Fotografera själv

Senast ändrad: 04 december 2018

I vissa fall kan du behöva ta egna bilder. Här är en del tips och tricks som kan vara användbara när du fotograferar själv.

Allmänt om porträttfoto

Det finns ett antal saker man bör tänka på när man tar ett porträtt:

  • Använd fast optik 50 mm eller 85 mm alternativt zoomoptiken inställd någonstans mellan 50 och 85 mm (för mycket vidvinkel förvränger motivet).
  • Ställ ISO-värdet någonstans mellan 200 och 400 (beroende på vad som behövs, det beror ju på hur ljust det är i rummet).
  • Ställ in kameran på porträttläge alternativt AF (bländarförval) med en så låg bländare som möjligt, Någonstans mellan 2,8 och 3,5 är idealt. På så vis får du ett kort skärpedjup och tydligt fokus på modellen medan irrelevanta detaljer i bakgrunden blir mindre påtagliga.
  • Avståndet ska vara max ca 2-3 meter mellan dig och personen du fotograferar. Om du ska ha ett enkelt porträtt som bara visar personens ansikte och lite av axlarna/bröstkorgen, stå inte för långt ifrån. Fotografera personen i max halvbild och beskär sedan. Om du står längre ifrån blir det inte lika kort skärpedjup och fokus på personen blir inte lika påtagligt.
  • Om du fotograferar med blixt och blixten ställd rakt framåt, låt personen stå minst 2 meter (men gärna längre) från bakgrunden (se avsnittet om slagskuggor, längre ner).
  • Om du har en extern vinklingsbar blixt, om du är inomhus eller under tak och och det inte är för högt upp till det (max ca 5 meter) så kan du med fördel vinkla blixten uppåt för att förstärka allmänljuset i rummet. Om du har ett fönster i rummet som släpper in ljus, förstärk gärna det ljuset dvs vinkla blixten snett uppåt och mot fönstret.

    Blixt slagen i taket. Porträtt av Stefan Lindqvist. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLUBlixt slagen i taket. Porträtt av Stefan Lindqvist.
    Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU


    Jan Stenlid även här, ett porträtt i miljö med blixten slagen i taket.
    Foto: Julio Gonzalez, SLU

  • Det går också ypperligt bra att fotografera utan blixt, i befintligt ljus. Det blir nästan finast, mest naturligt. Ställ er nära ett stort fönster som släpper in fint mjukt ljus (inte direkt solljus). Befintligt ljus gör det också lättare att fotografera folk med glasögon, något som annars kan innebära en del problem med reflexer. Ni kan givetvis stå utomhus också men i skuggan, direkt solljus ger oklädsamma hårda skuggor och gör vanligen att personen kisar och spänner ansiktet.
  • Låt personen stå snett vänd mot dig, med kroppen och huvudet lite vänd mot ljuset (lite lagom snett, personen ska inte stå så snett att det känns stelt och onaturligt).
  • Låt personen titta in i kameran. Ögonkontakt är trevligt.
  • Var uppmärksam så personen inte skjuter fram hakan eller pannan, det som hamnar närmast kameran tenderar att se större ut. Däremot kan man givetvis använda sig av detta för att kompensera ett markant käkparti etc.
  • Om du fotograferar ett halvbildsporträtt (halva personen, midjan och uppåt), tänk på hur personen håller händerna så det inte ser onaturligt eller krystat ut.
  • Be personen att le lite eller kanske vara lite neutral, kort sagt variera sig. Olika människor gör sig bra på olika vis. Det ska inte se poserande ut, det viktiga är att fånga personen på ett så rättvisande sätt som möjligt.

Porträtt i miljö

Ibland kan det vara fint och intressant att ta porträtt i miljö. Välj då en relevant bakgrund som hjälper till att berätta vem personen är eller i vilket sammanhang personen är aktuell.

Trädgårdsingenjörstudenten Love vid ett äppelträdTrädgårdsingenjörstudenten Love vid ett äppelträd
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Vid porträtt i miljö behöver inte miljön stjäla uppmärksamheten, fotografera gärna med kort skärpedjup och testa att förstärka djupkänslan i bilden genom att placera något i förgrunden också.

Ett exempel på porträtt i miljö med kort skärpedjup och något oskarpt i förgrunden. Bilden visar Kristina Glimelius, då dekan för NJ-fakulteten, under byggnationen av Biocentrum.
Foto: Julio Gonzalez, SLU

Rensa bilden

Titta noga efter innan du tar en bild, finns det något onödigt i bakgrunden/förgrunden som stör?

Exempel: Står personen och håller en lunchlåda eller nyckelknippa i handen? Har personen ställt sig framför en skylt som inte är betydelsefull för bilden? Kan du kanske få en renare, mindre rörig bild genom att snabbt plocka bort något från ett bord i bakgrunden eller bara genom att ni flyttar er några steg åt sidan?


Något sticker upp ur huvudet. Lite festligt kanske, men störande då det tar fokus från det egentliga motivet. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Du behöver inte rensa bort allt, det finns tillfällen då objekt, till exempel skyltar i bakgrunden, är viktiga för att man ska kunna geografiskt placera personen.

Var dock uppmärksam på mot vilken bakgrund du placerar den du fotograferar. Saker som tycks sticka upp ur huvudet eller ut ifrån kroppen kan te sig ganska absurda.

Skärpedjup

De flesta kompaktkameror idag (och givetvis systemkameror) har halvmanuella inställningar som man kan använda sig av. En mycket användbar sådan är bländarförval (Nikon kallar detta läge "A", Canon kallar det "Av").

Genom att använda stor resp. liten bländaröppning kan du styra hur långt skärpedjup du får dvs hur stor del av din bild som blir skarp. Med en stor bländaröppning (ca f 1,4-4,0) får du ett kort skärpedjup som ger ett tydligt fokus på just det du vill visa i bilden. Detta lämpar sig särkilt bra till porträtt, detaljbilder eller effektfulla naturbilder.

Ett exempel på kort skärpedjup i ett porträtt av Pia Larsson.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU


Med en liten bländaröppning (f 8-22) får du ett långt skärpedjup, där i stort sett allt i bilden blir skarpt. Det blir inte lika självklart vad i bilden som är det viktigaste men detta läge lämpar sig ändå bra för översikts- och miljöbilder eller helt enkelt bilder där det är extra viktigt att allt är skarpt och tydligt.
Långt skärpedjup.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU


I riktigt dåliga ljusförhållanden är det nödvändigt att ha stor bländaröppning (släppa in så mycket ljus som möjligt) för att kunna få några bilder alls och då får man acceptera ett kort skärpedjup som följd, oavsett om man hade tänkt sig det eller inte. Ett alternativ är då att använda stativ och istället för stor bländaröppning använda en lång exponeringstid.

Motljuskompensation

Vid porträttfoto i kraftigt motljus bör man använda upplättningsblixt, en svagare blixt som ger lite extra ljus på personen men som inte påverkar bakgrunden. Risken är annars att man får en siluettbild av personen mot en korrekt exponerad bakgrund.

De flesta kompaktkameror har en blixtinställning för upplättningsblixt. Eftersom det är svårt att beskriva i detalj hur detta ställs in på olika kameror rekommenderas att du läser på i kamerans manual vad för valmöjligheter din kamera erbjuder och testar dig fram.


Utan blixtupplättning.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU



Med blixtupplättning.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Fågel- och grodperspektiv

Ett tips för att undvika trista, statiska bilder är att använda fågel- eller grodperspektiv. Du fotograferar helt enkelt upp- eller nedifrån. Du behöver dock inte gå till så extrema bildvinklar som exempelbilderna här intill, att bara höja eller sänka kameran lite ger också effekt.


Fågelperspektiv av Urban Emanuelsson.
Foto: Julio Gonzalez, SLU


Grodperspektiv av
Patrik Grahn.
Foto: Julio Gonzalez, SLU

Slagskuggor (och hur du undviker dem)

Vid fotografering inomhus med blixt riskerar man ofta att få en så kallad slagskugga. Detta är en ful mörk kant kring personen som följd av att blixtljuset inte har kommit åt där, att personen har skuggat bakgrunden.


Ett exempel på slagskugga.
Foto: Julio Gonzalez, SLU


Du undviker att få slagskuggor om du ställer personen längre från bakgrunden. En annan metod är att rikta blixten i taket (detta om du har en extern vinklingsbar blixt och om det inte är för högt i tak). På detta sätt blir det inget direkt blixtljus på personen utan ett indirekt, reflekterat, mjukare ljus från taket. Du spär helt enkelt bara på det befintliga "allmänljuset" i rummet. Om det är väldigt högt i tak går det dock inte att slå blixten i taket, ljuset mattas av för mycket för att göra någon större nytta.


Undvik slagskuggor genom längre avstånd mellan personerna du fotograferar och bakgrunden.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Verksamhetsbilder

När man tittar på bilder av människor är det oftast trevligt att känna att man "får kontakt" med dem, att man ser deras ansikten eller till och med att man får ögonkontakt med dem. För att göra detta måste man ofta sänka kameran och gärna använda vidvinkel så man får med både det de gör och deras ansikten.

Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Ett annat knep är att be dem att som hastigast titta upp och in i kameran. Det blir så mycket intressantare än bara ett bortvänt huvud.

Översikts- eller miljöbilder

När du tar "utzoomade" översikts- eller miljöbilder kan du motverka den ödsliga känslan genom att placera något relevant i förgrunden.

28 mm brännvidd. Grenar och skuggor i förgrunden ramar in bilden men skymmer inte det väsentliga. Det hade inte skadat med lite folk också.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU


Det är också en bra idé att befolka bilden, att antingen se till att fotografera platsen när du vet att det är folk där eller i värsta fall be någon att röra sig genom bilden.

13 mm brännvidd. Huset verkar avlägset och avskärmat genom snåriga buskar som skymmer.
Foto: Julio Gonzalez, SLU

Tänk också på att om du använder vidvinkeloptik på långt avstånd kan det förvärra den ödsliga torgkänslan. Gå närmare!

Lagkrav

Fotografering eller filmning av människor - PUL/dataskyddsförordningen (GDPR)

Grundregeln är att du behöver ha tillstånd av personer för att få filma eller fotografera dem. Dessutom krävs det att du har rättslig grund för att få lagra och använda materialet. När det handlar om att samla in, lagra och kommunicera bild/video som visar universitetets verksamhet (forskning, utbildning, samverkan, miljöanalys och akademiska högtider) och platserna där vi bedriver den så har vi rättslig grund för detta. Längs ner på sidan finns länkar till mer info om detta.

Måste jag ha ett skrivet kontrakt med personen/personerna jag fotograferar?

Muntliga godkännanden gäller, men är svåra att bevisa. En bra arbetsmetod är därför att du låter alla personer som fastnar på bild fylla i blanketten Medgivande till avbildning, åtminstone om personerna upptar en större del av motivet och är tydligt identifierbara. I blanketten bör du spalta upp de användningsområden som du tänker dig för bilden, hur lång tidsperiod (om begränsad) som bilden kommer att användas, om den ska lagras i exempelvis SLU:s mediabank och därigenom ställas till förfogande för tredje part mm.

På detta vis säkerställer du att du alltid har laglig rätt att fotografera, lagra och använda bilder på det sätt du har tänkt dig. Ett tillägg i den nya dataskyddsförordningen är att avbildade personer har rätt att få bli "glömda" om de vill det, dvs att de har rätt att kräva att vi i efterhand raderar bildmaterialet. Ett skriftligt avtal kan möjligen förenkla processen med att radera lagrat material för dig. Det ger dig i alla fall kontroll över vilka personer som har avbildats, när och i vilket sammanhang.

Använd någon av dessa blanketter:

Använder du den svenska blanketten ska den nedre delen av blanketten klippas av och lämnas till den avbildade. Används den engelska versionen lämnar du istället hela den andra sidan till den avbildade. Resten av den ifyllda blanketten ska diarieföras och lagras av SLU:s registrator.

Avbildande av större grupper

Vid fotografering eller filmning av större grupper är det givetvis svårt att låta samtliga individer fylla i blanketter, men det är ändå lika viktigt att alla har givit sitt godkännande till att bli avbildade. Du måste därför se till att informera om

  • att fotografering kommer att ske, exempelvis vid ett event eller inom en begränsad tidsrymd och på en begränsad plats,
  • hur de som inte vill vara med på bild ska agera,
  • kontaktuppgifter för att i efterhand få eventuella bilder borttagna.

Denna information kan ges i anmälningsformuläret till event/akademisk högtid, eller i mailform. Vid fotografering inom ett större område rekommenderas en kombination av mailutskick till alla anställda och studenter vid orten samt skyltar på strategiska platser.

Läs mer om den nya dataskyddsförordningen

Filma med drönare

Att filma eller fotografera med drönare räknas som kamerabevakning och regleras av kamerabevakningslagen. För att få filma med drönare behöver du tillstånd från Datainspektionen.

För mer information och ansökningsblanketter, se Datainspektionens sida om kamerabevakningslagen 

För att säkerställa att de personer som fastnar på bild har samtyckt till att avbildas behöver du också informera de som rör sig på campus om när filmningen ska ske, genom tillfälliga informationsskyltar och e-postutskick.

Sidansvarig: bild@slu.se