Dekanbrev

Senast ändrad: 10 maj 2021
Marina Queiroz, foto.

Inkluderande miljöer

Vid seminariet Gender Identity and Gender Expression in the Swedish workplace -What university staff and students need to know [1] med Warren Kunce den 27 januari belystes vikten av en inkluderande kultur. SLU vill skapa likvärdiga och inkluderande arbets- och studiemiljöer för alla, oavsett om du identifierar dig som kvinna, man eller icke-binär [2], oavsett sexualitet, religion, hudfärg eller bakgrund, funktionalitet eller ålder.

Vad är inkluderande miljöer och hur skapar vi dem?

Studie- och arbetsmiljön består av de människor som ingår däri, och eftersom det handlar om människor måste vi belysa normer. Vi socialiseras in i normer och värderingar. Normer är outtalade regler och de förutfattade meningar vi bär om andra, de är en del av att vara människa. Normer är inget dåligt i sig, det är när de blir hindrande, begränsande eller rent diskriminerande för en individ eller en grupp som de blir ett problem.

Den som är normuppfyllande, det vill säga passar in i normen, har sällan behövt fundera på de här sakerna. Personen avviker inte från normen och har sällan känt att den inte passar in eller blir begränsad på något sätt, i alla fall inte på grund utav sin könsidentitet eller sexualitet, sin hudfärg, kroppens storlek eller funktionsförmåga eller om den utövar en religiös praktik. För den som är i normen blir normen ofta osynlig, med resultatet att den normuppfyllande individen ofta är omedveten om betydelsen av normer och de hinder en icke-normuppfyllande individ kan uppleva. Även motsatsen är sann; den som bryter mot en norm är (ofta smärtsamt) medveten om det.

De flesta på SLU är relativt normuppfyllande; många är sekulariserade, vita [3], månggenerations svenskar, heterosexuella cis-män och cis-kvinnor [4] med få synliga funktionsvariationer. Om detta gäller de flesta anställda och studenter på SLU betyder det att majoriteten är relativt normuppfyllande, och det är denna majoritet som sätter tonen för kulturen och den sociala miljön. Denna majoritet har makten och ansvaret att skapa en inkluderande miljö på SLU.

I NJ fakultetens nya strategi finns mål att bedriva ”ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete med jämställdhet och lika villkor, där proaktivitet och internt lärande är ledstjärnor” (2.3 Ett SLU Delkomponent a sid 9). En central del av det proaktiva interna lärandet är medvetenheten hos den normuppfyllande majoriteten om just detta, vad det innebär att vara i normen, konsekvenser och privilegier det bär med sig, och hur vi kan agera för att skapa inkluderande miljöer.

Utbilda dig

Det systematiska jämställdhets- och lika villkorsarbetet som SLU bedriver berör oss alla, eftersom vi alla är en del av varandras arbets- och studiemiljö. För dig som vill lära dig mer om de komplexa och mångbottnade JLV-frågorna (Jämställdhet och Lika Villkor), så finns exempelvis utbildningar vid enheten för pedagogisk utveckling som i vår bland annat ger kursen Antirasistisk pedagogik i högre utbildning. Kanske vill din avdelning, institution eller enhet ha en workshop om härskarteknik, bias och/eller normkreativitet? Eller ett pass om inkluderande kommunikation, så att alla får en chans att uppdatera sin vokabulär och förstå och använda nya begrepp?  Eller göra en workshop om bemötande, mikroaggressioner, grupprocesser och konfliktlösning. Beroende på ingång/tema kan ni då till exempel vända er till fakultetens JLV-handläggare, personalavdelningen eller EPU (kopplat till utbildning och undervisning). Du kan också delta på de seminarier som arrangeras av fakultetens JLV-kommitté eller av andra delar av JLV-organisationen (håll utkik i kalendariet), jag ser fram emot att möta er då, för samtal och gemensam utveckling!

JLV frågor och hållbar utveckling

I SLU´s och NJ fakultetens strategi finns även beskrivet SLU´s nästa steg för hållbar utveckling. SLU vill vara ett internationellt ledande universitet med en nyckelroll för omställning till ett hållbart samhälle i en föränderlig värld [5] Omställning och förändring är viktiga och modiga ord att skriva in i en strategi, och det ställer krav på oss som organisation, som arbetsplats och som utbildningsutövare.

För att hantera omställning och förändring måste vi våga beröra svåra och laddade ämnen, och att då belysa normer, inkluderande kommunikation och bemötande är en bra början. Det ger bättre förutsättningar att hantera det komplexa omställningsarbete som SLU vill vara en del av, och som vi har en skyldighet att rusta våra studenter inför. Världen behöver kritiskt tänkande och goda kommunikatörer som kan arbeta över discipliner och tänka och skapa nytt; våra studenter från SLU som ska ut i samhället för att driva denna utveckling. Vi måste utveckla och utbilda organisationen och medarbetarna i JLV frågor, inte bara för att det står så i strategin, utan i första hand som en skyldighet till våra studenter; de som ska ut i samhället för att förändra det.

Jag ser fram emot att fortsätta utveckla SLU till ett ledande universitet med en nyckelroll för omställning till ett hållbart samhälle i denna föränderliga värld, tillsammans med er. Den här resan börjar med fördel i en diskussion där vi belyser och diskuterar normer; vad de innebär, hur vi kan prata och agera för att skapa en inkluderande studie- och arbetsmiljö, olika ords och begrepps betydelse, och lyssna ifall någon delar med sig av personliga erfarenheter.

Med önskan om en föränderlig vår!
Allt gott
Marina

Noter

[1] Könsidentitet och könsuttryck på den svenska arbetsplatsen – vad universitetsanställda och studenter behöver veta, seminarium arrangerat av VH fakultetens JLV kommitté, och Warren Kunce www.genderdiversity.se.

[2] Icke-binär könsidentitet. Det binära sättet att se på kön statuerar att det endast finns två kön, man och kvinna. En icke-binär persons självidentifierade kön rör sig bortom eller mellan den binära könsuppdelningen.

[3] Att vara ”vit” eller ”svart” är sociala konstruktioner. Begreppet Rasifierad beskriver sociala konstruktioner kring hudfärg, och ett skeende. Du är inte rasifierad, du blir rasifierad. Vi blir alla rasifierade, det vill säga indelade i olika grupper beroende på vår hudfärg. Den vita normen gör att personer med ”vit” hudfärg blir den osynliga normen, osynligt rasifierad, medan personer med annan hudfärg är synligt rasifierade. Källa https://vardagsrasismen.com/2014/04/15/rasifierad-vad-betyder-det/

[4] Cis (latin ”på samma sida”) handlar om könsidentitet och betyder att personen identifierar sig med det kön den tilldelades vid födseln. Till exempel jag, Marina, är cis-kvinna. Mitt biologiska kön är kvinna (kromosomer, hormoner). Mitt juridiska kön (det som tilldelades vid födseln) är kvinna. Själv-identifierat kön (jag ser mig som kvinna). Andra läser mig som kvinna. När allt det ”står på samma sida” är jag cis. Cis säger inget om personens sexuella läggning, d.v.s. jag kan vara cis-kvinna och lesbisk.

[5] NJ fakultetens strategi 2.1 SLU:s nästa steg för hållbar utveckling, sid 3.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Sidansvarig: marten.granert@slu.se