Ett bärande rumsligt koncept för Alnarp

Senast ändrad: 29 maj 2023

Ett av underlagen till Marelds fördjupade landskapsanalys är det franska landskapsarkitektkontoret Michel Desvigne Paysagistes analyser av landskapet runt Alnarp, som presenterar ett till synes enkelt transformativt rumskoncept för utvecklingen av Alnarp. Här presenteras en sammanfattning av Desvignes analyser.

I början av 2020 presenterade det franska landskapsarkitektkontoret Michel Desvigne Paysagiste ett till synes enkelt transformativt rumskoncept för utvecklingen av Alnarp. Desvignes analyser tog sin utgångspunkt i en övergripande landskapsskala som inkluderade södra Sverige och landskapet i sydvästra Skåne. Arbetet syftade till att ge ett fysiskt helhetsperspektiv som skulle kunna vara vägledande i den fortsatta utvecklingen av enskilda områden och projekt i Alnarp.

Parken och skogen

Parken och skogen i Alnarp med sin långa kontinuitet är unik i regionen och den nuvarande trädbevuxna gröna karaktären med öppna gläntor och kan med fördel även implementeras med nya byggnader i delarna norr om Sundsvägen för att stärka karaktären av den gröna ön. Kunskaperna om vegetationsbestånden i det befintliga landskapslabbet, initierat av bl.a. professor Roland Gustavsson, bör användas för att utveckla den nya karaktären (landskapslaboratorium 2.0). Plantering av vegetationen kan ske innan nya hus byggs. Pelousen och dess förlängning som gjordes tydlig av professor Pär Friberg på 60-talet bör dock bevaras som en integrerad park eller odlingsområde.

Alnarp

Forskningsfält

Den norra delen av den gröna ön domineras av forskningsfält i en nätstruktur. Denna del, tillsammans med nya experimentella planteringar och odlingar föreslås flytta till kantzonen av Alnarpsområdet. Därigenom tydliggörs att jordbruksmarken är en viktig integrerad del av Alnarp. Man bör eftersträva en integrering som gör det mer naturligt att korsa gränserna mellan park/skog, åker och bebyggelse, bland annat genom diversifiering av grödor, skötselmetoder och användning av jordbruksmarken som omger den gröna ön.

Kantzonen

Kantzonen i söder och öster kan utvecklas med högre vegetation för att visuellt blockera industriområdet i Arlöv i söder och motorvägen E6 i öster. Desvigne menar att det befintliga landskapslabbet visar att det även kan fungera i denna kontext. Kantzonen kan fungera som en kommunikativt intressant yta för att visuellt visa upp SLU, särskilt längs motorvägen.

Alnarp håller ihop som en helhet

Effekten blir att hela landskapet i Alnarp – inklusive den omgivande jordbruksmarken – håller ihop som en helhet och landskapet blir ännu mer distinkt i en framtida urbaniserad region. I förslaget föreslås att hela landskapet bli en rumslig upplevelse som blandar olika miljöer. Detta är ett exempel på ett holistiskt transformativt koncept som kan användas under en lång period av utveckling. Den kan vidareutvecklas, anpassas och förtydligas utan att större avvikelser behöver göras från den ursprungliga idén. På så sätt kan Alnarpsutvecklingen på ett dynamiskt sätt spegla den pågående verksamheten på SLU och samhällsutvecklingen i stort samtidigt som det förenkla framtagandet av beslutsunderlag inför kommande investeringar, kvalitetsåtgärder etc.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Processledning
Karl Lövrie, Prodekan LTV
Tfn. 040-415439, 0730-242261
E-post. karl.lovrie@slu.se