Jon-Petter Gustafsson avsiktsförklaring

Jon Petter Gustafsson

Om mig

• Född och uppväxt i Uppsala, bor sedan 1989 i Stockholm (Kista)
• Gift med två vuxna barn
• Bakgrund från KTH, där jag disputerade 1994, blev professor 2009
• Professor i markkemi vid Inst f mark och miljö sedan 2015
• Ledamot i Fakultetsnämnd NJ 2016-2018
• Ledamot och vice ordförande i Programnämnd NJ sedan 2017

Jag är intresserad av att komma tillbaka i FN från 2022 och av att arbeta mer för utvecklingen av SLU efter att nu ha avvecklat min sista deltidsanställning vid KTH. I fakultetsnämnden vill jag:

Medverka till förnyelse och utveckling av utbildningsprogram på grundläggande och avancerad nivå. För mig står särskilt det följande i fokus under de närmaste åren:

• Fortsatt utveckling av yrkesprogrammen. Något jag tog med mig från KTH var CDIO-konceptet, som utvecklats att förbättra ingenjörsutbildningarna. Ett exempel är förekomsten av ”röda trådar” i program, som knyter ihop kurser i programstrukturen. Ett annat är vikten av att ha praktiska övningar, t.ex. i fält och på laboratorium. Detta har funnits med i utvecklingen av det nya civilingenjörsprogrammet (se nedan), som nu ligger hos UKÄ för bedömning. Ett närbesläktat koncept är utarbetandet av s.k. progressionsplaner, vilka nu finns med i utvecklingen av agronomprogrammens masternivå.
• Få till stånd civilingenjörsutbildning(ar) vid SLU. Den tilltagande teknikanvändningen inom de areella näringarna (GIT, IoT m.m.) gör det naturligt att SLU får tillstånd att själva examinera civilingenjörer och att nya civilingenjörsprogram utvecklas, som komplement till befintliga yrkesprogram, t.ex. agronomprogrammen. En sådan utveckling har redan skett i flera av våra grannländer. Jag har själv varit, och är, starkt delaktig i utarbetandet av förslaget till civilingenjörsprogram inom digitaliserat jord− och skogsbruk.
• Attraktiva generalla utbildningsprogram. En viktig del i grundutbildningsutbudet är att vi även har mer generella program (dvs ej yrkesprogram) med hög kvalitet där vi tar tillvara SLU:s styrkor inom forskning och miljöanalys. Det gäller t.ex. program inriktade mot hållbar utveckling, miljövetenskap, livsmedel, vatten, mark, och växtbiologi. Men vi måste också hitta nya sätt att nå ut till ungdomar för att förbättra söktrycket till våra utbildningar.

Få fart på rekryteringen av lektorer och biträdande lektorer. Vi har ett stort behov av nya karriärtjänster som gör att vi kan attrahera fler kvalificerade forskare och pedagoger att verka vid SLU. NJ-fakulteten har under ett flertal år en strategi för att rekrytera nya lektorer och biträdande lektorer, motiverade av behov inom såväl forskning som grundubildning. P.g.a. ekonomiska begränsningar har denna satsning i någon mån avstannat under de senaste åren, men det är högprioriterat att den kan åter accelerera så snart möjligheten finns.

Återinföra finansieringen av doktoranders fjärde år. Doktorander utgör en viktig bas i forskningsverksamheten, men det är svårt att få doktorandtjänster finansierade i fyra år av externa anslag. Tidigare garanterades finansiering av det fjärde året på fakultetsnivå (på vissa villkor), men på grund av rådande ekonomiskt läge har detta tagits bort. Det skulle vara utomordenligt bra om denna kompletterande finansiering kan återinföras så snart ekonomiska omständigheter tillåter det.

Driva på för infrastruktur med hög kvalitet. Det gäller t.ex. utrustning, SLU:s egna fältförsök och tillgång till nationella infrastrukturer. SLU bedriver redan ett bra arbete, t.ex. genom att åsidosätta resurser till infrastruktursatsningar samt att delta aktivt i nationella infrastrukturer, t.ex. inom SITES och MAX IV. Jag medverkar själv i arbetet att få fram ett förslag till ett nytt mikrofokusstrålrör vid MAX IV. Jag hoppas att SLU fortsätter att vara med i förgrunden i arbetet med sådana viktiga nationella infrastrukturer och samtidigt också månar om och vidareutvecklar sina egna! Som ett exempel: vår egen forskargrupp har haft stor nytta av bördighetsförsöken, de är en viktig resurs för att förstå hur olika gödslingsregimer påverkar omsättning och tillgång av näringsämnen.