Dekanbrev

Senast ändrad: 05 juni 2019
Porträttbild Göran Bergkvist

”Förverkliga idéer inom fördubblingsprojektet”

Våren kom alldeles nyss, just kändes det som sommar och jag oroade mig för begynnande torka och grödor som inte kommer upp på grund av vattenbrist. Mitt oroliga sinne lugnades något av ett snöfall som jag i skrivande stund passerade på väg med tåget någonstans i Sörmland.

Jag har just varit medarrangör av och medverkat i ett möte om mellangrödor som FältForsk ämnesgrupper Vatten och Odlingssystem arrangerade med temat ”Mellangrödor”. På mötet diskuterade forskare, rådgivare, bönder, tjänstemän på Jordbruksverket, länsstyrelser och kommuner nyttan med mellangrödor, vad som begränsar användandet och vilken kunskap som saknas för att vi ska kunna nyttja dem bättre för hållbar intensifiering av odlingssystem.

Efter förra sommarens torka då markerna var fulla av kväve efter den torra sommaren och grödorna skördades tidigt blev det tydligt vad mellangrödor kan åstadkomma. Det blev också tydligt att det är mycket mer vi behöver veta om hur olika arter påverkar patogener, hur olika skötselåtgärder påverkar kolets och kvävets kretslopp, vilken betydelse det har att blanda arter, samt mycket mer.

Dessa möten mellan akademi och näring ger mig massor av energi och jag ägnade tågresan hem till att fila på en ansökan till SLU EkoForsk. Den så ofta återkommande känslan ”att SLU är i centrum för att hantera framtidens utmaningar” infann sig. Andra kan säkert tycka att mellangrödor är perifert i ett samhällsperspektiv, men inte jag. För mig är det ett tecken på ett samhälle i omställning som kräver min och andra SLU-forskares uppmärksamhet.

Agronomutbildningarna trampar vatten

Den med spänning efterlängtade Excelfilen med information om antalet sökande till SLU:s utbildningar trillade in på min e-post för en tid sedan. Det såg mycket bra ut på sina håll, men agronomutbildningarna trampar lite vatten. Fördubblingsprojektet och dess konsekvenser känns helt rätt för att vända på skutan. Med ett tre plus två-upplägg har vi möjlighet att satsa på våra MSc-utbildningar och ta upp kampen med de största i Europa på agrara akademiska utbildningar.

Jag drömmer om att vi ska skapa ett växtodlingsinriktat MSc-program, vad det nu ska heta, där vi lockar till oss ett stort antal studenter från Europa och världen och åstadkommer ett program i världsklass. Idag kan agronomer inte ta en MSc i något odlingsinriktat på NJ-fakulteten. Det är markvetenskap eller biologi som gäller för mark/växt-agronomstudenter. Studentunderlaget räcker inte, men med påfyllning av utländska studenter, och med svenska studenter som måste gå ett MSc-program, kan vi nog få till de kurser som saknas.

Det som framför allt saknas är avancerade kurser med ett systemperspektiv inriktat mot växtodling och gårdssystem. Vad jag hör bubblar kreativiteten på många håll på institutionerna när det gäller att skapa nya program och denna entusiasm bådar i sig gott inför framtiden.

Forskningen i fält har fått bra fart

Som vicedekan för jordbruksvetenskap är det på sin plats att notera att den värsta vårstressen har lagt sig på Lövsta Fältforskningsstation. Allt som ska vara sått vid den här tiden är sått. Kvar är bara majs och en del baljväxter. Jag antar situationen är liknande på Lanna, men att det finns en del kvar i Röbäcksdalen. Det känns verkligen som att forskningen i fält har fått bra fart, inte minst tack vara de satsningar NJ-fakulteten har gjort på Lövsta, men också med draghjälp av livsmedelsstrategin. Tveka inte att ta kontakt med föreståndarna på respektive fältforskningsstation om ni behöver hjälp med att lägga ut försök. De finns där för er.

Göran Bergkvist
vicedekan för jordbruksvetenskap

Relaterade sidor:

Kontaktinformation
Sidansvarig: mw-red@slu.se