Hanna Bergeås avsiktsförklaring

Jag kandiderar till ledamot i fakultetsnämnden för NJ-fakulteten för kommande treårsperiod. Jag vill bidra med samhällsvetenskapliga och breddade perspektiv på fakultetens verksamhet, och förbättra möjligheterna att ta oss an frågor genom tvärvetenskap och samverkan med omgivande samhälle så att det vi gör blir än mer relevant.

Jag är väl förtrogen med SLU och fakulteten och har stor förståelse för verksamheten och dess bredd med min naturvetenskapliga skolning från SLU och samhällsvetenskapliga forskarutbildning. Jag har erfarenhet av ledning på avdelnings-, institutions- och fakultetsnivå. Att låta frågor diskuteras respektive beslutas på mest lämpliga nivå är avgörande för kloka beslut och för att verksamheten ska fungera väl och styrningen uppfattas som rimlig. Här önskar jag med min klarsynthet bidra till att fakultetsnivån ska utnyttjas på bästa sätt. Beslut bör ofta fattas nära dem som berörs, men i fall med till exempel rekrytering till högre tjänster för att möta behovet inom forskning, undervisning och miljöanalys är det viktigt att en övergripande nivå är med och ger kompletterande perspektiv och motverkar närsynthet. Vid sidan av att göra starka och skarpa rekryteringar anser jag att fakulteten också bör staka ut arbetssätt som möjliggör andra, mindre konventionella sätt att angripa nya, ämnesövergripande frågor.

Våra framtidsfrågor handlar om hållbart nyttjande av jordens resurser. Här har SLU och vår fakultet en oerhörd potential att driva på det arbete som krävs! Vi har kompetens inom produktionsområdena (framförallt de areella och akvatiska) samt biologisk mångfald och naturvård och dessutom kompetens när det gäller samhällsvetenskapliga perspektiv kring exempelvis nyttjande av naturresurser. Planetens framtidsfrågor är något som mångas hjärtan bultar starkt för på SLU och som utöver kompetens förutsätter nyfikenhet, kritiskt tänkande, beslutsamhet och öppenhet. Arbetet kräver en balans mellan inomdisciplinära angreppssätt (samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga) och tvärvetenskapliga. De goda initiativ som medarbetare tar bör uppmuntras, men jag har också insett att det inte räcker tillräckligt långt att bara säga att medarbetare är fria att arbeta med angelägna, komplexa frågor. Vi behöver skapa incitament och medvetet leta efter vilka strukturer eller normer som håller oss tillbaka från att ta nödvändiga steg framåt när det kommer till frågor som kräver tvär- och mångvetenskap samt samverkan med omgivande samhälle. Jag vill verka för att förbättra de möjligheterna. När så sker är jag säker på att det blir mer spännande och attraktivt att arbeta och studera vid SLU och vår fakultet (men inte nödvändigtvis enklare…). Redan idag finns mycket värdefull kompetens, forskningsresultat och angelägna utbildningar som kommer studenter och samhället till godo, från miljöanalys och forskning, men det vi gör skulle behöva märkas och påverka vår omvärld mycket mer.

I min egen forskning intresserar jag mig för hur människor hanterar samhällsutmaningar inom miljöområdet inom ämnesområdet miljökommunikation. Sedan början av 2020 är min avdelning värd för programmet Mistra Environmental Communication, som studerar hur omställningen till ett hållbart samhälle kan gå och går till idag. Jag leder ett arbetspaket som handlar om hur vi utgående från olika samhällsaktörers behov tillsammans utvecklar metoder för att jobba med hållbarhetsfrågor genom att forskning och praktik möts. Vi har med oss ett 30-tal olika parter från myndigheter, näringar och intresseorganisationer bland annat från jordbruksnäringen, vattenförvaltning, viltförvaltning, stadsplanering och konstvärlden. Det ställer krav på oss alla att gå utanför våra invanda sätt att tänka och arbeta, och även om det är många utmaningar som följer med arbetssättet, ser vi hur vi åstadkommer förändring i samhället genom denna samverkan.

Under åren 2016–2019 ingick jag i fakultetsledningen som vicedekan med ansvar för samverkan och arbetade då med samverkanslektorerna och att tydliggöra samverkansuppdragen till institutionerna, att få samverkan att bli meriterande i dessa och andra rekryteringar samt att öka samverkanskompetensen generellt bland medarbetare genom t ex kurser och andra aktiviteter. SLU som lärosäte har en särställning när det gäller samverkan tack vare vår roll gentemot våra sektorer och tidigare satsningar på särskilda tjänster, uppdrag och försöksanläggningar. Våra olika centrumbildningar är organiserade för att möta behov från det omgivande samhället och vi skulle kunna ytterligare tillvarata dem som resurs och kontaktyta. Jag vill bevaka att de rekryteringar som görs till högre tjänster via fakultetsnämnden har tydligare krav på att den som rekryteras kan placera sitt arbete i relation till det omgivande samhället, anpassat efter hur förutsättningarna ser ut.

Jag tycker att fakultetens strategi för perioden 2021-2025 är mycket bra och känner mig sporrad av den. Framför allt präglas den av ambitionen att åstadkomma mer än business as usual när det kommer till hur vår verksamhet behövs i de globala samhällsutmaningar vi står inför. Jag läser också att vi aktivt ska jobba med detta, vilket för mig betyder att uppdraget inte bara är att ta fram fakta utan inbegriper att vi medvetet formar vår forskning, undervisning och miljöanalys efter hur vi tror oss kunna göra skillnad. Detta har jag erfarenhet av inom min och mina närmaste kollegors forskning och undervisning. Utöver det jag beskrivit ovan behöver vi aktivt arbeta med integrering av jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv som en nödvändig del av lösningar för hållbarhet och i frågor om rättvis resursfördelning. Det ska också vara självklart att det genomsyrar även vår egen arbetsmiljö.