Råd, nämnder och utskott

Senast ändrad: 25 januari 2017 - slu.se

Nedan under respektive rubrik finns sammanfattningar av olika aktörers uppgifter och vilka som ingår i de olika grupperingarna.

För detaljerad information om uppdrag, se dokumentet interna aktörer och ansvarsförhållanden med sammanställning av:

  • ansvar för fortlöpande miljöanalys enligt delegationsordningarna,
  • verksamhet där Fomar fastställer fakultetsgemensamma riktlinjer, samt
  • uppdrag till de stödverksamheter som drivs i samråd mellan vicerektor och Fomar.

Ansvarsfördelning - vem gör vad?

Leder, samordnar och organiserar verksamheten på universitetsnivå

Rektor har delegerat till vicerektor för miljöanalys att leda, samordna och organisera åtgärderna inom den fortlöpande miljöanalysen inom universitetet med stöd främst från Fomar och miljöanalyssekreterarna vid ledningskansliet (enligt rektors delegationsordning).

Verkar för samordning över fakultetsgränserna

Rektor har delegerat till rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, att stödja, samordna, stimulera och utveckla arbetet med fortlöpande miljöanalys och dess samordning med SLU:s övriga redovisningsområden, forskning och utbildning. En viktig komponent i Fomars uppdrag är att verka för samordning över fakultetsgränserna. (Enligt rektors delegationsordning.)

Svarar för strategisk utveckling av fortlöpande miljöanalys vid SLU

Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, har tillsammans med vicerektor ett övergripande ansvar för utveckling av den fortlöpande miljöanalysen vid SLU. Institutionerna deltar också aktivt i den strategiska utvecklingen av miljöanalysen, bl.a. genom att söka externfinansierade projekt som kompletterar de statsanslagsfinansierade projekten. (Enligt rektors delegationsordning.)

Utser fakulteternas representanter i Fomar

Rektor utser efter förslag från dekanerna fakulteternas representanter samt personliga suppleanter i Fomar (enligt rektors delegationsordning).

Fördelar statsanslag till fortlöpande miljöanalys

Styrelsen beslutar efter beredning av Fomar och förslag från rektor om fördelning av statsanslag till fakulteterna. Inom de ramar som fastställs av styrelsen beslutar fakultetsnämnderna om fördelning av statsanslag och tillhörande direktiv/uppdrag till institutioner och andra enheter. (Enligt styrelsens delegationsordning.)

Inrättar och avvecklar miljöanalysprogram

Fortlöpande miljöanalys är fakultetsövergripande och för att främja intern samordning och extern dialog har som ett komplement till linjeorganisationen inrättats särskilda SLU-övergripande miljöanalysprogram. All verksamhet inom fortlöpande miljöanalys, oavsett finansieringskälla, ingår i något av de tio miljöanalysprogrammen. Rektor beslutar om att inrätta och avveckla miljöanalysprogram samt utser programansvarig dekan (fakultet) för respektive program (enligt rektors delegationsordning).

Ansvarar för miljöanalysprogrammen

Fakulteterna ansvarar för miljöanalysprogrammen, vilket bland annat innebär att utse koordinatorer, fastställa programvisa mål och externa programvisa avnämargrupper, samt besluta om delområden inom respektive program för vilka medel utlyses öppet inom SLU. Ambitionen är att varje program arbetar fakultetsöverskridande även om det formella programansvaret ligger på respektive fakultet. (Enligt rektors delegationsordning och Fomar gemensamma riktlinjer för programmen.)

Utvecklar och följer upp miljöanalysprogrammen

Koordinatorerna, som är anställda på institution (motsvarande), arbetar på programansvarig fakultets uppdrag för att utveckla och följa upp miljöanalysprogrammen. Koordinatorn ska verka som katalysator och förslagsställare för att skapa en bra helhet inom aktuellt miljöanalysprogram. (Enligt Fomar gemensamma riktlinjer för koordinatorerna.)

Genomför miljöanalysprojekt

Institutionerna är mycket viktiga för miljöanalysen; det är på denna organisatoriska nivå som projekten inom miljöanalysprogrammen genomförs. Institutionernas prefekter (motsvarande) har samma ansvar för miljöanalysprojekt som för andra projekt. (Enligt rektors delegationsordning.)

Stödjer projekt och ledning på ett övergripande plan

Stöd på ett övergripande plan, ibland kallat "programövergripande" har tillkommit för att bidra till att SLU:s mål för fortlöpande miljöanalys nås. Det omfattar lednings- och kommunikationsstöd, stöd för utveckling av datahantering och tillgängliggörande av data, geografisk IT samt fjärranalys och visualisering. Verksamheten drivs i samråd mellan vicerektor och Fomar. 

Bakgrund till nuvarande organisation

SLU och dess föregångare har en lång tradition att följa och analysera utvecklingen av de naturresurser som är en förutsättning för jord- och skogsbruk och därtill anknutna näringar.

Det äldsta exemplet är Riksskogstaxeringen som började redan 1923. Men det är först under 1990-talet som miljöövervakning och miljöanalys blir en egen verksamhetsgren. Några delar i denna utvecling är:

Under 1991-1992 tar SLU över delar av verksamheten vid Naturvårdsverket: vattenverksamheten, som idag finns inom institutionen för vatten och miljö, viltforskningen vid Grimsö, som idag ingår i institutionen för ekologi, och radioekologi, som idag återfinns hos institutionen mark och miljö. 

I SLU:s anslagsframställning för 1992/93-94/95 anges att långsiktig uppföljning av naturresursernas tillstånd ingår i SLU:s verksamhet och att området ska prioriteras. Motiven för universitetets prioritering har då utvecklats i ett antal skrivelser med olika förslag om organisatoriska lösningar. Från och med 1996 anslås särskilda resurser för området och SLU Miljödata inrättas som samverkansorgan och stöd för verksamheten vid institutionerna. Samtidigt inrättas en fakultetsgemensam professur i miljöanalys. Fortlöpande miljöanalys redovisas från år 1997 som ett eget verksamhetsområde, likställt med forsking och utbildning.

Verksamheten utreds vid tre tillfällen: I november 2001 överlämnar Kaj Rosén "Utredningen om verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys vid SLU". I mars 2003 redovisar Christer Heinegård m.fl. en mängd förslag i utredningen "Utvecklingen av verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys". I mars 2007 presenterar Ingrid Petersson och Per Jennische utredningen "Hur lillebror blir stor". Dessutom ingår fortlöpande miljöanalys i KoN som genomförs 2009.

Under 2004-2005 inrättas miljöanalysprogram med en koordinator och ibland en biträdande koordinator för programmen. Programindelningen knyter an mot de nationella miljökvalitetsmålen. Efter KoN görs vissa justeringar i programorganisationen.

SLU miljödata upphör per sista december 2007 och dess funktioner lyfts in i universitetets linjeorganisation.

Under 2011 överförs Fiskeriverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet, som till stora delar utgörs av fortlöpande miljöanalys, till SLU. Under 2012 inrättas ett nytt miljöanalysprogram Kust och hav för att rymma delar av verksamheten, övriga delar inom fortlöpande miljöanalys integreras i miljöanalysprogrammet Sjöar och vattendrag.

Ekonomi

Verksamhet inom fortlöpande miljöanalys finansieras genom externa uppdrag och statsanslag.

Externa uppdrag kommer framför allt från nationella myndigheter och överenskoms normalt direkt med berörda institutioner eller motsvarande,

Fördelningen av anslaget skiljer sig från den för forskning och utbildning och beskrivs i dokumentet 'Procedur för fördelning av statsanslag till SLU:s fortlöpande miljöanalys´, se gemensamma riktlinjer, anslagsfördelningsprocessen.

All verksamhet, oavsett finansiering, ingår i något av SLU:s tio miljöanalysprogram.

Totalt är omsättningen 2014 cirka 400 miljoner kronor eller cirka 12 procent av SLU:s totala omsättning för forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys.

Ekonomisk utveckling för fortlöpande miljöanalys från 1997, miljoner kronor. Underlaget till diagrammet har hämtats från SLU:s årsredovisningar 1997-2014, den ekonomiska redovisningen i avsnitten om fortlöpande miljöanalys.

Den ekonomiska utvecklingen har varit mycket positiv sedan fortlöpande miljöanalys 1997 blev ett eget redovisningsområde. Några viktiga delar i detta är:

  • systematiskt arbete för att utveckla SLU:s miljöanalysprogram,
  • ett tillskott 2009-2011 på drygt 45 mnkr per år genom  Energi- och klimatpropositionen,
  • under 2011 överföring av Fiskeriverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet till SLU, som i huvudsak klassas som fortlöpande miljöanalys.

Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar

Fomar har tillsammans med vicerektor ett övergripande ansvar för utveckling av den fortlöpande miljöanalysen vid SLU. Det skall vara ett för fakulteterna gemensamt organ med uppgift att behandla övergripande strategiska frågor samt stödja, samordna, stimulera och utveckla arbetet med fortlöpande miljöanalys och dess samordning med SLU:s övriga redovisningsområden.

Rådets uppdrag i sin helhet och sammansättning beskrivs i rektors delegationsordning.

Ordförande

Vicerektor för SLU:s fortlöpande miljöanalys

Sekreterare

Ann-Sofie Morén, planeringsavdelningen

Ledamöter under perioden 1 april 2016 till och med den 31 mars 2019 (dnr SLU ua 2016.5.1-865).

LTV-fakulteten: Lena Ekelund-Axelsson, prodekan, med personlig ersättare Håkan Schroeder, dekan.

NJ-fakulteten: Johanna Mattila, vicedekan, med personlig ersättare Jenny Kreuger, forskningsledare och Lena Sundin-Rådström, chef Artdatabanken, med personlig ersättare Ulf Gärdenfors, professor.

S-fakulteten: Pernilla Christensen, vicedekan, med personlig ersättare Kjell Leonardsson, universitetslektor.

VH-fakulteten: Leif Norrgren, professor, med personlig ersättare, Johan Dicksved, forskare.

Studeranderepresentant: Martin Palmqvist, med personlig ersättare, Suvi Koko.

Adjungerade under 2015

Magnus Appelberg, prefekt vid institutionen för akvatiska resurser, Ann-Katrin Hallin och Ulla Ahlgren vid kommunikationsavdelningen.

Länkar:

Fomakalender
Intern arbetsplats (lösenordsskyddad)

Fomar strategisk referensgrupp

Från och med 2010 har en extern referensgrupp på strategisk nivå knutits till Fomar med representanter från nationella myndigheter med direkt koppling till miljöanalysverksamheten vid SLU: Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Länsstyrelserna/vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen. Fr.o.m. 2011 ingår också Havs- och vattenmyndigheten i referensgruppen.

Avsikten är att gruppen – som komplement till de avnämargrupperna som finns för varje miljöanalysprogram – ska bidra till en ändamålsenlig utveckling av miljöanalysområdet totalt sett, så att verksamheten får en inriktning som gagnar en hållbar samhällsutveckling. Referensgruppen har således en central strategisk roll för utveck­lingen av SLU:s fortlöpande miljöanalys.

Myndigheternas representanter i referensgruppen:

  • Naturvårdsverket, Manuela Notter
  • Jordbruksverket, Martin Sjödahl
  • Havs- och vattenmyndigheten, Anna Jöborn
  • Skogsstyrelsen, Magnus Fridh
  • Länsstyrelsena/vattenmyndigheten: Mats Wallin
  • Kemikalieinspektionen: Lina Wendt-Rasch

Fomar intern referensgrupp

Vid SLU har Fomar (Rådet för fortlöpande miljöanalys) ett övergripande ansvar för den strategiska utvecklingen av miljöanalysområdet. Till stöd för detta har Fomar ett flertal stödjande och råd­givande funktioner och grupperingar, bl.a. en extern referensgrupp med ledande företrädare för svenska myndigheter samt de koordinatorer och programvisa referensgrupper som på uppdrag av fakulteterna stöder utvecklingen inom miljöanalysprogrammen. Flera nyckelpersoner inom SLUs miljöanalys har dock ingen regelbunden kontakt med Fomars verksamhet, vilket förts fram som en brist från såväl Fomar som från institutioner med omfattande miljöanalysverksamhet. Genom en breddad SLU-dialog bör bättre förutsättningar kunna skapas för en framgångsrik utveck­ling av SLU:s miljöanalys. Fomar har därför beslutat att inrätta en intern referensgrupp från och med hösten 2014.

Den interna referensgruppens sammansättning

Ledamöterna i den interna referensgruppen utses av fakulteterna. Utgångspunkten för Fomars beslut att inrätta den aktuella gruppen har varit att endast personer som känner betydande engagemang att medverka bör utses som ledamöter. Vidare bör endast personer som inte på annat vis har löpande kontakt med Fomar medverka – eftersom programkoordinatorer m.fl. redan har arenor för återkommande dialog med Fomar.

Fr.o.m. 2015 ingår följande personer i referensgruppen:

LTV-fak: Linda Tufvesson

NJ-fak: Willem Goedkoop, Ulf Gärdenfors, Åsa Berggren, Håkan Marstorp

S-fak: Martin Schroeder, Mikaell Ottosson Löfvenius, Håkan Olsson, Annika Felton, Hans Lundqvist

VH-fak: Leif Norrgren, Sara Persson

Utskott till Fomar

Utskottet för gis- och miljödatastöd

Som styrgrupp för gis- och miljödatastöd fungerar ett utskott till Fomar (Ur instruktion för Miljödatastöd beslutad av rektor den 10 april 2012: https://internt.slu.se/globalassets/internwebben/styrande-dokument/Instruktion-for-miljodatastod.pdf.)

I rådet ingår Göran Ståhl (ordf.), Jenny Kreuger, Kjell Leonardsson, Leif Hallbäcken, Ingrid Andersson, Cecilia... och Göran Adelsköld (sekr.)

Utskottet för kommunikationsstöd

Som styrgrupp för kommunikationsstödet fungerar ett utskott till Fomar.

I rådet ingår Håkan Schroeder, Pernilla Christensen, Ann-Katrin Hallin, Ulla Ahlgren, Johan Samuelsson och Ann-Sofie Morén (sekr.) 

Foman-LTV, Foman-NJ, Foman-S, fomautskott VH

Vid fakulteterna är det olika grupperingar som bereder ärenden som rör fortlöpande miljöanalys. Deras uppdrag framgår av fakulteternas delegationsordningar.

  • AU-LTV fungerar som LTV-fakultetens fomanämnd, Foman-LTV
  • Foman-NJ (fomanämnden NJ-fak)
  • Foman-S (fomanämnden S-fak)
  • Utskottet för fortlöpande miljöanalys vid VH-fakulteten

  • Kontaktinformation

    Miljöanalyssekreterarna vid Planeringsavdelningen
    fomakansli@slu.se

    Sidansvarig: plan-webb@slu.se