Anlita fotograf

Senast ändrad: 04 december 2018

Vi behöver högkvalitativa bilder när vi kommunicerar vår verksamhet, men vi har inte alltid möjlighet att ta dem själva. Kanske behöver du anlita en professionell fotograf? Då finns det ställningstaganden du behöver göra och lagkrav som du måste förhålla dig till.

Vid användning av externa bildleverantörer är det extremt viktigt att skriftligen avtala om rätten till användning av materialet, i vilka medier bilderna får användas, i vilken omfattning samt under vilken tidsperiod.

Om vi ska ha möjlighet att använda bildmaterial i alla tänkbara SLU-övergripande kommunikationssammanhang och olika kanaler bör materialet köpas med fri, ej tidsbestämd förfoganderätt. Om inte fri användning avtalas från början tillkommer kostnader varje gång vi vill använda materialet i nytt sammanhang och ny kanal, vilket kan bli både omständigt och dyrt.

Lagkrav

Fotografering eller filmning av människor - PUL/dataskyddsförordningen (GDPR)

Grundregeln är att du behöver ha tillstånd av personer för att få filma eller fotografera dem. Dessutom krävs det att du har rättslig grund för att få lagra och använda materialet. När det handlar om att samla in, lagra och kommunicera bild/video som visar universitetets verksamhet (forskning, utbildning, samverkan, miljöanalys och akademiska högtider) och platserna där vi bedriver den så har vi rättslig grund för detta. Längs ner på sidan finns länkar till mer info om detta.

Måste jag ha ett skrivet kontrakt med personen/personerna jag fotograferar?

Muntliga godkännanden gäller, men är svåra att bevisa. En bra arbetsmetod är därför att du låter alla personer som fastnar på bild fylla i blanketten Medgivande till avbildning, åtminstone om personerna upptar en större del av motivet och är tydligt identifierbara. I blanketten bör du spalta upp de användningsområden som du tänker dig för bilden, hur lång tidsperiod (om begränsad) som bilden kommer att användas, om den ska lagras i exempelvis SLU:s mediabank och därigenom ställas till förfogande för tredje part mm.

På detta vis säkerställer du att du alltid har laglig rätt att fotografera, lagra och använda bilder på det sätt du har tänkt dig. Ett tillägg i den nya dataskyddsförordningen är att avbildade personer har rätt att få bli "glömda" om de vill det, dvs att de har rätt att kräva att vi i efterhand raderar bildmaterialet. Ett skriftligt avtal kan möjligen förenkla processen med att radera lagrat material för dig. Det ger dig i alla fall kontroll över vilka personer som har avbildats, när och i vilket sammanhang.

Använd någon av dessa blanketter:

Använder du den svenska blanketten ska den nedre delen av blanketten klippas av och lämnas till den avbildade. Används den engelska versionen lämnar du istället hela den andra sidan till den avbildade. Resten av den ifyllda blanketten ska diarieföras och lagras av SLU:s registrator.

Avbildande av större grupper

Vid fotografering eller filmning av större grupper är det givetvis svårt att låta samtliga individer fylla i blanketter, men det är ändå lika viktigt att alla har givit sitt godkännande till att bli avbildade. Du måste därför se till att informera om

  • att fotografering kommer att ske, exempelvis vid ett event eller inom en begränsad tidsrymd och på en begränsad plats,
  • hur de som inte vill vara med på bild ska agera,
  • kontaktuppgifter för att i efterhand få eventuella bilder borttagna.

Denna information kan ges i anmälningsformuläret till event/akademisk högtid, eller i mailform. Vid fotografering inom ett större område rekommenderas en kombination av mailutskick till alla anställda och studenter vid orten samt skyltar på strategiska platser.

Läs mer om den nya dataskyddsförordningen

Bildanvändning — GDPR

Eftersom bilder av människor räknas som personuppgifter innebär den nya dataskyddsförordningen att vår hantering vid bildanvändning påverkas.

Om du använder bilder ur SLU:s mediabank kan du vara trygg i att bilderna är godkända för användning i redaktionellt material som relaterar till SLU, vår verksamhet och våra ämnesområden på webbsidor, i digitala presentationer och trycksaker, som pressbilder, i informationsmaterial om SLU och dess verksamhet men även av tredje part (ex samarbetspartners, media).

Om du har bilder som inte kommer från mediabanken behöver du säkerställa att den/de personer som finns avbildade har samtyckt till att bli avbildade.

Bildanvändning – Upphovsrätt

Upphovsrätten har ett mycket starkt skydd i svensk lagstiftning. Den som har skapat ett konstnärligt verk (exempelvis foto, målning, film, illustration eller skulptur) äger alltid den ideella rätten till sitt verk. Därmed får det inte på ett kränkande sätt beskäras, förvanskas eller användas utan upphovspersonens tillstånd. I praktiken krävs det inte mycket för att en ändring skall anses kränkande. Vidare ska namnet på upphovspersonen alltid anges vid användning. Den ideella rättigheten går inte att överlåta. Den innebär att upphovspersonen, oavsett vad som händer, alltid har rätt att bli namngiven som upphovsmakare av verket.

Den ekonomiska rätten innebär att upphovspersonen kan förfoga över sitt verk och bestämma huruvida det ska tillgängliggöras för allmänheten eller framställas i fler kopior. Rättigheten möjliggör att upphovspersonen kan dra ekonomisk lönsamhet från sin skapelse samtidigt som hen får bestämma om någon annan får använda verket och i sådana fall hur verket får användas. Denna del av rättigheterna kan upphovspersonen överlåta om hen vill det. Då får den som har rätten till verket till sitt förfogande i sin tur möjligheten att tjäna pengar på det. I de fall SLU köper bilder av exempelvis externa fotografer köper vi, beroende på avtalets utformning, loss bildens ekonomiska rättigheter.

SLU äger den ekonomiska rättigheten till verk som skapats i tjänsten av SLU-anställda fotografer eller mediaproducenter, dvs SLU äger rätten att använda bilder/filmer, fritt i tid och utan framtida ekonomisk ersättning till upphovspersonerna.

Kan jag använda bilder som jag har hittat på nätet?

Det är inte lagligt att plocka ner en bild från en sida på internet och använda den i ditt material om det inte uttryckligen står att bilden får laddas ner och användas på det sättet du tänker dig.

Användandet av internet och sociala medier gör det avsevärt enklare, men däremot inte mer lagligt, att kopiera och använda bildmaterial utan tillstånd från upphovspersonen.Det räcker inte att du anger källan, upphovspersonens namn och © för att det ska vara tillåtet att publicera en bild. Det finns ingen rätt att "citera" bilder på liknande sätt som man får citera text. Du måste alltid ha fastställt att det är tillåtet att använda bilden/filmmaterialet till ditt önskade syfte innan du använder det.

Tänk på detta:

  • När du beställer/köper en bild köper du i många fall bara rätten att använda den i ett bestämt sammanhang eller i en bestämd storlek och upplaga. Tänk igenom vilken användning som kan bli aktuell (inklusive att bilden publiceras i ett "framtida" medium) innan du ingår avtalet. Om någon av dessa detaljer kring användningen ändras, eller om en bild ska återanvändas i annat sammanhang eller i omtryck så måste upphovspersonen kontaktas på nytt och ge sitt godkännande (ofta mot ersättning).

  • Inga kränkande ändringar får göras i bildmaterialet utan att upphovspersonen givit tillstånd till det (exempelvis beskärningar, retusch, digital manipulering). I praktiken skall det ganska lite till för att en ändring skall anses otillåten.

  • Nya exemplar av bilden får inte framställas utan upphovspersonens tillstånd, detta gäller om du ska göra en tidning, trycksak, publicera material på internet, i ett bildregister eller dylikt. Sådan ytterligare ändring kan det vara klokt att avtalsreglera i förhand.

  • Tänk på att om konstföremål, tavlor eller formgivna möbler förekommer som huvudmotiv i en bild blir också formgivarens upphovsrätt aktuell. Om du publicerar bilder på konstverk kan du komma att krävas på pengar.
    Läs mer om att använda bilder på konstverk

  • Ange upphovspersonens namn. Oavsett var bilden kommer ifrån ska upphovspersonens namn skrivas ut vid användning av bilden.

    SLU-producerade bilder
    Ange fotografens namn samt SLU.
    (Exempel: ”Foto: Julio Gonzalez, SLU”)

    Inköpta bilder från exempelvis bildbyråer
    Ange fotografens namn först, därefter byrån/leverantören.
    (Exempel ”Foto: Juji Jumani/iStock”)

    CC-licensierade bilder
    Dessa bilder har olika krav beroende på licens.

    Att under bilden ange verkets titel (länk till verket), upphovspersonens alias (eventuell länk), CC-licens (med länk till info om licensen) är dock att betrakta som en ideal modell.

Läs mer om hur du anger upphovsperson för CC-licensierade bilder

Om inte upphovspersonens namn anges kan SLU bli skyldigt att betala skadestånd. Om du av utrymmesskäl eller annan anledning vill låta bli att skriva ut upphovspersonens namn, hör efter med denne att detta är tillåtet och dokumentera det, exempelvis per e-post!


Inga fotograftjänster från kommunikationsavdelningen

Kommunikationsavdelningen kan inte längre erbjuda fotograftjänster gentemot resten av universitetet utan måste hänvisa till externa fotografer och anvisningar för hur du kan ta enklare bilder själv.

Fotografering vid kommunikationsavdelningen sker fortfarande, men i mån av tid och då enbart där det finns ett prioriterat behov av bilder för universitetets centrala kommunikationsarbete, internt eller externt. Du kan fortfarande vända dig till bildredaktören med ditt bildärende för råd och hjälp framåt.

Sidansvarig: bild@slu.se