Juridik

Senast ändrad: 07 juni 2017

Juristerna utgör en rådgivande stödfunktion för universitetets ledning, lärare, forskare m.m. samt de olika enheterna inom universitetsadministrationen.

Rådgivningen omfattar främst frågor inom förvaltningsrätt, högskolelagstiftningen samt avtals- och upphovsrätt. I förekommande fall för juridiska enheten processer för universitetets räkning.

Några exempel på ärendetyper som hanteras och som du kan hitta information om här:

Allmänna handlingar, offentlighet och sekretess

Allmänna handlingar, offentlighet och sekretess

Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst får ta del av myndigheternas allmänna handlingar.

Vad är en allmän handling?

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad där.

En handling är allmän så snart den rent fysiskt kommit in till en myndighet – det spelar ingen roll om den registrerats i diariet eller inte Handlingen är också inkommen om den kommit "behörig befattningshavare tillhanda". Det har den gjort om den t.ex. lämnats till föredraganden eller till den som bereder ett ärende. Registrator är alltid behörig befattningshavare.

Handlingar inom en myndighet blir upprättade och därmed allmänna i samma ögonblick som de avslutas genom expedition, justering eller på annat sätt.

Offentlig eller sekretessbelagd?

En allmän handling är antingen offentlig eller sekretessbelagd. För att en allmän handling ska kunna sekretessbeläggas krävs uttryckligt lagstöd i offentlighets- och sekretesslagen. I alla andra fall är en handling offentlig.

Vad är inte allmän handling?

Alla handlingar hos en myndighet är inte allmänna. Undantag är bl. a. utkast eller koncept till beslut och en enskild persons minnesanteckningar i ärenden, om de inte har tagits om hand för arkivering. Allt som tas om hand för arkivering är allmän handling — offentlig eller sekretessbelagd.

Det kan ibland vara oklart om privatbrev till en tjänsteman ska anses ställt till myndigheten eller till mottagaren personligen. Om meddelandet gäller ett tjänsteärende eller annan fråga som rör den myndighet där mottagaren är verksam, betraktas det som allmän handling, även om det har formen av ett privatbrev. 

Post som är adresserad till en "viss institution, att: Anders Andersson" är inte att betrakta som privatpost utan får öppnas av institutionsledningen utan att Anders Andersson medgett det. Det är endast om den anställdes namn nämns först och alltså är den uttrycklige adressaten som det kan anses handla om privatpost.

Sekretess

I offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser både om tystnadsplikt och förbud att lämna ut allmän handling. Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att en allmän handling lämnas ut. Sekretessreglerna gäller för myndigheter och därigenom också för dem som är anställda där och i vissa fall även för studerande.

En handling som sekretessbeläggs ska ha beteckningen "hemlig". Andra beteckningar som "förtrolig", "konfidentiell" eller dylikt får inte användas En hemligstämpel säger inte mer än att en behörig företrädare för myndigheten ansåg handlingen hemlig när handlingen märktes med stämpeln.

En myndighet får inte vägra att lämna ut en handling med hänvisning bara till att den är hemligstämplad. Varje gång någon begär att få ut handlingen ska sekretessfrågan prövas enligt gällande bestämmelser. Skulle myndigheten då finna att handlingen inte är hemlig, bör hemligstämpeln strykas.

Det händer ibland att t.ex. ett ärende där sekretesskyddade uppgifter förekommer måste behandlas i en institutionsstyrelse. Det är då prefektens ansvar att se till att sammanträdeshandlingarna utformas på ett sådant sätt att sekretesskyddade uppgifter inte röjs i föredragningslista eller protokoll, och att de handlingar som innehåller sekretesskyddade uppgifter inte sprids till mer än en minimal krets av personer. Handlingarna kan återfordras sedan ärendet slutbehandlats i styrelsen.

Tystnadsplikt

Ledamöterna måste informeras om sin tystnadsplikt. Var och en som får ta del av uppgifter i hemliga handlingar, t.ex. examensarbeten, har tystnadsplikt. Detta gäller även studerande, vilket handledaren ska göra dem uppmärksamma på. Beträffande tystnadsplikt i samband med uppdragsverksamhet får deltagare i vissa uppdrag underteckna att de godkänner att delta i uppdragsverksamheten. Enligt detta godkänner de villkoren i avtalet, som även inbegriper sekretess/tystnadsplikt.

Några sekretessområden inom SLU

Ett flertal regler i offentlighets- och sekretesslagen avser sekretess till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.

  • Inom personaladministration gäller sekretess för uppgifter om enskilds hälsotillstånd, t.ex. läkarintyg, och för sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som hänför sig till ärenden om omplacering eller pensionering av anställd.

    Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendena och inte heller om uppgiften förekommer i ett ärende om anställning (tjänstetillsättning) eller disciplinansvar. De uppgifter om hälsotillstånd som enligt vad som sagts kan hållas hemliga är främst sådana som hänför sig till anställds sjukledighet, det vill säga sjukförsäkran, läkarintyg om sjukdomen. I den mån uppgifterna inte lämnas vidare till försäkringskassan utan finns kvar bör man se till att de förvaras på betryggande sätt.

  • Även andra uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, t.ex. bostadsadress, kan sekretessbeläggas om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

  • Ansökningar till statliga tjänster är alltid offentliga handlingar. Den som söker en tjänst kan inte kräva att ansökan inte lämnas ut eller publiceras. Var och en som vill se en ansökan har rätt att göra det.

  • Sekretess gäller för uppgifter i kunskapsprov innan de använts och så länge uppgifterna återkommer i nya prov.

  • Sekretess gäller för uppgifter i ärenden angående upphandling eller försäljning av lös egendom för det allmännas räkning. Uppgift som rör anbud får inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet förrän alla anbud offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet slutförts på annat sätt.

Uppdragsverksamhet

Offentlighets- och sekretesslagen gör det möjligt att sekretessbelägga uppdragsverksamhet. FoU-verksamhet som utförs för enskilds räkning kan enligt lagen sekretessbeläggas "om det måste antas att uppdraget lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs". Den maximala sekretesstiden är 10 år.

Tänk på att tidsgränsen avser längsta möjliga sekretesstiden. Med anledning av lagtextens utformning i fråga om villkoren för sekretess vid FoU-arbete för enskilds räkning är det nödvändigt att behovet av sekretess diskuteras och tas med i avtalen även om sekretess inte krävs.

Genom att ta upp och reglera denna fråga innan arbetet påbörjas undviker vi konflikter i ett senare skede. Varje avtal bör därför som regel innehålla uppgift om huruvida sekretess ska förekomma eller inte.

Forskningssamverkan

I offentlighets- och sekretesslagen finns stöd för sekretess hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild.

Sekretess ska gälla endast om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs. Syftet med bestämmelsen är att skydda den enskildes ekonomiska förhållanden. En förutsättning är att det finns en överenskommelse om forskningssamarbete mellan universitetet/högskolan och den enskilde. Sekretessen gäller i tio år. 

Djursjukvård

För uppgifter inom djursjukvården finns ingen generell sekretess.

Om det kan antas att djurägaren förutsatte sekretess när hen anlitade djursjukhuset har personalen tystnadsplikt och i sådana fall är även journaler hos djursjukhuset hemliga. Sådan sekretess gäller normalt bara sådana sjukdomar som kan ha ekonomiska konsekvenser.

Vård av t.ex. hundar omfattas sannolikt inte av sekretess om det inte är fråga om yrkesmässig uppfödning. Gäller det t.ex. att bota en skada på en värdefull travhäst kan det ha ekonomisk betydelse för ägaren och då lär personalen ha tystnadsplikt och likaså bör journalen kunna hållas hemlig.

Telefonväxel

För personal inom en myndighets telefonväxel gäller absolut sekretess för uppgifter personalen tar del av i sitt arbete och som avser telefonsamtal till eller från annan person hos myndigheten.

Eftergift av sekretess

En enskild kan avstå  från sekretess som gäller till skydd för hen. Samtycker den som berörs till att någon får ta del av en uppgift ska uppgiften också lämnas ut.

Pröva utlämnande av handling

Frågor om utlämnande av handlingar ska alltid behandlas snabbt.

Rör det handlingar i avgjorda ärenden blir det i allmänhet den som svarar för myndighetens arkiv – arkivarie, registrator eller liknande – som prövar en sådan begäran. I fråga om handlingar i pågående ärenden blir det i regel den som handlägger ärendet. Normalt ska handlingen lämnas ut medan den som begär det väntar, dock senast samma dag. 

Om det rör sig om en allmän, icke hemlig, handling ska den lämnas ut. Om den som ska pröva saken är tveksam till om en handling får lämnas ut eller inte ska rektor eller SLU:s chefsjurist fatta belutet.

Om någon vägrar att lämna ut handlingen har sökanden rätt att få saken prövad av myndigheten som sådan, och frågan hänskjuts då till rektor. Sökanden ska upplysas om den möjligheten. I enkla och klara fall då handlingen utan tvekan kan lämnas ut krävs inte något sådant beslut.

Enligt förvaltningslagen ska den som vill överklaga ett beslut göra detta genom att vända sig till den myndighet som fattat beslutet. Ett beslut att vägra lämna ut en handling ska därför vara skriftligt och innehålla en upplysning om hur beslutet kan överklagas.

Ansvar och skadestånd

Enligt skadeståndslagen har alla arbetsgivare ansvar för skador som deras anställda vållar i tjänsten. Om skadan är en person- eller sakskada räknas det som "fel eller försummelse i tjänsten" från arbetstagarens sida. När det gäller förmögenhetsskada omfattar ansvaret bara sådana skador som arbetstagaren vållar i tjänsten genom brott.

Vid sidan av detta allmänna arbetsgivaransvaret, det så kallade principalansvaret, gäller ett särskilt ansvar för staten och kommunerna för skador som har vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning.

När det gäller ren förmögenhetsskada är detta ansvar mer långtgående än det allmänna arbetsgivaransvaret, eftersom det inte förutsätter brottslig handling. Om det finns särskilda skäl ska staten eller kommunen enligt skadeståndslagen även ersätta en ren förmögenhetsskada som vållats av att en myndighet, genom fel eller försummelse, lämnat felaktiga upplysningar eller råd.

Anspråk på ersättning handläggs av justitiekanslern om anspråket grundas på ett påstående om felaktigt beslut eller underlåtenhet att meddela beslut.

Anspråk på ersättning på annan grund ska göras hos den centrala förvaltningsmyndighet inom vars verksamhetsområde skadan inträffat.

Statens principalansvar täcker som huvudregel de sakskador som anställda eller studenter vållar. Det är bara i undantagsfall som arbetstagaren eller studenten blir skadeståndsskyldig.

Ansvars- och disciplinärenden

Olika disciplinära åtgärder kan vidtas gentemot anställda och studenter. Nedan följer en kort beskrivning av detta.

Anställda

För beslut i ärenden rörande uppsägning av arbetstagare av personliga skäl, så kallat disciplinansvar, åtalsanmälan samt i fråga om avstängning eller läkarundersökning har styrelsen inrättat en personalansvarsnämnd. Nämnden består – förutom av rektor och personalföreträdarna - av ytterligare tre ledamöter som styrelsen utser.

Arbetstagare i offentlig tjänst, som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som åligger honom i hans anställning, och om felet ej är ringa, får enligt 14 § lagen om offentlig anställning (LOA) meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. Påföljderna är varning eller löneavdrag för högst 30 dagar. Löneavdraget per dag får uppgå till högst 25 procent av daglönen.

Universitetsjurist Linnéa Littorin är sekreterare i personalansvarsnämnden.

Studenter

Enligt högskoleförordningens 10 kapitel 1 § får disciplinära åtgärder vidtas mot studerande som:

1.      med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation skall bedömas,

2.      stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan.

3.      stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan,

4.      utsätter någon annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 §  diskrimineringslagen (2008:567). Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. Förordning (2008:944).

Anmälan sker till rektor och ärenden behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. De disciplinära åtgärder som kan utdömas är varning eller avstängning från deltagande i undervisning och examination upp till sex månader.

Universitetsjurist Anna Jarmar är sekreterare i disciplinnämnden.

Avtalshantering

Juridiska funktionen vid SLU har tagit fram en lathund för avtal, ett dokument som kan hjälpa anställda när de ska ingå avtal av olika slag.  Här kan du även hitta SLU:s policy för upprättande av samarbetsavtal med utländska lärosäten och institut samt några olika exempel på avtalsmallar.

"Lathund avtal" är en hjälp både när du ska upprätta och granska ett avtal. Här får du reda på vad som oftast brukar finnas med när avtal ingås mellan universitetet och någon annan part gällande t.ex. forskningssamarbeten.

Ett forskaravtal ska undertecknas och diarieföras tillsammans med avtalet i sådana fall där avtalet leder till att forskaren avsäger sig sin rätt till resultatet, t.ex. om motparten enligt avtalet blir ägare till resultaten i samarbetet/uppdraget eller om SLU enligt avtalet är den som ska äga slutresultatet. Det sistnämnda är standard när avtal ingås inom ramen för ett EU-finansierat projekt.

Forskaravtalet finns på både svenska och engelska, så att både anställda med svenska eller annat språk som modersmål kan förstå vad de skriver under.

Forskaravtalet är ett internt SLU-dokument som motparten inte behöver ta del av.

Det finns mallar på engelska även för några andra vanligt förekommande avtalstyper. Du hittar mallarna under rubriken LÄNKAR längst ner på sidan. Texten i kommentarsbubblorna berättar för er vad som ska skrivas in under varje rubrik.

Om ni ingår ett avtal med ett utländskt lärosäte ska det matas in i databasen MoveOn. Inmatningen hanteras av utbildningsavdelningen.

Om ni ingår ett avtal med ett utländskt lärosäte ska en kopia skickas till funktionsbrevlådan samarbetsavtal@slu.se

 

 

Försäkringar

SLU:s försäkringar hos Kammarkollegiet

Universitetet får inte teckna försäkringar någon annanstans än hos Kammarkollegiet. Det går alltså inte att teckna försäkring av något slag i privata försäkringsbolag. SLU har ett antal olika försäkringar tecknade hos Kammarkollegiet.

Vad de olika försäkringarna omfattar framgår kortfattat nedan. Alla försäkringsfrågor sköts från Karlstad, tel 054-22 12 00 till växeln. För utförligare information om villkor, åtgärder vid skada osv hänvisas till Kammarkollegiets hemsida: www.kammarkollegiet.se 

Nedan följer information om vilka försäkringar SLU har tecknat hos Kammarkollegiet.

Verksamhetsförsäkring

Verksamhetsförsäkring omfattar egendoms-, följdskade- och ansvarsförsäkring och tecknas centralt. Kontakta Kammarkollegiet så snart en skada har skett.

Statens fordonsförsäkring

Denna har tecknats centralt vad gäller trafikförsäkringsdelen. Premien grundar sig på bilregistrets uppgift per 1 februari varje år. Ingen självrisk. Tilläggsförsäkring av varierande omfattning kan tecknas av institution/motsv. Varje institution ansvarar för sina fordon. Kom ihåg att anmäla ev. trafikskador till Kammarkollegiet så fort som möjligt. Det är alltid bra att ha några skadeanmälningsblanketter liggande i fordonet. http://www.kammarkollegiet.se

Reseförsäkring

Finns centralt tecknad. Försäkringsskyddet gäller vid alla inrikes och utrikes tjänsteresor för myndighetens räkning. 

För att en resa ska anses vara en tjänsteresa måste den ha en direkt koppling till resenärens arbetsuppgifter vid SLU samt vara godkänd av SLU. För vidare information, se personalavdelningens sida om tjänsteresor

Vid tjänsteresa till Ryssland krävs att resenärven kan uppvisa ett s.k. affärsvisum. Detta dokument utfärdas av Kammarkollegiet, och handläggningstiden är cirka 7 arbetsdagar.

Vid resa inom EU ska du ta med dig det Europeiska sjukförsäkringskortet, även kallat EU-kortet, som kan beställas hos Försäkringskassan.

Kammarkollegiet har tagit fram en försäkringsapp som heter försäkrad på resan. Ladda gärna ner den innan du ska iväg på en tjänsteresa. Appen innehåller information som kan vara bra att ha om olyckan är framme.

Personskadeförsäkring för studenter

Studenter vid de statliga universiteten och högskolorna är försäkrade under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt vissa fall av sjukdom genom smitta.

Ersättning lämnas för läkarvård, mediciner, sjukgymnastik, sjukresor och andra utgifter. Du kan också få ersättning för sveda och värk. Om din skada blir bestående (vid medicinsk invaliditet) ersätter försäkringen inkomstförlust, lyte och men samt kostnader och olägenheter i övrigt. Observera att försäkringen enbart gäller i Sverige.

Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som du kan skriva ut från Kammarkollegiets webb. Personal vid institutionen eller utbildningsavdelningen kan skriva under blanketten för att intyga att den som skadats är inskriven som studerande vid SLU och att skadan inträffat under skoltid eller under direkt färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. 

Statens Grupp- och Individförsäkring GIF

Denna försäkring ska tillgodose behovet av försäkringsskydd för vissa grupper eller individer som på något sätt har anknytning till en myndighet och som saknar ett tillfredställande försäkringsskydd och inte själva kan eller bör svara för ett sådant.

1. Utländska besökare vid SLU. Med besökare menas en person som deltar i SLU:s verksamhet, antingen som anställd för kortare tid än ett år eller som icke-anställd med en avsedd vistelsetid som är kortare än ett år.

2. Utländska studenter och doktorander som omfattas av den av CSN tecknade generella personskadeförsäkringen men som inte omfattas av Student IN samling eller FAS+ samling.

3. Utländsk person som utan att vara anställd fullgör postdokmeritering vid SLU. Försäkringen omfattar personer i denna grupp under maximalt 2 år.

För vidare information se Kammarkollegiets webb.

Student IN

Statens försäkring för utländska studenter i Sverige.

Många utländska studenter i Sverige har inte möjlighet att teckna en egen försäkring för sjukdom och för olycksfall under fritid. Student IN-försäkringen ger utländska studenter ett skydd för vårdkostnader. Den innehåller även ett visst olycksfallsskydd i form av fasta belopp vid invaliditet eller dödsfall samt ansvars- och rättsskydd. Student IN gäller dygnet runt i Sverige. 

Kontakta utbildningsavdelningen för mer information. Försäkringsvillkoren hittar du hos Kammarkollegiet.

Student UT

Statens försäkring vid utbildning utomlands.

Student UT-försäkringen gäller vid utbildning utomlands. Den ger dels ett försäkringsskydd som motsvarar skyddet enligt den generella studentförsäkringen, dels ett reseförsäkringsskydd. Skyddet gäller dygnet runt i utbildningslandet.

Utbildningsavdelningen administrerar försäkringar för studenter som reser ut eller in via något av de avtal som ligger inom ramen för deras uppdrag. Försäkring för övriga studenter som reser utomlands inom kurs (inklusive praktik och självständigt arbete/examensarbete) ska kursansvarig institution ansvara för.

Kontakta utbildningsavdelningen för mer information. Försäkringsvillkoren hittar du hos Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet har tagit fram en försäkringsapp som heter försäkrad på resan. Ladda gärna ner den - den innehåller information som är värdefull om olyckan är framme när du är utomlands.

FAS+

Studenter som, själva eller via stipendium, betalar terminsavgift för studier vid SLU täcks av personskadeförsäkringen för studenter samt av försäkringen för avgiftsbetalande studenter, FAS+. FAS+ gäller i hela Schengen-området och innehåller bl a olycksfallsskydd, sjuk- och tandvårdsskydd och ansvars- och rättsskydd. För vidare information kontakta utbildningsavdelningen. http://www.kammarkollegiet.se

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Försäkringen kallas "doktorandförsäkringen" och ger försäkringsskydd för doktorander som försörjer sig med hjälp av stipendium. Försäkringen ska gälla då doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna, eller om studierna blir rejält försenade, vid sjukdom eller föräldraledighet. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden genom någon annan försäkring har rätt till motsvarande ersättning.

Försäkringsvillkoren hittar du hos Kammarkollegiet

Information om arbetsskadeförsäkring finns på personalavdelningens sidor om försäkring.

Internt inom SLU kan frågor om försäkringsvillkor för Kammarkollegiets försäkringar ställas till Anna Jarmar, enheten för juridik och dokumentation. Frågor gällande studenters försäkringsskydd ställs i första hand till utbildningsavdelningen.

Hantering av personuppgifter

Personuppgiftslagen (PUL) och etikprövning

Personuppgiftslagen, förkortad PUL, gäller för all behandling av personuppgifter. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.

Med personuppgifter avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, IP-adress, fotografi, adress eller en kombination av information som gör att en person kan identifieras.

Med behandling avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande eller genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering utplåning eller förstöring.

Bestämmelser i andra lagar eller förordningar som avviker från bestämmelserna i PUL ska ha företräde. Som grundregel kan sägas att behandling av personuppgifter inom offentlig förvaltning utan direkt samtycke är tillåtet om myndigheten har en rättslig skyldighet som ska utföras eller där vitala eller allmänna intressen föreligger eller myndighetsutövning så kräver.

För s.k. känsliga personuppgifter, det vill säga uppgifter om ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförbund samt personuppgifter om hälsa och sexualliv, gäller ett generellt förbud mot behandling. Det krävs ett uttalat samtycke för att behandla känsliga personuppgifter. De känsliga personuppgifterna kan ändå lagligen behandlas utan samtycket om det är nödvändigt för fullgörande av skyldigheter och rättigheter inom arbetsrätten, den registrerades eller annans vitala intressen ska kunna skyddas och den registrerade inte kan lämna samtycke och om rättsliga anspråk ska kunna fastställas.

Känsliga personuppgifter får under vissa omständigheter även behandlas utan samtycke för hälso- och sjukvårdsändamål samt för forsknings- och statistikändamål. Vad gäller personnummer får dessa behandlas utan samtycke när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. I praktiken innebär detta att personnummer mycket sällan ska behandlas utan samtycke. Oftast kan även problem lösas genom att endast namnet används eller i vissa fall att endast de första sex siffrorna används.

SLU har ett personuppgiftsombud dit man ska anmäla alla behandlingar av personuppgifter, personregister och liknande. Fyll i anmälningsblanketten och skicka den till SLU:s personuppgiftsombud eller till Anna Jarmar.

Brott mot PUL kan leda till skadeståndsansvar för SLU och i svårare fall straff, böter eller fängelse i högst sex månader.

Läs gärna mer om PUL och personuppgifter på Datainspektionens webb.

Mer detaljerad information om vad som gäller när du behandlar personuppgifter i forskningen får du i broschyren Personuppgifter i forskningen - vilka regler gäller?.

Etikprövning

Om s.k. känsliga personuppgifter som kan knytas till en viss person ska behandlas inom forskning, måste man i förväg få forskningen godkänd av en regional etikprövningsnämnd. Även forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk för att skada forskningspersonen ska etikprövas, vilket kan gälla exempelvis enkäter och intervjuer.

Det är förbjudet i lag (etikprövningslagen, SFS 2003:460) att påbörja och bedriva forskning som omfattas av lagen utan att en regional etikprövningsnämnd först har prövat forskningen.

Mer information om etikprövningsnämnderna samt blankett för att ansöka om etisk prövning av forskning finns på www.epn.se.

Vetenskaplig oredlighet

SLU har riktlinjer om förfarandet vid anklagelse om vetenskaplig oredlighet, beslutade av rektor. I samband med att riktlinjerna beslutades arbetades även en handläggningsordning fram.  Den är inte beslutad av rektor, utan  kan ses som en vägledning för hur man bör gå till väga om en SLU-forskare plagieras.

Handläggningsordning när SLU-forskare plagieras

Dessa instruktioner är avsedda att användas som en handledning för hur forskare/institution/universitet ska agera när en SLU-forskare utsätts för plagiering. I den ökande spridningen och internationaliseringen av publicering underlättas möjligheterna för plagiering samt upptäckt av plagiering, vilket gör att SLU behöver en handlingsplan för hur dessa ärenden hanteras.

Handläggningsgång

  1. Vid misstänkt plagiering väcks frågan av den/de som anser sig plagierade, alltså forskaren eller forskarna som innehar upphovsrätten.
  2. Forskaren informerar prefekt på sin institution och dekanen på den egna fakulteten om den misstänkta plagieringen.
  3. Forskaren kan även vid detta skede kontakta biblioteket för stöd i frågor som gäller enklare upphovsrätt och publicering.
  4. Fakulteten granskar det aktuella fallet, och en jurist bör delta i detta arbete. Som stöd för granskningen ser biblioteket till att de dokument som är föremål för utredningen återfinns för SLU:s utredande parter att ta del av. Om granskningen finner att SLU-forskaren plagierats och att ärendet bör drivas vidare ska rektor informeras. Ärendet drivs sedan normalt vidare av fakulteten med stöd av den juridiska enheten.
  5. Forskaren bör också efter fakultetens granskning uppmärksamma förlaget på den misstänkta plagieringen av sitt verk. Förlaget har i samband med publiceringen ofta avtalat sig till delar av författarens upphovsrätt, vilket gör att de har ett intresse i att värna sitt eget och författarnas rätt till verket. Förlaget kan ha rutiner för detta eftersom de är måna om den exklusiva rätten till det publicerade verket.

Den enskilda forskaren ska genom hela processen ha stöd av fakultet (dekan), institution (prefekt) och den juridiska enheten. Stöd bör även ges av SLU:s jurister i kontakt med det aktuella förlagets representanter (dvs. det förlag där plagiatet publicerats).

Sidansvarig: renata.arovelius@slu.se