Östersjölax – en utsatt fisk i dubbel bemärkelse

Senast ändrad: 01 mars 2021

Johan Östergren

Idag finns flera stora utmaningar vad gäller hållbart nyttjande av våra naturresurser. Till exempel är många av världens laxbestånd utsatta för mänsklig påverkan, främst genom byggande av dammar, skogsbruk, fiskodling och alltför omfattande fiske. Därtill kommer påverkan av klimatförändringar.

Laxen i Östersjön är inget undantag. Historiskt fanns här omkring 80 laxpopulationer, idag finns drygt 30 kvar. Laxen, som föds och lever ett par år i rinnande vatten innan den vandrar ut till havet för tillväxt, är särskilt känslig för störningar då den nyttjar två vattenmiljöer. Laxens så kallade homing, att den återvänder till sin födelseälv, har med tiden lett till lokala anpassningar och genetiskt skilda populationer. För er arts förmåga att klara miljöförändringar är det viktigt att bevara biologisk mångfald även inom arter, och således viktigt att förvalta varje population på ett långsiktigt hållbart sätt.

Förutom att laxen är utsatt för mänskligt nyttjande av naturresurser, är den också föremål för omfattande utsättningar. Laxen är utsatt i dubbel bemärkelse. Fiskutsättningar av lax sker idag främst som kompensation för förlorad livsmiljö orsakat av vattenkraften. Sådan kompensationsutsättning omfattar årligen omkring 5 miljoner laxungar i Östersjön. Den onaturliga befruktningen och uppväxten i odlingsmiljö gör att de gener som är nödvändiga för att klara sig i naturen missgynnas. Flera studier visar också att laxar födda i odling har sämre förmåga att klara sig i naturen. Om dessa blandar sig med vilda laxar riskeras även de vilda att få sämre förutsättningar att klara sig. Det finns därför ett stort behov av ytterligare forskning, inte minst av vilka konsekvenser storskalig kompensationsodling och utsättning av lax i Östersjön kan få.

I min forskning är mitt mål är att kunna integrera forskningsresultat i en långsiktigt hållbar förvaltning av våra naturresurser, bland annat genom vetenskaplig rådgivning. I denna föreläsning kommer jag att visa några exempel på hur forskning och kunskap om den genetiska populationsstrukturen hos laxfisk kan förbättra förutsättningarna för en hållbar förvaltning. Jag kommer också att berätta om vilka genetiska effekter vår mänskliga påverkan, genom förflyttning och utsättning av lax, har fått på laxbestånden i Östersjön. Genom att analysera upp till 100 år gamla laxfjäll har vi jämfört den historiska genetiska sammansättningen i olika laxälvar med situationen idag, och ser tydliga förändringar kopplade till fiskutsättningar.

Kort och gott, genetik är ett ypperligt redskap när det gäller att förbättra långsiktigt hållbara förvaltningsmodeller samt för studier av mänsklig påverkan, som fiske, vattenkraftsutvinning eller utsättningar av fisk.


Kontaktinformation
Sidansvarig: mw-red@slu.se