Systematiskt arbetsmiljöarbete vid SLU

Senast ändrad: 14 maj 2019

Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens skyldigheter att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs, och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetet ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse. Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljöarbetet, men det ska ske i samverkan med anställda, studenter och skyddsombud.

Hur skall vi arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen?

För att kunna nå ett bra arbetsmiljöarbete krävs rutiner, organisation och planering kring arbetsmiljöfrågorna. Institution/enhet bör ha en rutin som ger besked om när, och hur olika delar i det systematiska arbetet skall genomföras och vilka som ska medverka.

Det ska finnas en tydlig uppgiftsfördelning och en mötesstruktur där frågor kan tas upp och följas upp. Nedan kommer ett antal punkter och mallar till ert stöd.

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Rektor har fördelat arbetsmiljöuppgifter till sig underställda chefer dvs  till dekaner, universitetsdirektör, chefen för universitetsdjursjukhuset och överbibliotekarien. De kan och bör i sin tur fördela arbetsmiljöuppgifter vidare till prefekter och enhetschefer.

Vid större institutioner och enheter kan prefekt och enhetschef fördela arbetsmiljöuppgifter till personer som har resurser, möjlighet och kompetens att vidta åtgärder och förbättra arbetsmiljön inom sitt område. Det är viktigt att de personer som tilldelats arbetsmiljöuppgifter har de kunskaper och resurser som behövs för att klara uppdraget. Uppgiftsfördelningen ska vara skriftlig.

Undersökning/kartläggning

Regelbundna kartläggningar av arbetsmiljön på arbetsplatsen behöver göras i syfte att upptäcka risker och förebygga och förhindra att arbetstagare skadas, blir sjuka eller far illa. Vår arbetsmiljö är mångsidig gällande fysisk och psykosociala faktorer, så olika typer av undersökningar behöver göras över tid. Metoderna för undersökningarna kan variera från skyddsronder, medarbetarenkäter till diskussioner på personalmöten där arbetsmiljöfrågor tas upp.

Nedan finns en förteckning över undersökningar och kartläggningar som ska/bör genomföras. Här står också vem som är ansvarig för genomförande och när de bör göras för att uppnå en systematik. Prefekt/chef ansvarar för att undersökningar/kartläggningar genomförs på institution/enhet.

Kartläggningar som ska genomföras vid institution och enhet.

Kartläggning  När  Inst enhet  Ansvarig
Skyddsrond  Årligen   Institution/enhet  Prefekt/enhetschef
Medarbetarsamtal  Årligen  Institution/enhet  Prefekt/enhetschef
Lokalsamverkansgrupp  4 ggr år  Institution/enhet  Prefekt/enhetschef


Ytterligare kartläggningar ska eller kan behövas göras beroende på vilken verksamhet som bedrivs på institutionen/enheten. Exempelvis lagstadgade mätningar ex buller, lagstadgade medicinska kontroller, medarbetarenkäter, uppföljning av eventuell sjukfrånvaro och arbetsskador med mera.

Åtgärda de arbetsmiljörisker som framkommit i undersökningen. Ta alltid i första hand om de allvarligaste. Försök att ta bort själva riskkällan. Alla risker kan inte alltid undvikas, de måste då hanteras på ett annat sätt. Se till anställda får instruktioner, stöd eller vid behov skyddsutrustning med mera. Bestäm vem som skall se till att riskerna åtgärdas och hur det skall följas upp.

Det som inte åtgärdas omedelbart eller kan åtgärdas omedelbart tas upp i den skriftliga handlingsplanen.

Handlingsplan

Gör en årlig skriftlig handlingsplan med konkreta insatser inom arbetsmiljöområdet som behöver göras vid er institution/enhet utifrån de kartläggningar som gjorts och de mål som ni har inom arbetsmiljöområdet inom er verksamhet. Till handlingsplanen förs också sådana risker som identifierats i undersökningar och riskbedömningar som ej har kunnat åtgärdas direkt.

Handlingsplanen ska alltid vara skriftlig och innehålla åtgärder, när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för att de genomförs. Handlingsplanen ska vara ett aktivt dokument som revideras och följs upp.

Riskbedömning

Riskbedömning kan i många fall göras genom dagliga undersökningar, medarbetarsamtal, enkäter eller skyddsronder. 

Specifika riskbedömningar behöver göras enligt lag vid vissa utsatta arbeten ex vid graviditet, strålning, på institutioner enheter med kemiska risker, brand eller explosionsrisker, hantering av maskiner etc.

Riskbedömning ska göras vid nya försök, laborationer m.m. Avdelningen för infrastruktur kan utgöra ett stöd kring riskbedömningar.

Vid verksamhetsförändringar ska en skriftlig dokumentation göras över konsekvenserna för arbetsmiljön och riskerna med förändringen skall bedömas. Exempelvis kan det vara verksamhetsförändringar som omorganisation, omlokalisering och personalminskning.

Kontroll/Uppföljning

De åtgärder som man satt upp i handlingsplanen för att förbättra arbetsmiljön på institution/enhet skall regelbundet följas upp. En gång per år behöver det också göras en uppföljning av institutionens/enhetens rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen kan med förslagsvis göras inom den lokala samverkansgruppen.

Använd framtagen checklista för uppföljning och gör sedan de förbättringar som behövs.

Universitets samverkansorganisation gör årligen också en uppföljning av arbetsmiljöarbetet genom stickprovs kontroller.

Regelverk

I bilagan finns en förteckning på de lagar, förordningar och föreskrifter som är generellt tillämpliga på SLU. Ytterligare föreskrifter tillkommer för respektive verksamhet. Ta reda på arbetsmiljökrav som gäller för er arbetsplats. Dessa finns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningar och föreskrifter som finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Chefer och personal bör ha tillgång till eller kunskap om hur man på nätet hittar de lagar förordningar och föreskrifter som berör er arbetsplatsen.

Skriftlig dokumentation

Skriftlig dokumentation krävs för uppgiftsfördelning, rutiner i arbetsmiljöarbetet, handlingsplaner, riskbedömningar och uppföljning. Syftet med den skriftliga dokumentationen är att den ska vara ett hjälpmedel i arbetsmiljöarbetet för arbetstagare och arbetsgivare. Dokumentationen behöver alltid anpassas tillverksamhetens förutsättningar och ska vara tydlig och lätt att förstå. 

Skyddsombudets roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Skyddsombudet ska få möjlighet att vara med vid planering och genomförande av arbetsmiljöarbete ex skyddsrond. Få möjlighet att vara med vid upprättande av handlingsplan.

Skyddsombudet företräder och arbetstagarnas intressen och bevakar/medverkar till att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Normalt uppfylls detta genom att institutionen har en lokal samverkansgrupp där skyddsombudet ingår. 

Lokala samverkansgruppens roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Den lokala samverkansgruppen fungerar som prefektens/motsvarande samrådsgrupp och diskussionspartner i arbetsmiljöfrågor.
Samverkansgruppen kan stödja det systematiska arbetsmiljöarbetet genom att frågor kan initieras och följs upp av gruppen. Genom att ha en grupp och ha regelbundna möten strävar vi för att uppfylla de krav som finns kring samverkan mellan personal, skyddsombud och arbetsgivare i arbetsmiljölagen.

Exempel på frågor som kan tas upp i den Lokala samverkansgruppen:

  • Bidrar arbetsmiljön såväl den fysiska som den psykosociala, till att verksamhetsmålen uppfylls.
  • Behövs några utbildnings-, stöd eller personalsociala åtgärder vidtas för att stimulera personalen att arbeta mot de uppsatta målen.
  • Motsvarar lokaler och övrig utrustning verksamhetens behov och arbetsmiljömässiga krav. Initiera skyddsronder
  • Medverka i utformande av handlingsplan och uppföljning av kartläggningar och riskbedömningar.

Exempel på dagordningar för ett års möten inom Lokala samverkansgruppen som stöder SAM finns här.

Årscykel arbetsmiljöarbete

Nedan finns ett årshjul som förslag till planering av arbetsmiljöarbetet inom enheten.

 

 

Sidansvarig: HRADM@slu.se