Kontaktinformation
Ida Andersson, kommunikatör
Enheten för samverkan och utveckling, SLU
ida.andersson@slu.se, 040-41 55 47
Här hittar du tips och idéer kring vad du själv kan göra för att öka synligheten för dig som forskare. Målet med projektet är att skapa möjligheter för ökad finansiering av kommande forskningsprojekt, vilket tipsen indirekt syftar till.
Att kommunicera din forskning kan göras i olika stadier i ett forskningsprojekt. Det mest uppenbara är så klart att berätta om resultaten när den vetenskapliga artikeln är publicerad. Men vi vill gärna tipsa om fler olika tillfällen du kan lyfta din forskning i olika kanaler både före, under och efter. Givetvis funderar du på vem du vill nå under de olika stadierna, och varför, för att sedan titta på vilka kanaler som passar bäst. Bolla gärna med kollegor i din ämnesgrupp eller med en kommunikatör. Planera kommunikationen i ett tidigt skede, men var beredd på att göra förändringar under vägen och ta tillfället i akt om möjligheter till kommunikation uppstår.
Att hitta goda arbetssätt för forskningskommunikation i forskningsprojekt i nära samarbete med ämnesområdena är något vi har på agendan för de kommande åren. Har du fler tips tar vi gärna emot dem och publicerar bland tips och inspiration på medarbetarwebben.
Vad är en nyhet? Och varför får vissa inslag större genomslag än andra? Det finns många olika anledningar till hur nyheter värderas.
Inom journalistiken lärs olika kategorier av nyhetsvärdering ut och det är bland annat utifrån dessa som journalister och reportrar gör sina nyhetsinslag. Björn Häger, journalist och tidigare ordförande i Publicistklubben, tar upp i journaliststudenters kurslitteratur Reporter – En grundbok i journalistik1) följande principer för hur händelser värderas som nyheter:
En journalist/reporter behöver också ha en tydlig ansats i sin artikel/nyhetsinslag, VINKELN (Begynnelsbokstäverna ovan bildar ordet VINKELN) eller "Vad är grejen?". Därför kan du alltid hjälpa journalisten genom att tydliggöra det i din kontakt med denne.
Givetvis kan annat också påverka, så som uppföljning på en redan berättad nyhet eller att en nyhet har ett symbolvärde. Det kan vara bra att följa de media du helst vill synas i för att veta vad som skrivs och vem som skriver om ditt område.
Tipsa media
Har du en nyhet som har en eller flera av ovanstående vinklar? Då kan det vara intressant att tipsa media. Det kan du göra på olika sätt. Ett är att skriva ett pressmeddelande. Läs mer om Pressutskick och mediekontakter | Medarbetarwebben (slu.se) på SLU. Ett annat kan vara att kontakta en journalist personligen, någon som du redan vet skriver om ditt ämne. Eller använda dig av nyhetsbrev eller sociala medier för att nå ut även till journalister. Tänk även på att tiden ska vara rätt när du går ut med din nyhet, är det en stor nyhet vill du inte att den ska krocka med annan uppmärksamhet inom ditt område.
När det är dags för intervju kan det vara bra att kika igenom listan Att möta journalister | Medarbetarwebben (slu.se)
Värdera din forskning och våga kontakta media! Inspireras av ett tidigare seminarium från Vetenskap & Allmänhet: Forskare, våga kontakta media! - Vetenskap & Allmänhet (v-a.se)
1) Källa: Reporter, en grundbok i journalistik - Björn Häger (Studentlitteratur, 2014) samt Nyhetsvärdering – Wikipedia
Vill du få media intresserad av din forskning? Berätta det så människor kan förstå, hitta rätt tid att berätta, använd visuell kommunikation och förstå hur media fungerar. Här kommer ett tips från EU Science & Innovation.
Hur vet jag att jag gör rätt saker när jag blir tillfrågad om min forskning? Fundera på målet med att kommunicera din forskning. Vet du vad du vill uppnå blir det lättare att veta att du gör rätt saker. Dessutom kan du jobba strategiskt med målgrupper. Vem vill du nå med din kommunikation? Är det tydligt för dig blir det enklare att veta om det är strategiskt rätt att delta i en konferens, ställa upp på en intervju, skriva en artikel etc. Troligen har du flera olika målgrupper beroende på olika projekt.
Audience and Purpose | Learn Science at Scitable (nature.com)
Skaffa en CV-sida om du inte redan har det. Fakultetens mest besökta CV-sida är Patrik Grahns med 821 visningar under 2020. Även Josefin Wangel, Anna-Maria Palsdottir, Märit Jansson och Anders Carlssons sidor är bland de 10 mest besökta på hela SLU med runt 600 visningar var.
Så här gör du: CV-sida | Medarbetarwebben (slu.se)
Oavsett om du ska vara med på Forskar Grand Prix 2021 (anmäl dig senast den 1 augusti!), presentera din forskning på en föreläsning eller pitcha en ansökan så kan följande tips från Anders Sahlman hjälpa dig (finns som film på Youtube).
6 steg till en bra presentation:
Kolla gärna också hur andra gjort :
Att du som forskare syns och hörs i medierna är värdefullt på många sätt. Det ökar kännedomen om LTV-fakulteten, SLU och våra verksamhetsområden och på vilket sätt vi är med och bidrar till en hållbar framtid. Men det kan ibland kännas svårt att möta journalister och veta hur du ska agera. Tänk på att du alltid kan be att få läsa och eventuellt ändra i dina citat, men i övrigt kan du aldrig kräva att få ändra i texten. De flesta journalister är dock oftast tacksamma för att få eventuella faktafel ändrade. Det är också bra att veta att den här "rättigheten" är något som finns med i journalisternas yrkesetiska regler. Nummer 8: Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges.
Fler tips om att möta journalister finns på medarbetarwebben - Att möta journalister. Favoritmarkera gärna sidan så att du lätt hittar den då en journalist kontaktar dig.
Tänk på att få rätt affiliering i dina publikationer. Det är viktigt för att dina publikationer ska återfinnas och kopplas till SLU och din institution i databaser och bibliometriska analyser såsom utvärderingar och medelsfördelning.
Läs mer om hur din SLU-tillhörighet ska anges. Så anger du affiliering till SLU vid publicering | Externwebben
Att kommunicera med allmänheten kan ibland te sig svårt, det är ju inte samma sak som att förklara sin forskning för sina forskarkollegor. Många tror kanske att man behöver förenkla materialet för mycket och att mycket av innehållet då går förlorat. Men så är inte fallet. Stina Börchers ger tips i sin blogg på Tidningen Curie om hur och vad du kan tänka på när du förbereder din forskning att presenteras för allmänheten.
Ida Andersson, kommunikatör
Enheten för samverkan och utveckling, SLU
ida.andersson@slu.se, 040-41 55 47