Råd, nämnder och utskott

Senast ändrad: 13 mars 2017 - slu.se

Nedan under respektive rubrik finns sammanfattningar av olika aktörers uppgifter och vilka som ingår i de olika grupperingarna.

Ansvarsfördelning - vem gör vad?

Leder, samordnar och organiserar verksamheten på universitetsnivå

Rektor har delegerat till vicerektor för miljöanalys att leda, samordna och organisera åtgärderna inom den fortlöpande miljöanalysen inom universitetet med stöd främst från Fomar och miljöanalyssekreterarna vid ledningskansliet (enligt rektors delegationsordning).

Verkar för samordning över fakultetsgränserna

Rektor har delegerat till rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, att stödja, samordna, stimulera och utveckla arbetet med fortlöpande miljöanalys och dess samordning med SLU:s övriga redovisningsområden, forskning och utbildning. En viktig komponent i Fomars uppdrag är att verka för samordning över fakultetsgränserna. (Enligt rektors delegationsordning.)

Svarar för strategisk utveckling av fortlöpande miljöanalys vid SLU

Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, har tillsammans med vicerektor ett övergripande ansvar för utveckling av den fortlöpande miljöanalysen vid SLU. Institutionerna deltar också aktivt i den strategiska utvecklingen av miljöanalysen, bl.a. genom att söka externfinansierade projekt som kompletterar de statsanslagsfinansierade projekten. (Enligt rektors delegationsordning.)

Utser fakulteternas representanter i Fomar

Rektor utser efter förslag från dekanerna fakulteternas representanter samt personliga suppleanter i Fomar (enligt rektors delegationsordning).

Fördelar statsanslag till fortlöpande miljöanalys

Styrelsen beslutar efter beredning av Fomar och förslag från rektor om fördelning av statsanslag till fakulteterna. Inom de ramar som fastställs av styrelsen beslutar fakultetsnämnderna om fördelning av statsanslag och tillhörande direktiv/uppdrag till institutioner och andra enheter. (Enligt styrelsens delegationsordning.)

Inrättar och avvecklar miljöanalysprogram

Fortlöpande miljöanalys är fakultetsövergripande och för att främja intern samordning och extern dialog har som ett komplement till linjeorganisationen inrättats särskilda SLU-övergripande miljöanalysprogram. All verksamhet inom fortlöpande miljöanalys, oavsett finansieringskälla, ingår i något av de tio miljöanalysprogrammen. Rektor beslutar om att inrätta och avveckla miljöanalysprogram samt utser programansvarig dekan (fakultet) för respektive program (enligt rektors delegationsordning).

Ansvarar för miljöanalysprogrammen

Fakulteterna ansvarar för miljöanalysprogrammen, vilket bland annat innebär att utse koordinatorer, fastställa programvisa mål och externa programvisa avnämargrupper, samt besluta om delområden inom respektive program för vilka medel utlyses öppet inom SLU. Ambitionen är att varje program arbetar fakultetsöverskridande även om det formella programansvaret ligger på respektive fakultet. (Enligt rektors delegationsordning och Fomar gemensamma riktlinjer för programmen.)

Utvecklar och följer upp miljöanalysprogrammen

Koordinatorerna, som är anställda på institution (motsvarande), arbetar på programansvarig fakultets uppdrag för att utveckla och följa upp miljöanalysprogrammen. Koordinatorn ska verka som katalysator och förslagsställare för att skapa en bra helhet inom aktuellt miljöanalysprogram. (Enligt Fomar gemensamma riktlinjer för koordinatorerna.)

Genomför miljöanalysprojekt

Institutionerna är mycket viktiga för miljöanalysen; det är på denna organisatoriska nivå som projekten inom miljöanalysprogrammen genomförs. Institutionernas prefekter (motsvarande) har samma ansvar för miljöanalysprojekt som för andra projekt. (Enligt rektors delegationsordning.)

Stödjer projekt och ledning på ett övergripande plan

Stöd på ett övergripande plan, ibland kallat "programövergripande" har tillkommit för att bidra till att SLU:s mål för fortlöpande miljöanalys nås. Det omfattar lednings- och kommunikationsstöd, stöd för utveckling av datahantering och tillgängliggörande av data, geografisk IT samt fjärranalys och visualisering. Verksamheten drivs i samråd mellan vicerektor och Fomar. 

Bakgrund till nuvarande organisation

SLU och dess föregångare har en lång tradition att följa och analysera utvecklingen av de naturresurser som är en förutsättning för jord- och skogsbruk och därtill anknutna näringar.

Det äldsta exemplet är Riksskogstaxeringen som började redan 1923. Men det är först under 1990-talet som miljöövervakning och miljöanalys blir en egen verksamhetsgren. Några delar i denna utvecling är:

Under 1991-1992 tar SLU över delar av verksamheten vid Naturvårdsverket: vattenverksamheten, som idag finns inom institutionen för vatten och miljö, viltforskningen vid Grimsö, som idag ingår i institutionen för ekologi, och radioekologi, som idag återfinns hos institutionen mark och miljö. 

I SLU:s anslagsframställning för 1992/93-94/95 anges att långsiktig uppföljning av naturresursernas tillstånd ingår i SLU:s verksamhet och att området ska prioriteras. Motiven för universitetets prioritering har då utvecklats i ett antal skrivelser med olika förslag om organisatoriska lösningar. Från och med 1996 anslås särskilda resurser för området och SLU Miljödata inrättas som samverkansorgan och stöd för verksamheten vid institutionerna. Samtidigt inrättas en fakultetsgemensam professur i miljöanalys. Fortlöpande miljöanalys redovisas från år 1997 som ett eget verksamhetsområde, likställt med forsking och utbildning.

Verksamheten utreds vid tre tillfällen: I november 2001 överlämnar Kaj Rosén "Utredningen om verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys vid SLU". I mars 2003 redovisar Christer Heinegård m.fl. en mängd förslag i utredningen "Utvecklingen av verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys". I mars 2007 presenterar Ingrid Petersson och Per Jennische utredningen "Hur lillebror blir stor". Dessutom ingår fortlöpande miljöanalys i KoN som genomförs 2009.

Under 2004-2005 inrättas miljöanalysprogram med en koordinator och ibland en biträdande koordinator för programmen. Programindelningen knyter an mot de nationella miljökvalitetsmålen. Efter KoN görs vissa justeringar i programorganisationen.

SLU miljödata upphör per sista december 2007 och dess funktioner lyfts in i universitetets linjeorganisation.

Under 2011 överförs Fiskeriverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet, som till stora delar utgörs av fortlöpande miljöanalys, till SLU. Under 2012 inrättas ett nytt miljöanalysprogram Kust och hav för att rymma delar av verksamheten, övriga delar inom fortlöpande miljöanalys integreras i miljöanalysprogrammet Sjöar och vattendrag.

Ekonomi

Verksamhet inom fortlöpande miljöanalys finansieras genom externa uppdrag och statsanslag.

Externa uppdrag kommer framför allt från nationella myndigheter och överenskoms normalt direkt med berörda institutioner eller motsvarande,

Fördelningen av anslaget skiljer sig från den för forskning och utbildning och beskrivs i dokumentet 'Procedur för fördelning av statsanslag till SLU:s fortlöpande miljöanalys´, se gemensamma riktlinjer, anslagsfördelningsprocessen.

All verksamhet, oavsett finansiering, ingår i något av SLU:s tio miljöanalysprogram.

Totalt är omsättningen 2014 cirka 400 miljoner kronor eller cirka 12 procent av SLU:s totala omsättning för forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys.

Ekonomisk utveckling för fortlöpande miljöanalys från 1997, miljoner kronor. Underlaget till diagrammet har hämtats från SLU:s årsredovisningar 1997-2014, den ekonomiska redovisningen i avsnitten om fortlöpande miljöanalys.

Den ekonomiska utvecklingen har varit mycket positiv sedan fortlöpande miljöanalys 1997 blev ett eget redovisningsområde. Några viktiga delar i detta är:

  • systematiskt arbete för att utveckla SLU:s miljöanalysprogram,
  • ett tillskott 2009-2011 på drygt 45 mnkr per år genom  Energi- och klimatpropositionen,
  • under 2011 överföring av Fiskeriverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet till SLU, som i huvudsak klassas som fortlöpande miljöanalys.

Kontaktinformation

Miljöanalyssekreterarna vid Planeringsavdelningen
fomakansli@slu.se

Sidansvarig: plan-webb@slu.se