfr RÅ 1978 Aa 169
Jfr RÅ 1979 Aa 239
Jfr Jerry Eriksson Skattenytt 1992 nr 4 sid 148 samt bland annat RÅ 1990 not 235.

Följaktligen bör följande gälla.
Stipendier för studier under grundutbildning är skattebefriade oberoende av den tid under vilken stipendiet utgår.

När det gäller stipendier för forskarutbildning är läget mera oklart. Det finns inget tydligt avgörande från regeringsrätten. Enligt vad som anförts ovan om att beskattning och avdrag skall korrespondera är emellertid det mest sannolika att skattefrihet endast kan uppnås under högst två år från samma givare. Detta synsätt bekräftades i prop 1996/97:173.

Stipendium för postdoktorala studier kan, enligt huvudregeln i 19 § 10 st kommunalskattelagen jämfört med utbildad praxis om vad som är att räkna som periodiskt utgående belopp, inte utgå under längre tid än två år.

Om reglerna inte följs skall de utgivna beloppen tas upp till beskattning och beskattas som inkomst av tjänst. Det bör pekas på att inte endast den del som överstiger de två åren skall tas upp till beskattning. Hela det belopp som utbetalats skall läggas till grund för beskattningen. Detta kan få som följd att stipendiaten även kommer att anses som anställd vid SLU.

Det kan inte uteslutas att ansvar enligt skattebrottslagen kan bli aktuellt om man fortsätter att betala “stipendium“ under längre tid än två år eller i övrigt bortser från skattelagstiftningen.

De regler som SLU nu infört i denna del överensstämmer i huvudsak med de regler som tillämpas på de övriga universiteten.

18 §

Stipendiets grundstorlek och totala ekonomiska ram fastställs av givaren.
Stipendium till annan än postdoktoral forskare och besökare från utlandet bör vara i nivå med Svenska Institutets norm. Högre eller lägre nivå bör motiveras särskilt.

Det är viktigt att stipendiebeloppet är så pass högt att personen kan klara sin försörjning. Om detta inte är fallet kommer personen inte att få uppehållstillstånd. Eftersom SLU i de flesta fall delar ut stipendier endast till personer med utländsk bakgrund är detta viktigt att tänka på. Om personen emellertid kan visa att vederbörande har även annan inkomstkälla kan detta avräknas. Om det är avsett att personen skall kunna studera på heltid med hjälp av stipendiet är det nödvändigt att stipendiet är så högt att personen kan klara sitt uppehälle. Svenska institutets norm är för närvarande cirka 7.100 kr, det vill säga i nivå med fullt studiemedel för studerande på universitet.

Stipendium till postdoktoral forskare bör vara i nivå med Naturvetenskapliga forskningsrådets normer. Högre eller lägre nivå bör motiveras särskilt.

Det är rimligt att stipendium till postdoktoral forskning är högre än stipendium som delas ut till studerande på grundnivå eller doktorandnivå, dels för att personen har kommit längre i sin karriär dels för att personen i regel är äldre och har vant sig med en bättre ekonomisk situation.

Stipendium till besökare från utlandet bör täcka skäliga kostnader för uppehället under vistelsen.

Meningen med dessa stipendier är att besökarna i fråga skall under en kort tid bo i Sverige för att studera det svenska studiesystemet. Stipendiet skall lagom täcka personens kostnader för uppehället, kostnader för boende, mat och resor.

Avslutning

Vid frågor i enskilda fall ta gärna kontakt med universitetets jurister.


Kontaktinformation

Juristenheten, Ledningskansliet, SLU              

HR-specialisterna
HR-enheten, Personalavdelningen, SLU               

Sidansvarig: lotta.hansson@slu.se