Krishantering

Senast ändrad: 20 januari 2017

Under nedanstående rubriker finns information om olika frågor som rör krishantering. Du hittar ytterligare riktlinjer, råd och vägledning för olika krissituationer eller allvarliga händelser under rubriken "Dokument och länkar"

Vid kris/olycka

Vid en akut händelse som kräver ambulans, polis eller räddningstjänst - larma 112!

Det viktigaste vid en olycka eller en akut kris är att ev. skadade får hjälp. Larma 112 vid behov av akuta räddningsinsatser (ambulans, polis, räddningstjänst). Vid kontakt med larmoperatören på 112 är det viktigt att lämna så bra information som möjligt så att rätt resurser kan kallas ut.

1. Skaffa en överblick av situationen

  • Vad har hänt?
  • Var har det hänt?
  • Finns det skadade?
  • Kan hjälpande insatser ges, t.ex. första hjälpen?
  • Finns det några kvar i olycksområdet?

2. Larma 112 och underlätta hjälpinsatser

  • Var beredd att ta instruktioner från larmoperatören. LYSSNA på operatören - du får hjälp!
  • Vid brådskande eller livsotande situationer hanterar två operatörer samtalet. En intervjuar dig medan den andra avlyssnar samtalet och larmar ut räddningsstyrkor samtidigt!
  • Möt upp räddninsgstyrkorna och visa var hjälpen behövs!
  • Om möjligt, förbered för räddningspersonalen genom att t.ex. låsa upp dörrar, göra plats, etc.

3. Informera om händelsen

  • Närmaste eller ansvarig chef, SLU Säkerhet eller säkerhetsansvarig på orten.
  • SLU:s kommunikationsavdelning för bedömning och hjälp med spridning av information.
  • Berörda kollegor/personal och studenter (i den omfattning det är möjligt).
  • Resp. institutions- eller fakultetsledning.
  • Om du är student kontaktar du SLUSS krisjour (se studentwebben).

4. Om olyckan/krisen rör miljöfarligt utsläpp

  • Larma räddningstjänsten via 112.
  • Kontakta kommunens miljökontor.
  • Kontakta den centrala miljöfunktionen vid SLU.

Krishantering vid SLU

Vad är en kris?

Ordet kris är grekiska och betyder ”vändpunkt” eller ”dramatisk höjdpunkt" och en vedertagen definition av en kris i det här sammanhanget är:

En oförutsedd händelse som det inte finns handlingsberedskap för, som inte kan hanteras med invanda rutiner och som riskerar att orsaka stor skada på människa, miljö, ekonomi eller på förtroendet/varumärket.

När ska krisorganisationen aktiveras och träda in?

Alla tänkbara, och otänkbara, händelser kan självklart inte beskrivas och därför ska exemplen nedan ses som karaktärer av olika händelser då krisorganisationen träder in:

  • Vid plötsliga våldsamma dödsfall vid, eller som påverkar SLU.
  • Vid grövre brottslighet med påverkan på individer eller SLU:s organisation.
  • Vid större olyckor (med/utan personskador) som trafikolyckor, bränder, etc.
  • Vid händelser som utgör allvarliga hot mot enskilda eller SLU:s organisation.
  • Vid ”världshändelser” som kan påverka universitetets anställda och studenter.
  • Vid händelser som kan orsaka allvarlig skada i förtroendet för SLU, t.ex. allvarliga brister i myndighetsutövningen, i miljö/arbetsmiljö eller i IT-/informationssystem med tillhörande hantering.

När aktiveras INTE krisorganisationen?

Krisorganisationen aktiveras i normalfallet inte vid händelser som exemplifieras nedan även om de är eller upplevs som allvarliga för enskilda individer och/eller verksamheter. Hantering av sådana händelser eller incidenter sker inom ordinarie organisation eller verksamhet med stöd av specialistfunktioner, t.ex. personalavd, kommunikationsavd, Säkerhet, etc.
 
  • I personalärenden så som konflikter och liknande.
  • Enskilda medarbetares eller studenters personliga tragedier (dödsfall, sjukdomar eller liknande).
  • Andra händelser eller incidenter som är begränsade till verksamheten eller som kan hanteras med ordinarier resurser med stöd av specialistfunktioner.

Hur är arbetet organiserat?

SLU:s krisorganisation består av fyra krisgrupper, tre operativa och en strategisk (SLU:s ledning). Krisgrupperna är sammansatta av olika funktioner med kännedom och kunskap om SLU:s olika verksamheter och studenters förhållanden liksom universitetsgemensamma stödfunktioner.
Hanteringen av kriser vid SLU utgår från två principer: 

1. Organisationsprincipen som innebär att krisgruppen vid den huvudort där den egna/tillhörande fakulteten har sitt säte aktiveras och hanterar krisen. Vid bedömning av bl.a. händelsens art och omfattning och var den inträffar kan samordning med, eller överlämning till annan krisgrupp ske.

2. Närhetsprincipen som innebär att en kris i så stor utsträckning som möjligt hanteras där, eller så nära som möjligt där den inträffar. Beroende på var händelsen inträffar dess karaktär eller andra omständigheter kan därför den närmast belägna krisgruppen aktiveras, oavsett vilken organisatorisk tillhörighet drabbad verksamhet har.

Möjligheterna till båda principerna ska finnas och därför ska varje ort där krisgrupp finns ha en organisation för att kunna hantera och stödja de verksamheter som drabbas av en kris. Varje krisgrupp har även möjlighet att nyttja andra resurser vid orter och/eller verksamheter som krävs för att begränsa omfattningen av en kris.

I övrigt gäller ansvarsprincipen vilken innebär att det är resp. chef/prefekt/motsv. som har ansvaret för den egna verksamheten och den egna personalen och studenter vid en kris som under normala förhållanden.

SLU:s krisorganisation

SLU:s krisgrupper

Rektor är ytterst ansvarig samtidigt som säkerhetschefen har ett övergripande operativt ansvar för krishantering vid SLU medan resp. krisgrupp samordnar och leder arbetet vid en kris.

Varje krisgrupp har i huvudsak förutbestämda (ordinarie) medlemmar. Beroende på en händelses art, utveckling och omfattning kallar krisgrupperna in nödvändiga funktioner som stöd i krisarbetet. Dessa funktioner och experthjälp kan t.ex. vara jurister, IT-avd, m.fl.

Alnarps krisgrupp
Dekan
Prodekan
Fakultetsdirektör för LTJ
Säkerhetsrepresentant
Personalspecialist
Kommunikatör
Studentrepresentant/er

Umeås krisgrupp
Dekan
Prodekan
Fakultetsdirektör för S
Säkerhetsrepresentant/motsv.
Personalspecialist
Kommunikatör
Studentrepresentant/er

Uppsalas krisgrupp
Säkerhetschef[1]a
Bitr. säkerhetschef1b
Presschef1c Personalchef1d
Fakultetsdirektörerna för NJ och VH
Studentrepresentant/er (SLUSS)
Representant för utbildningsavd. (vid kris med påverkan på studenter)

SLU:s strategiska krisgrupp består av följande ordinarie sammansättning. Andra funktioner/resurser adjungeras till gruppen beroende på händelsens art eller vid behov.

Rektor/stf (ordförande och sammankallande)
Prorektor
Universitetsdirektör
Dekaner
Kommunikationschef

[1]a-d Utgör även samordnings- och stödfunktion till övriga krisgrupper vid behov.

Information och kommunikation

Vissa typer av kriser engagerar och ges utrymme i såväl riks- som lokala medier. Ur integritetssynpunkt, i synnerhet för att inte utsätta anhöriga m fl. för onödigt lidande, är ska alla informationsinsatser, såväl externa som interna, samordnas. All information SLU ger ut ska därför:

  • Vara samordnad. Kontakt ska tas med presschef, kommunikatör eller kommunikationsavdelningen innan ev. uttalanden görs. I vissa situationer är det enbart press-, kommunikationschef och/eller rektor som uttalar sig i media.
  • Vara korrekt, dvs. alla uppgifter måste vara kontrollerade.
  • Inte kunna åsamka någon (anhörig, arbetskamrat m fl.) skada.

Dokument och länkar:

Fakta:

Vid en akut händelse som kräver ambulans, polis eller räddningstjänst - larma 112! 

Sidansvarig: infra-webb@slu.se