Sociala medier är ett effektivt sätt att nå ut med din forskning, bygga ditt varumärke och renommé som forskare inom ett specifikt område och bidra till det omgivande samhällets kunskapsutveckling. Sociala medier är också ett effektivt sätt att öka citeringar av dina vetenskapliga publikationer. Sociala medier handlar inte enbart om att nå ut med det du vill säga utan även att skapa engagemang på olika sätt. Engagemanget kan du skapa genom att till exempel publicera din forskning tillsammans med en frågeställning, dela andras arbete, skapa diskussioner inom ditt ämnesområde eller något du brinner för och delta i andras diskussioner.
Olika kanaler har olika målgrupper och format (text, bild, video mm). Så vilket syfte, målgrupp och typ av material man har spelar roll för vilken plattform man väljer och i många fall är det nog frågan om att man som forskare behöver använda sig av flera olika plattformar i sin kommunikation. Vill du inte skapa eget konto och bara sprida dina forskningsresultat finns det många organisationer, verksamheter och nätverk som har konton som gärna delar material om det passar deras syften och mål.
Vill du starta egna konton eller redan har befintligt tänka igenom vilken strategi du skall ha för ditt engagemang på sociala medier. Kanske behöver du ett privat konto för dig själv och ett för din yrkesroll så du kan hålla isär dessa och därmed bli tydligare i din kommunikation. Det är inte alls ovanligt att man har flera olika konton inom en och samma plattform. Du behöver också fundera på dina inlägg, ska du använda dig av bild, hur du länkar på bästa sätt, vilka ”taggar” skall du använda dig av för att bli uppmärksammad, anpassning av innehållet beroende på målgrupp och vald plattform samt slutligen att du är autentisk och skapar förtroende. Gör gärna en omvärldsbevakning i den kanal eller de kanaler du tänker dig använda för att lära dig mer om målgrupper och se vilka debatter som förs just där.
Det finns många olika syften med att använda sig av sociala medier och du måste fundera på ditt. Men när du väl vet varför du ska vara aktiv i sociala medier och vilka du vill kommunicera med och i vilka kanaler så har vi 5 tips på hur du kan tänka kring inläggen:
- Skapa interaktion i dina inlägg. Berätta gärna men se också till att följare interagerar i kommentarsfältet, då kan du inte bara få större spridning men kanske också nya tankar och idéer till din forskning. Interaktionen kan du få genom att ställa frågor, själv vara aktiv i ditt kommentarsfält och kommentera, svara och ställa följdfrågor. Interagera gärna på andras inlägg också för att bygga ditt varumärke som expert inom ditt område.
- Ha fokus på kvalitet i dina inlägg. Men det är även viktigt med kvantitet, det räcker oftast inte att posta någon gång då och då. Måste du välja, välj hellre kvalitet än kvantitet. Planera hellre för att posta regelbundet med fasta mellanrum mellan inlägg, även om det är lite längre tid mellan varje. Men se då till att de inlägg som görs är bra. Bakom kulisserna inlägg är ofta populärt, men ge dem lite mer än bara en film eller bild, berätta lite vad du gör och varför.
- Schemalägg inlägg för en eller två veckor framåt, eller i alla fall planera så de blir av. Ska du ut i fält? Planera då att du ska göra inlägg därifrån och vad ditt budskap är. Fota och filma på plats. Vill du inte publicera direkt så gör det när du kommit tillbaka till kontoret eller hem. Men då vet du vad du vill berätta och hur, inläggen blir då lättare att producera.
- Ha koll på hur inläggen presterar, den informationen kan du sedan använda för att veta vad din målgrupp är intresserad av. De flesta sociala mediekanalerna har inbyggd statistik som du kan följa, välj några parametrar att ha koll på.
- Korspublicera helst inte exakt samma innehåll i flera kanaler, anpassa budskapet och uttrycket utefter kanal. Så publicera inte exakt samma bild och text på Instagram, LinkedIn och Facebook - förändra utefter vilken målgrupp som följer dig var.
Hot och hat?
Tyvärr har det blivit vanligare med hot och trakasserier även på sociala medier. Just nu genomförs ett forskningsprojekt för att kartlägga hur omfattande det är bland forskare och undervisande personal på universitet.
Hot och trakasserier mot forskare – nu ska problemet kartläggas | SVT Nyheter Men vad kan du själv göra? Får du hotfulla kommentarer, påhopp eller trakasserier på sociala medier tänk på att agera lugnt och skriv inget du inte skulle skrika rakt ut på torget. Ta skärmdumpar för dokumentation.
För att få bort kränkande material från nätet ska du vända dig direkt till nättjänsten som missbrukats. Det kan också leda till att personen som hotat dig blir avstängd
. Kanske ska du även göra en polisanmälan, läs mer om när du kontaktar polisen: Näthat | Polismyndigheten (polisen.se)SLU har rutiner för hur otillåten påverkan och hot hanteras i din yrkesroll, kontakta din närmaste chef och rådgör med hen hur ni ska agera, läs mer i SLU Säkerhets information om Otillåten påverkan:
Otillåten påverkan | Medarbetarwebben (slu.se)
Här är några kanaler att ha koll på:
- Research Gate och Google Schoolar kan med fördel användas när det handlar om att nå ut till forskare, för att hitta nya nätverk och kontakter för din forskning.
- Twitter - forum för korta inlägg, delningar, diskussioner och omvärldsbevakning. Använd hashtags för att nå ut till dem du vill kommunicera med. Och det är lätt att följa personer och organisationer för att utveckla ditt nätverk. Du bör twittra regelbundet för att få bästa effekt.
- LinkedIn - professionellt nätverk där du kan skapa nya kontakter, nätverk och samarbeten med andra forskare men framförallt med andra inom din profession på företag och organisationer. Skapa kontakter, följ intressanta personer och gå med i grupper som diskuterar dina ämnen.
- Facebook - är fortfarande den största sociala medieplattformen för den breda allmänheten. Många använder flödet på Facebook som en nyhetskanal. Posta och dela inlägg, gå med i eller skapa relevanta grupper för en aktivare diskussion.
- Instagram - en kanal i huvudsak för att dela bilder med förklarande text. Har framförallt varit yngre målgrupper men nu ökar Instagram inom alla målgrupper.
- Youtube och Tiktok - kanaler för delning av film. Jobbar du aktivt med någon av dessa kanaler som forskare vill vill gärna att du hör av dig.
Här hittar du SLU:s egna sociala mediekanaler.
