Lagkrav vid användning/produktion av video och bild

Senast ändrad: 14 november 2018
copyright_upphovsratt.jpg

Vad gäller egentligen om du vill fotografera människor, exempelvis på din arbetsplats eller på campusområdet? Och hur får du använda bilderna efteråt? Kanske du har hittat en bild på nätet som du vill använda?

Här listas lagkrav som rör upphovsrätt, tillgänglighet samt insamling och lagring av personuppgifter. Detta är saker du behöver förhålla dig till när du producerar bild eller video.

Bildanvändning – Upphovsrätt

Upphovsrätten har ett mycket starkt skydd i svensk lagstiftning. Den som har skapat ett konstnärligt verk (exempelvis foto, målning, film, illustration eller skulptur) äger alltid den ideella rätten till sitt verk. Därmed får det inte på ett kränkande sätt beskäras, förvanskas eller användas utan upphovspersonens tillstånd. I praktiken krävs det inte mycket för att en ändring skall anses kränkande. Vidare ska namnet på upphovspersonen alltid anges vid användning. Den ideella rättigheten går inte att överlåta. Den innebär att upphovspersonen, oavsett vad som händer, alltid har rätt att bli namngiven som upphovsmakare av verket.

Den ekonomiska rätten innebär att upphovspersonen kan förfoga över sitt verk och bestämma huruvida det ska tillgängliggöras för allmänheten eller framställas i fler kopior. Rättigheten möjliggör att upphovspersonen kan dra ekonomisk lönsamhet från sin skapelse samtidigt som hen får bestämma om någon annan får använda verket och i sådana fall hur verket får användas. Denna del av rättigheterna kan upphovspersonen överlåta om hen vill det. Då får den som har rätten till verket till sitt förfogande i sin tur möjligheten att tjäna pengar på det. I de fall SLU köper bilder av exempelvis externa fotografer köper vi, beroende på avtalets utformning, loss bildens ekonomiska rättigheter.

SLU äger den ekonomiska rättigheten till verk som skapats i tjänsten av SLU-anställda fotografer eller mediaproducenter, dvs SLU äger rätten att använda bilder/filmer, fritt i tid och utan framtida ekonomisk ersättning till upphovspersonerna.

Kan jag använda bilder som jag har hittat på nätet?

Det är inte lagligt att plocka ner en bild från en sida på internet och använda den i ditt material om det inte uttryckligen står att bilden får laddas ner och användas på det sättet du tänker dig.

Användandet av internet och sociala medier gör det avsevärt enklare, men däremot inte mer lagligt, att kopiera och använda bildmaterial utan tillstånd från upphovspersonen.Det räcker inte att du anger källan, upphovspersonens namn och © för att det ska vara tillåtet att publicera en bild. Det finns ingen rätt att "citera" bilder på liknande sätt som man får citera text. Du måste alltid ha fastställt att det är tillåtet att använda bilden/filmmaterialet till ditt önskade syfte innan du använder det.

Tänk på detta:

  • När du beställer/köper en bild köper du i många fall bara rätten att använda den i ett bestämt sammanhang eller i en bestämd storlek och upplaga. Tänk igenom vilken användning som kan bli aktuell (inklusive att bilden publiceras i ett "framtida" medium) innan du ingår avtalet. Om någon av dessa detaljer kring användningen ändras, eller om en bild ska återanvändas i annat sammanhang eller i omtryck så måste upphovspersonen kontaktas på nytt och ge sitt godkännande (ofta mot ersättning).

  • Inga kränkande ändringar får göras i bildmaterialet utan att upphovspersonen givit tillstånd till det (exempelvis beskärningar, retusch, digital manipulering). I praktiken skall det ganska lite till för att en ändring skall anses otillåten.

  • Nya exemplar av bilden får inte framställas utan upphovspersonens tillstånd, detta gäller om du ska göra en tidning, trycksak, publicera material på internet, i ett bildregister eller dylikt. Sådan ytterligare ändring kan det vara klokt att avtalsreglera i förhand.

  • Tänk på att om konstföremål, tavlor eller formgivna möbler förekommer som huvudmotiv i en bild blir också formgivarens upphovsrätt aktuell. Om du publicerar bilder på konstverk kan du komma att krävas på pengar.
    Läs mer om att använda bilder på konstverk

  • Ange upphovspersonens namn. Oavsett var bilden kommer ifrån ska upphovspersonens namn skrivas ut vid användning av bilden.

    SLU-producerade bilder
    Ange fotografens namn samt SLU.
    (Exempel: ”Foto: Julio Gonzalez, SLU”)

    Inköpta bilder från exempelvis bildbyråer
    Ange fotografens namn först, därefter byrån/leverantören.
    (Exempel ”Foto: Juji Jumani/iStock”)

    CC-licensierade bilder
    Dessa bilder har olika krav beroende på licens.

    Att under bilden ange verkets titel (länk till verket), upphovspersonens alias (eventuell länk), CC-licens (med länk till info om licensen) är dock att betrakta som en ideal modell.

Läs mer om hur du anger upphovsperson för CC-licensierade bilder

Om inte upphovspersonens namn anges kan SLU bli skyldigt att betala skadestånd. Om du av utrymmesskäl eller annan anledning vill låta bli att skriva ut upphovspersonens namn, hör efter med denne att detta är tillåtet och dokumentera det, exempelvis per e-post!

Fotografering eller filmning av människor - PUL/dataskyddsförordningen (GDPR)

Grundregeln är att du behöver ha tillstånd av personer för att få filma eller fotografera dem. Dessutom krävs det att du har rättslig grund för att få lagra och använda materialet. När det handlar om att samla in, lagra och kommunicera bild/video som visar universitetets verksamhet (forskning, utbildning, samverkan, miljöanalys och akademiska högtider) och platserna där vi bedriver den så har vi rättslig grund för detta. Längs ner på sidan finns länkar till mer info om detta.

Måste jag ha ett skrivet kontrakt med personen/personerna jag fotograferar?

Muntliga godkännanden gäller, men är svåra att bevisa. En bra arbetsmetod är därför att du skriver modellavtal med alla personer som fastnar på bild, åtminstone om de upptar en större del av motivet och om de är tydligt identifierbara. I avtalet bör du spalta upp de användningsområden som du tänker dig för bilden, hur lång tidsperiod (om begränsad) som bilden kommer att användas, om den ska lagras i exempelvis SLU:s mediabank och därigenom ställas till förfogande för tredje part mm.

På detta vis säkerställer du att du alltid har laglig rätt att fotografera, lagra och använda bilder på det sätt du har tänkt dig. Du bör också känna till att ett tillägg i den nya dataskyddsförordningen är att avbildade personer har rätt att få bli glömda om de vill det, dvs att de har rätt att kräva att vi i efterhand raderar bildmaterialet. Ett skriftligt avtal kan möjligen förenkla processen med att radera lagrat material för dig.

Du får gärna använda dessa blanketter:
Medgivande till avbildning (pdf)
Photography/video consent form (pdf)

Läs mer om den nya dataskyddsförordningen

Tillgänglighetskrav – användning/produktion av bild & video

SLU har som statlig myndighet ett antal krav på att material vi publicerar måste vara tillgängligt för en bred mottagargrupp, inklusive personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Detta krav gäller för allt material som publiceras såväl på den externa webbplatsen som på medarbetarwebben. EU-direktivet om tillgänglighet kom 2016 och ska bli till lag i medlemsländerna senast i september 2018.

Här är ett antal tillgänglighetskrav som vi behöver uppfylla:

  • Undvik blinkande och flimmer i video då det kan orsaka epileptiska anfall.
    Läs mer om tillgänglighetskravet
  • Erbjud textbaserat alternativ till bild eller video, alltså en textbaserad sammanfattning av filmens/bildens innehåll. För stillbilder är det lämpligt att använda ALT-texten för detta ändamål.
    Läs mer om tillgänglighetskravet
  • Texta inspelad video, även ljudinnehåll som inte är prat. Tänk på att hjälpprogram som sköter uppläsning av text kräver att texten ligger som just text och inte som bild.
    Läs mer om tillgänglighetskravet
  • Överväg att syntolka ditt videoinnehåll. Från och med 23 september 2020 måste allt innehåll som publiceras på statliga myndigheters externa eller interna webbplats syntolkas.
    Läs mer om tillgänglighetskravet

Se en sammanfattning av kraven om tillgänglig video

Bildanvändning — GDPR

Eftersom bilder av människor räknas som personuppgifter innebär den nya dataskyddsförordningen att vår hantering vid bildanvändning påverkas.

Om du använder bilder ur SLU:s mediabank kan du vara trygg i att bilderna är godkända för användning i redaktionellt material som relaterar till SLU, vår verksamhet och våra ämnesområden på webbsidor, i digitala presentationer och trycksaker, som pressbilder, i informationsmaterial om SLU och dess verksamhet men även av tredje part (ex samarbetspartners, media).

Om du har bilder som inte kommer från mediabanken behöver du säkerställa att den/de personer som finns avbildade har godkänt lagringen av personuppgiften (dvs. bilden) samt användandet av densamma för just det aktuella ändamålet. I det här fallet rent konkret att personen godkänt att bilden publiceras i SLU:s olika kanaler.

Mer info om modellavtal samt avtalsmallar för anpassning kommer inom kort.

(Observera att användningsområdet av bilden kan formuleras generellt i avtalet och då täcka upp de allra flesta tänkbara sätt som vi kan tänkas vilja använda bilden på. På så vis slipper man skriva nya avtal flera gånger för samma bild.)

Filma med drönare

Att filma med drönare räknas som kameraövervakning och regleras av kameraövervakningslagen. För att få filma med drönare krävs att vi söker och får tillstånd från Länsstyrelsen. En god idé är att också informera de som rör sig på campus när/om filmning ska ske, antingen genom tillfälliga informationsskyltar eller genom epostutskick.

Se Länsstyrelsens information om fotografering med drönare
Se Datainspektionens information om kameraövervakningslagen


Kontaktinformation

Jenny Svennås-Gillner, bildredaktör
Kommunikationsavdelningen, SLU
jenny.svennas-gillner@slu.se,
018-09 22 99,

0768-09 22 99

SLU:s jurister nås via e-postadressen juridik@slu.se eller på telefon enligt nedan.

Lennart Jonsson, chefsjurist, 018-67 22 71

Anna Jarmar, universitetsjurist, 018-67 22 75

Henrik Leffler, universitetsjurist, 018-67 20 75

Linnéa Littorin, universitetsjurist, 018-67 21 70

Erik Stavegren, universitetsjurist, 018-67 20 50
(för frågor som gäller dataskydd och behandling av personuppgifter)

Sidansvarig: bild@slu.se