Fördubblingsprojektet

Visionen

SLU:s styrelse har beslutat om insatser för att fördubbla antalet studenter vid SLU. Rektor tillsammans med SLU:s utbildningsorganisation har uppdraget att genomföra ett utvecklingsprojekt för utbildningen med visionen att fördubbla antalet SLU-studenter på grundnivå och avancerad nivå till år 2027 i förhållande till antalet studenter år 2017. Samtidigt ska antalet kvalificerade sökande per utbildningsplats öka och studenterna ska spegla mångfalden i Sveriges unga befolkning. De medel som anvisats utbildningsnämnden (UN) för ändamålet i anslagsfördelningen för 2019 får disponeras under 2019-2020.

Färdplanen

UN har beslutat om en färdplan för fördubblat antal SLU-studenter. Remissbehandling och fortsatt utredning har genomförts under våren 2019 för ett att antal åtgärdsförslag i färd­plansrapporten. I det följande redovisas övergripande vad som framkommit och de ställningstaganden som gjorts för det fortsatta arbetet. Här finns länk till färdplanen, medan bilagorna nås via projektets Canvasforum som finns tillgängligt här (kräver ad-inloggning).

Stormöten

Stormöten har genomförts (på svenska) för anställda och studenter i Alnarp, Uppsala, Umeå och Skinnskatteberg med möjlighet till videouppkoppling. På agendan fanns följande huvudpunkter:

• Lägesrapport om pågående arbete enligt färdplanen.
• Planer för nya och befintliga utbildningar.

Länk till noteringar från stormötena.

Intern remisshantering

Den första interna remissbehandlingen fokuserade på förslaget om strukturell förändring av flera långa yrkesutbildningar. I stort sett samtliga svar tillstyrker den strukturella förändringen från 5 år till 3 + 2 år, men nästan alla framför invändningar mot den föreslagna tids­planen. Ett införande från och med 2021 ger bättre förutsättningar för ett genomarbetat införande och harmoniserar bättre med den förväntade förordningsändringen (agronom­examen 300 hp), framhåller remissvaren. UN noterade att den planerade förändringen rymmer flera utmaningar, vilket fångas väl i bl.a. studenternas remissvar.

Den andra interna remissbehandlingen behandlade elva åtgärdsförslag enligt färdplans­rapporten som rörde frågor om studentstödjande aktiviteter, allmänna principer för SLU:s programutbud, nya programkoncept, utformning av examenskrav samt hantering av huvudområden, förkunskaper och progression.  Remissvaren fanns med som underlag i UN:s diskussioner och ställningstaganden den 11 april och 16 maj. Länk till sammanfattning av interna remissvar.

Externa synpunkter

Företrädare för nästan 100 företag, myndigheter och organisationer från olika branscher har bjudits in till dialog om de utmaningar och möjligheter som finns inom SLU:s ut­bild­ningar. Ett runda­bords­samtal genomfördes den 10 april, länk till program och deltagarförteckning. Vid detta möte låg tyngdpunkten på yrkes­utbild­ningarna och gruppdiskussioner fördes i tematiska grupper: djur, landskap, mat, odling, samhälle respektive skog. Länk till sammanfattningar från rundabordssamtalen om SLU:s utbildning. De externa intressenterna har också haft möjlig­het att lämna skriftliga synpunkter. De externa inspelen fanns med som underlag i UN:s diskussioner och ställnings­taganden den 16 maj. Länk till sammanställning av externa remissvar.

UN uppskattar det engagemang som deltagandet i rundabordssamtalen och remissvaren vittnar om och framhåller att det är viktigt att programnämnderna i det fortsatta arbetet beaktar framförda synpunkter, åter­kopplar och säkerställer fortsatt dialog med relevanta externa intressenter. UN anser att det är viktigt att ha en bra dialog med näringen, men att det är många behov och önskemål som ska avvägas mot varandra. Studenterna måste utbildas för en bred arbetsmarknad och ett långt yrkesliv.

Bolognaanpassning av långa yrkesutbildningar

Mot bakgrund av remissvarens synpunkter senareläggs den strukturella förändringen för jägmästar- och agronomutbildningarna med ett år i förhållande till den ursprungliga planeringen. UN beslutade den 14 februari att de 5-åriga jägmästar- och agronom­programmen ersätts av 3-åriga kandidatprogram och 2-åriga masterprogram:

• Förändringen genomförs senast från och med antagningen 2021.
• Både kandidat- och masterprogram ska erbjudas från och med antagningen 2021.
• Jägmästar- och agronomexamina ska fortsatt vara möjliga för dem som uppfyller kraven.
• Frågan om platsgaranti ska utredas vidare.

I beslutet ingick även att ta fram en projektplan för en utredning om en eventuell Bolognaanpassning avseende landskapsarkitektutbildningen. Sedan tidigare har hortonomutbildningen genomgått en förändring till 3 + 2 år medan veterinär­utbildningen är undantagen från den förändringen.

Det slutgiltiga beslutet fattas av styrelsen prel. i juni 2020 i samband med att programutbudet för läsåret 2021/22 läggs fast (se nedan).

Huvudområden, progression, förkunskaper och examenskrav

UN beslutade den 16 maj 2019 om den principiella hanteringen i ett antal frågor rörande examenskrav och praktik, examensbenämningar, huvudområden och inriktning för examen, dubbelklassning samt förkunskapskrav. Länk till beslutsdokumentet om huvudområden, förkunskaper, progression, examenskrav och examensbenämningar.

UN beslutade även att föreslå styrelsen att inrätta huvudområdet hållbar utveckling (på grund- och avancerad nivå) och huvudområdet miljöpsykologi (på avancerad nivå). Samtidigt beslutade UN att avslå ett förslag om att inrätta agroekologi som huvudområde för att istället inrätta agroekologi som en inriktning för examen inom lantbruksvetenskap.

Programutbudet 2020/21

Inför läsåret 2020/21 föreslås ett nytt distansbaserat masterprogram ”Ekologiskt brukande av skog”, som utvecklas och genomförs i samarbete med Linné­universitetet. UN kommer att föreslå styrelsen att inrätta det masterprogrammet under förut­sättning att planerad överenskommelse nås mellan parterna. Länk till preliminär utbildningsplan.

Programutbudet 2021/22 och senare

Inom ramen för fördubblingsprojektet inhämtades under 2018 programförslag från hela SLU. De förslag på idé-nivå, som presenterades i färdplanen, har därefter bearbetats och utvidgats i ett antal förslag till programkoncept från PN. UN beslutade den 16 maj 2019 att prioritera följande koncept som nämnden anser är strategiskt mest angelägna att arbeta vidare med i dagsläget:

Kandidatprogram

• Forest and Landscape Management
• Biotechnology for sustainability

Masterprogram

• Sustainable use of Natural Resources
• Climate Adaptation and Mitigation for Sustainable Spatial Planning and Design
• Akvatisk miljöanalys
• Bioinformatics for Natural Resources
• Friskvård häst och djursjukvård
• Food culture in sustainable spatial planning

Beslutet om medelstilldelningen i detta skede innebär inte automatiskt att alla nya program kommer att inrättas. Vilka som kan starta och när beslutas senare bl.a. på grundval av de analyser och bedömningar som redovisas till UN. UN beslutade även att tillstyrka utveckling respektive utredning av jägmästar-, agronom- och lanskapsarkitektprogrammen samt avsätta resurser för dessa ändamål.

För att koordinera de många, olika delprojekt som ryms inom fördubblings­projek­tet och för att rationalisera delar av själva beredningsarbetet har UN beslutat om resurser till ett projekt för utveckling av programportföljen – SLU:s samlade programutbud på grund- och avancerad nivå från och med 2021/22. En huvud­uppgift i det arbetet är en fördjupad marknads- och målgruppsanalys som tar sig an såväl SLU:s konkurrens nationellt och internationellt, som olika målgruppers preferenser. Länk till projektplanen för programportföljutvecklingen. UN har även beslutat om tillfälligt förstärkt kanslistöd.

Stöd till särskilda läraranställningar

Med syftet att förstärka resursbasen för den pedagogiska verksamheten inom finansierar UN startstöd (50 %) under två år för fem universitetslektorer inom prioriterade områden. UN finansierar även fem adjungerade läraranställningar (max 20 % inom SLU) under två år, med fokus på kompetens inom nya branscher för SLU eller befintliga branscher där samverkan behöver stärkas. Från fakultets­nämnderna har det inkommit ansökningar omfattande startstöd för totalt 7 univer­sitetslektorat och 9 adjungerade läraranställningar. UN beslutade den 16 maj 2019 om prioriteringen bland dessa ansökningar.

Pedagogiskt stöd och systemstöd

Förstärkning av pedagogiska specialister görs vid enheten för pedagogisk utveck­ling och avser ge stöd i såväl specifik program- som kursutveckling, likväl som medverkan i den gemensamma programportföljutvecklingen.

Behoven av utveckling av utbildningsrelaterade IT-system har uppmärksammats under bl.a. kvalitetsdialogerna. Det gäller bl.a. utveckling av studentwebben. Det senare avser att samla funktionalitet från olika system där studenten kan få en egen vy på startsidan som man når med endast en inloggning. Programsidor behöver utveckla och integrera visning av ramschema och utbildningsplan. Kurssidornas design behöver ses över och anpassas till ny teknik. Kommunikationen mellan lärare och studenter behöver förenklas. Ett annat delprojekt gäller system för digital examination. Fler studenter medför också ökade krav på den grundläggande IT-infrastrukturen, som behöver uppmärksammas redan nu.

Medelsanvändning

UN beslutade den 16 maj 2019 om resursanvändning enligt nedanstående samman­ställning. Sammantaget innebär det en resursanvändning på 56,7 mnkr för perioden 2019-2021, varav 37,0 mnkr förbrukas under återstoden av 2019 och 2020. Därefter krävs nya resurser för att finansiera nästan 20 mnkr under 2021. Länk till beslutsdokumentet om utvecklingsmedel i fördubblingsprojektet.

Dessutom behöver UN tillförs nya resurser för att kunna stödja utvecklingen av nya kurser i kommande, nya utbildningsprogram. Beslut om resurser för sådan utveckling fattas i samband med beslut om eventuellt inrättande/fortsatt utveckling av specifika program. Ytterligare resurser behövs också för att utveckla och stärka de studentstödjande insatserna.