Hållbar produktion med fokus på friska grödor

Senast ändrad: 18 februari 2019

Ann-Charlotte Wallenhammar, Institutionen för växtproduktionsekologi.

Den globala befolkningsmängden ökar, och en ökad efterfrågan på livsmedel, foder och fibrer förutspås. Situationen pressas ytterligare av klimatförändringar med ökande temperatur och förekomst av extrema väderlekssituationer. Resurserna som satsas i odlingen måste ges bästa möjliga utväxling i form av en hög skörd av god kvalitet.

De odlade grödorna drabbas årligen av stora förluster orsakade av växtsjukdomar. Många av dessa förekommer på bladverket och kan observeras, identifieras och stoppas genom applicering av fungicider. För att motverka sjukdomar som orsakas av jordbundna patogener, vilkas negativa effekt ofta inte uppmärksammas förrän kraftiga angrepp uppstår, är tillgången på kemiska medel och motståndskraftiga sorter däremot liten. Patogenena måste överlistas med en tydlig strategi baserad på kunskap om förekomst och förhållanden som motverkar angrepp. Jordbundna patogener omfattar många grupper av marklevande organismer som minskar skördarna i ett stort antal grödor runt om i världen, och kan överleva i jorden utan närvaro av värdväxt i många år.

Kännedom av den historiska bakgrunden kan hjälpa oss att förstå händelser och förhållanden i nutid. Det är kanske inte allmänt känt att rödklöver har varit en bärande växt i svensk foderproduktion under flera hundra år, eller att det vegetabiliska inslaget i kosthållningen till stor del under denna tidsperiod bestod av kålrötter och rovor som tillhör samma växtfamilj som raps.

Raps är en viktig gröda i svensk växtodling och domineras idag av höstraps som vissa år drabbats hårt av flera sjukdomar och skadeinsekter. Milda och fuktiga höstar skapar gynnsamma för hållanden för infektion av Plasmodiophora brassicae, den jordbundna patogenen som orsakar klumprotsjuka, som vi burit med oss från äldre tider, och som nu utgör ett hot mot rapsodling världen över. De etablerade plantorna, liksom spillplantor från tidigare års odlingar infekteras tidigt på hösten. Jordanalyser med DNA-teknik visar att andelen smittade fält är stort i de svenska odlingsdistrikten. Nu finns det höstrapssorter med resistens som öppnar upp för rapsodling på infekterade fält.  Det pågår i dag egna undersökningar för att ta fram riktlinjer för odling på smittade fält baserad på DNA-teknik. Det finns ett stort forskningsbehov av att karaktärisera olika isolat med modern teknologi för att kunna säkerställa varaktigheten hos resistenta sorter samt av att öka kunskaperna kring förhållanden som påverkar infektionsförloppet och nedbrytningen av de långlivade vilsporerna.  Behovet av att odla oljerättika i rapsväxtföljder för att sanera marklevande växtpatogena nematoder har ökat stort den senaste tiden. Oljerättika har dokumenterad motståndskraft mot klumprotsjuka, men angrips i viss grad. Det finns därför ett stort behov att karaktärisera de isolat som angriper oljerättika samt att hålla uppsikt över eventuella isolat som bryter resistensen.

Rödklöver är alltjämt den mest odlade vallbaljväxten, med högt proteininnehåll och gynnsamma egenskaper för foderkonsumtion hos idisslare, samt stor kvävefixerande potential. Rödklöver är en perenn växt men uthålligheten är svag eftersom plantornas rötter snabbt infekteras av flera jordbundna patogena svampar i ett tidigt skede, vilket förkortar vallens varaktighet. En av dem, Cylindrocarpon destructans, är tämligen outforskad i rödklöver och kan vara en joker.

I min vision för att säkerställa en hållbar produktion av friska grödor fortsätter vi att vidareutveckla moderna molekylära verktyg för att tillhandahålla övervakningsmetoder- och prognosmetoder som är tillgängliga för odlarna.  Introduktionen av mellangrödor gör att vi helt plötsligt har en stor mängd växter som skall samsas med huvudgrödorna och ibland har de gemensamma skadegörare. Här kommer sekvensering av organismsamhällen vara ett viktigt verktyg för att hitta enskilda växter eller kombinationer av växter som förbättrar jordens egenskaper utan att uppföröka jordbundna patogener.

Kontakt

Ann-Charlotte Wallenhammar
Forskare vid institutionen för växtproduktionsekologi
E-post: ann-charlotte.wallenhammar@slu.se


Kontaktinformation
Sidansvarig: marten.granert@slu.se