Tips, idéer och inspiration

Senast ändrad: 12 oktober 2021

Här hittar du tips och idéer kring vad du själv kan göra för att öka synligheten för dig som forskare. Målet med projektet är att skapa möjligheter för ökad finansiering av kommande forskningsprojekt, vilket tipsen indirekt syftar till.

Din forskning och du som forskare i sociala medier

Sociala medier är ett effektivt sätt att nå ut med din forskning, bygga ditt varumärke och renommé som forskare inom ett specifikt område och bidra till det omgivande samhällets kunskapsutveckling. Sociala medier är också ett effektivt sätt att öka citeringar av dina vetenskapliga publikationer. Sociala medier handlar inte enbart om att nå ut med det du vill säga utan även att skapa engagemang på olika sätt. Engagemanget kan du skapa genom att till exempel publicera din forskning tillsammans med en frågeställning, dela andras arbete, skapa diskussioner inom ditt ämnesområde eller något du brinner för och delta i andras diskussioner (i inlägg, forum eller grupper).

Olika kanaler har olika målgrupper och format (text, bild, video mm). Så vilket syfte, målgrupp och typ av material man har spelar roll för vilken plattform man väljer och i många fall är det nog frågan om att man som forskare behöver använda sig av flera olika plattformar i sin kommunikation. Vill du inte skapa eget konto och bara sprida dina forskningsresultat finns det många organisationer, verksamheter och nätverk som har konton som gärna delar material om det passar deras syften och mål. 

Vill du starta egna konton eller redan har befintligt tänka igenom vilken strategi du skall ha för ditt engagemang på sociala medier. Kanske behöver du ett privat konto för dig själv och ett för din yrkesroll så du kan hålla isär dessa och därmed bli tydligare i din kommunikation. Det är inte alls ovanligt att man har flera olika konton inom en och samma plattform. Du behöver också fundera på dina inlägg, ska du använda dig av bild, hur du länkar på bästa sätt, vilka ”taggar” skall du använda dig av för att bli uppmärksammad,  anpassning av innehållet beroende på målgrupp och vald plattform samt slutligen att du är autentisk och skapar förtroende. Gör gärna en omvärldsbevakning i den kanal eller de kanaler du tänker dig använda för att lära dig mer om målgrupper och se vilka debatter som förs just där.

Ja, även sociala media-kanaler kan stöta på problem, likt de förra veckan när de stora kanalerna låg nere under 6 timmar. Men det här är fortfarande några kanaler att ha koll på :-):

  • Research Gate och Google Schoolar kan med fördel användas när det handlar om att nå ut till forskare, för att hitta nya nätverk och kontakter för din forskning. 
  • Twitter - forum för korta inlägg, delningar, diskussioner och omvärldsbevakning. Använd hashtags för att nå ut till dem du vill kommunicera med. Och det är lätt att följa personer och organisationer för att utveckla ditt nätverk. Du bör twittra regelbundet för att få bästa effekt. 
  • LinkedIn - professionellt nätverk där du kan skapa nya kontakter, nätverk och samarbeten med andra forskare men framförallt med andra inom din profession på företag och organisationer. Skapa kontakter, följ intressanta personer och gå med i grupper som diskuterar dina ämnen. 
  • Facebook - är fortfarande den största sociala medieplattformen för den breda allmänheten. Många använder flödet på Facebook som en nyhetskanal. Posta och dela inlägg, gå med i eller skapa relevanta grupper för en aktivare diskussion.
  • Instagram - en kanal i huvudsak för att dela bilder med förklarande text. Har framförallt varit yngre målgrupper men nu ökar Instagram inom alla målgrupper. 
  • Youtube och Tiktok - kanaler för delning av film. Jobbar du aktivt med någon av dessa kanaler som forskare vill vi gärna att du hör av dig.

Hot och hat? Tyvärr har det blivit vanligare med hot och trakasserier även på sociala medier. Just nu genomförs ett forskningsprojekt för att kartlägga hur omfattande det är bland forskare och undervisande personal på universitet. Men vad kan du själv göra? Får du hotfulla kommentarer, påhopp eller trakasserier på sociala medier tänk på att agera lugnt och skriv inget du inte skulle skrika rakt ut på torget. Ta skärmdumpar för dokumentation. För att få bort kränkande material från nätet ska du vända dig direkt till nättjänsten som missbrukats. Det kan också leda till att personen som hotat dig blir avstängd. Kanske ska du även göra en polisanmälan, läs mer om när du kontaktar polisen: Näthat | Polismyndigheten. SLU har rutiner för hur otillåten påverkan och hot hanteras i din yrkesroll, kontakta din närmaste chef och rådgör med hen hur ni ska agera, läs mer i SLU Säkerhets information om Otillåten påverkan.

Källor:

The use of social media and its impact for research :: BioResources (ncsu.edu)

Social media for scientists | Nature Cell Biology

How Researchers Use Social Media to Promote their Research and Network with Industry | TIM Review

How the Scientific Community Reacts to Newly Submitted Preprints: Article Downloads, Twitter Mentions, and Citations (plos.org)

126 Amazing Social Media Statistics and Facts | Brandwatch

Så använder forskare sociala medier | Tidningen Curie

Sociala medier - Svenskarna och internet

Strömma avsnitt 145. LinkedIn uppdaterar – och vi måste tänka nytt av podcasten av Social by default | Lyssna online utan kostnad på SoundCloud

Verktygslåda för sociala medier från EU-projektet Quest

EU-projektet Quest har skapa ett verktygslåda för sociala medier där de lyfter fram dagens sociala medielandskap med bland annat infodemi och polarisering och de ger verktyg för stöd i att kommunicera forskning i sociala medier. De lyfter kvalitetsaspekter för forskningskommunikation som vi även presenterade i nyhetsbrevet den 25 maj.

Vad är en nyhet? Nyhetsvärde

Vad är en nyhet? Och varför får vissa inslag större genomslag än andra? Det finns många olika anledningar till hur nyheter värderas. 

 

Inom journalistiken lärs olika kategorier av nyhetsvärdering ut och det är bland annat utifrån dessa som journalister och reportrar gör sina nyhetsinslag. Björn Häger, journalist och tidigare ordförande i Publicistklubben, tar upp i journaliststudenters kurslitteratur Reporter – En grundbok i journalistik1)  följande principer för hur händelser värderas som nyheter: 

  • Vikt och viktighet Oftast anses olyckor eller händelser med dödlig utgång ha högt nyhetsvärde. Men även utifrån nyhetens betydelse för samhället. Ju fler av nyhetsmediets läsare som berörs av en nyhet, desto större nyhetsvärde. Så som nyheter kopplade till klimatet har ofta ett högt nyhetsvärde även om det inte är en enstaka händelse. Men en nyhets vikt är inte alltid det som är viktigt för människor. Men är det av vikt och journalisten ser på vilket sätt det är viktigt för deras läsare, desto troligare är det att hen rapporterar om nyheten. 
  • Icke-normalt Händer någonting som ligger utanför det normala är det en nyhet. Ju mer oväntad händelse, desto större nyhet. Även händelser som är lättberättade, exotiska och roliga kan bli nyheter i tidningar. Och har det även en hög betydelse för samhället blir det dessutom lättare en nyhet. Även berättelser som inte är en direkt händelse så som oväntade resultat av forskning blir nyheter.
  • Närheten Närhet i både tid och rum är oftast det viktigaste, och största, nyhetskriteriet. En händelse är ingen nyhet om det hände för fem dagar sedan och mycket är ointressant om det inte direkt berör läsarna. Och det lokala är ofta mer intressant i lokalpress. Det gäller också "kulturell", "religiös" eller "politisk och ekonomisk" närhet. Ett delstatsval i USA blir därför en större nyhet hos oss i Sverige än ett likadant i Ungern. Och Veckans Affärer skriver mer om det pris till Alfred Nobels minne som delas ut i ekonomi än nobelpriset i kemi, medan Kemivärlden väljer en annan värdering. 
  • Konflikt Utgår från klassisk dramaturgi och är huvudingrediensen i mycket av dagens nyhetsrapportering. Det kan handla om generella motsättningar mellan grupper, konflikter inom en grupp (tex interna konflikter inom politiken) och moralkonflikter som står i motsättning till vad som förväntas av en person. 
  • Elitpersoner Det blir oftare nyhet om det berör någon som redan syns i media så som kungafamiljen, riksdagsledamöter mm. Detta kriterium kan även gälla en forskare eller någon som anses som expert på området och som redan uttalat sig om ämnet tidigare. Sätt dig själv på kartan genom att uttala dig inom ditt expertområde när du blir tillfrågad.
  • Lättbegripligt Enkelhet och begriplighet påverkar i hög grad om något blir nyhet. Viktiga nyheter kan ha svårt att konkurrera därför att de är för krångliga. Gör din nyhet begriplig så är det lättare för journalisten att skriva om den, eller vilja intervjua dig. Handlar nyheten om människor blir den ofta mer begriplig, liksom om det är något oväntat inom det numera förväntade så som om det handlar om klimatet (som sedan 10 år tillbaka blivit mer förståeligt i media hur klimatförändringar påverkar oss människor)
  • Nytt Ett nyhetsmedium vill gärna vara först, och helst ensam om det är en stor nyhet. Men sen är det viktigt att andra hänger på. Tänk på hur du presenterar din nyhet beroende på hur stor eller unik den är, till en först och sedan som pressmeddelande eller enbart som pressmeddelande.

En journalist/reporter behöver också ha en tydlig ansats i sin artikel/nyhetsinslag, VINKELN (Begynnelsbokstäverna ovan bildar ordet VINKELN) eller "Vad är grejen?". Därför kan du alltid hjälpa journalisten genom att tydliggöra det i din kontakt med denne.

Givetvis kan annat också påverka, så som uppföljning på en redan berättad nyhet eller att en nyhet har ett symbolvärde. Det kan vara bra att följa de media du helst vill synas i för att veta vad som skrivs och vem som skriver om ditt område.

Tipsa media
Har du en nyhet som har en eller flera av ovanstående vinklar? Då kan det vara intressant att tipsa media. Det kan du göra på olika sätt. Ett är att skriva ett pressmeddelande. Läs mer om Pressutskick och mediekontakter | Medarbetarwebben (slu.se) på SLU. Ett annat kan vara att kontakta en journalist personligen, någon som du redan vet skriver om ditt ämne. Eller använda dig av nyhetsbrev eller sociala medier för att nå ut även till journalister. Tänk även på att tiden ska vara rätt när du går ut med din nyhet, är det en stor nyhet vill du inte att den ska krocka med annan uppmärksamhet inom ditt område.

När det är dags för intervju kan det vara bra att kika igenom listan Att möta journalister | Medarbetarwebben (slu.se)

Värdera din forskning och våga kontakta media! Inspireras av ett tidigare seminarium från Vetenskap & Allmänhet: Forskare, våga kontakta media! - Vetenskap & Allmänhet (v-a.se)

1) Källa: Reporter, en grundbok i journalistik - Björn Häger (Studentlitteratur, 2014) samt Nyhetsvärdering – Wikipedia

På media intresserade

Vill du få media intresserad av din forskning? Berätta det så människor kan förstå, hitta rätt tid att berätta, använd visuell kommunikation och förstå hur media fungerar. Här kommer ett tips från EU Science & Innovation. 

 

https://youtu.be/Frb3E-9IX2c

Mål och målgrupp gör det lätt att göra rätt

Hur vet jag att jag gör rätt saker när jag blir tillfrågad om min forskning? Fundera på målet med att kommunicera din forskning. Vet du vad du vill uppnå blir det lättare att veta att du gör rätt saker. Dessutom kan du jobba strategiskt med målgrupper. Vem vill du nå med din kommunikation?  Är det tydligt för dig blir det enklare att veta om det är strategiskt rätt att delta i en konferens, ställa upp på en intervju, skriva en artikel etc. Troligen har du flera olika målgrupper beroende på olika projekt.

Audience and Purpose | Learn Science at Scitable (nature.com)

CV-sida för ökad synlighet

Skaffa en CV-sida om du inte redan har det. Fakultetens mest besökta CV-sida är Patrik Grahns med 821 visningar under 2020. Även Josefin Wangel, Anna-Maria Palsdottir, Märit Jansson och Anders Carlssons sidor är bland de 10 mest besökta på hela SLU med runt 600 visningar var.

 

Så här gör du: CV-sida | Medarbetarwebben (slu.se)

 

Förklara din forskning på 4 minuter!

Oavsett om du ska vara med på Forskar Grand Prix 2021 (anmäl dig senast den 1 augusti!), presentera din forskning på en föreläsning eller pitcha en ansökan så kan följande tips från Anders Sahlman hjälpa dig (finns som film på Youtube). 

 

6 steg till en bra presentation: 

  • Vem ska du prata till? Målgrupperna helt enkelt: forskare, politiker journalister, finansiärer, vänner etc. Vad kan de om din forskning och ditt område?
  • Vad ska publiken/lyssnaren komma ihåg? Huvudbudskap, ett kort aktivt budskap som hjälper dig att fokusera. Välj ut vissa bitar ur din forskning, ha inte med allt!
  • Förklara problemet - vad försöker din forskning bidra till att lösa? Samhällsrelevansen alltså. Var specifik, exemplifiera och vad händer om vi inte lyckas lösa problemet? Vilka påverkas? 
  • Hur bidrar min forskning till lösningen? 
  • Resultat - antingen redan uppkomna eller kommande.
  • Skriv ett manus, skriv i talspråk, använd ord som folk förstår, undvik facktermer eller förklara dem och sist men inte minst - ÖVA!

Kolla gärna också hur andra gjort : 

Webbsida om ert projekt skapar synlighet

En sida på webben om ert projekt är en bra bas i kommunikationen av forskningen. Sidan med fakta, text och bild kan ge en mer utförlig information om projektet och ni får något att referera till när projektet ska presenteras på olika sätt; i utskick till deltagarna på ett webbinarium, i ett pressmeddelande när ni ska berätta om resultat eller på en poster på en vetenskaplig konferens. Ni kan också passa på att samla länkar till publikationer och inslag i media på projektsidan.
 
Här är ett exempel från SLU Grogrund, som har projektsidor till alla sina finansierade projekt: Framtidens åkerböna för mat och foder | Externwebben (slu.se) - sidan får ca 1000 visningar varje år, varav 70% kommer från externa källor, dvs där länken till sidan publicerats i pressmeddelanden, presentationer mm. 
Även projektsidor på institutionen för biosystem och teknologi får synlighet så som Gödselfiber som strö – effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet, ekonomi och miljö | Externwebben (slu.se) med 400 visningar sedan starten 2020. 
 
Hur gör du?
  1. Utgå från informationen i projektansökan eller PPT-presentation av projektet
  2. Ha gärna med ett eller flera foton som illustrerar projektet
  3. Ange kontaktinformation till projektledaren
  4. Be din webbpublicerare att publicera sidan på institutionens webb

Glöm inte att fota och filma din forskning

Fältförsök, mikroorganismer, spannmål, potatis, lekplatser, gröna tak, labbförsök. Oavsett vad du arbetar med säger en bild mer än tusen ord. Och att bilden är rörlig är bara positivt. Därför är det visuella inslaget i kommunikationen viktigt. Över 80% av alla journalister och skribenter använder bilder i sina artiklar och nästan hälften använder filmer någon gång i månaden (Cision State of Media 2021). Och de vill gärna ha med bildmaterial till pressmeddelande, det underlättar deras arbete och din möjlighet till att få synlighet.
 
Att fota eller filma din egen forskning ger dig därför större möjligheter att synas mer och bättre. Foton och filmer kan sedan användas på projektsidan, i pressmeddelande, i faktablad, på sociala medier, i den vetenskapliga publikationen och i många andra sammanhang. Så passa på att använda din mobil när du arbetar med dina projekt. Ta hellre ett foto eller film för mycket, du vet aldrig när den kan komma till nytta. Spara materialet till den dagen du ska kommunicera din forskning.
 
Här kommer några tips på hur du kan ta bra foton och filmer. 
 
  • Ha gärna med människor i dina foton och filmer, det ger mer liv i materialet och skapar en autenticitet. Men tänk på att du måste be om samtycke - läs mer om det på medarbetarwebben. Dataskyddsförordningen GDPR och SLU:s bild-/videomaterial | Medarbetarwebben
  • Välj både liggande och stående bilder och filmer för att materialet ska kunna användas i olika sammanhang. Tänk på det framförallt om du inte redan vet hur ditt material ska användas. 
  • Tänk på ljuset. Oavsett om du tar ett foto eller filmar, människor, växter, landskap eller djur , ha tillräckligt med ljus och undvik motljus. Använd naturligt ljus eller använd extra belysning, både inomhus och utomhus.
  • Undvik skakigt material! Använd om möjligt stativ., framförallt om du filmar och filmar längre inslag Om du inte har något stativ kan du istället luta telefonen mot ett stöd, en stolpe, ställ telefonen på ett bord etc. Ett annat knep är att hålla telefonen nära kroppen för att stabilisera.
  • Rensa din bild, ta bort störande sladdar och prylar i bakgrunden som inte tillför något utan tvärtom tar onödig uppmärksamhet från huvudpersonen/huvudobjektet. 
 
Under hösten kommer vi att erbjuda en kort instruktion hur du kan jobba med mobilen som verktyg, både som en film som du kan titta på själv och i en workshop. Håll utkik! 
 
Fotar och filmar du redan mycket kring din forskning? Hör av dig och berätta så kan du inspirera andra!
 
Du känner väl till SLU:s mediabank? Om du har bilder som du tror fler kan ha nytta av inom SLU och som du vill dela med dig av så kan du skicka in dina bidrag till mediabanken. Kommunikationsavdelningen skriver:  "Vi tar gärna emot verksamhetsbilder, detaljbilder, närbilder på till exempel växter eller djur, mikroskopbilder, campusbilder, kort sagt alla bilder som hjälper till att levandegöra och illustrera universitetets verksamhet." 

Att möta journalister

Att du som forskare syns och hörs i medierna är värdefullt på många sätt. Det ökar kännedomen om LTV-fakulteten, SLU och våra verksamhetsområden och på vilket sätt vi är med och bidrar till en hållbar framtid.  Men det kan ibland kännas svårt att möta journalister och veta hur du ska agera. Tänk på att du alltid kan be att få läsa och eventuellt ändra i dina citat, men i övrigt kan du aldrig kräva att få ändra i texten. De flesta journalister är dock oftast tacksamma för att få eventuella faktafel ändrade. Det är också bra att veta att den här "rättigheten" är något som finns med i journalisternas yrkesetiska regler. Nummer 8: Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges. 

Fler tips om att möta journalister finns på medarbetarwebben - Att möta journalister. Favoritmarkera gärna sidan så att du lätt hittar den då en journalist kontaktar dig.

Tänk på när du beskriver kommunikation i forskningsansökningar

De här råden har vi kommit fram till bland annat genom att läsa igenom ett antal Formas-ansökningar från tidigare år och plocka ut gemensamma drag från ansökningar som blev beviljade.

  • Visa på en tydlig samhällsrelevans, varför är projektet viktigt? Vad är bakgrunden till att just detta projekt behövs? Vad händer om detta projekt inte genomförs?
    • Exempel: Relatera det gärna till regionala, nationella eller internationella visioner, strategier och mål så som Agenda2030, livsmedelsstrategin, gestaltad livsmiljö m fl. Visa att ditt fält/studieobjekt har betydelse för samhället genom att hänvisa till statistik av olika slag.
  • Utifrån samhällsrelevansen, vem behöver du kommunicera med för att nå upp till det? Vilka grupper vill du nå? 
    • Exempel: Utgå från din intressentanalys. Vissa av intressenterna behöver du kommunicera med på olika sätt- det är dina målgrupper. Det kan exempelvis vara konsumenter, slutanvändare, intresseorganisationer, beslutsfattare, rådgivare, studenter och forskare. Var tydlig och specifik! Handlar ditt projekt om skolgårdar? Visa att du kommer att nå ut till relevanta beslutsfattare (t.ex. skolförvaltningar i kommuner och Sveriges Skolledarförbund).
  • När du vet vem du vill nå kan du på ett övergripande plan berätta om hur du tänker nå dem.
    • Exempel: Vill du att lantbrukare ska ändra ett sätt att bruka sin jord? Då visar du att du vet hur du ska nå dem genom att bli publicerad i relevant media, lyfta din forskning för rådgivare till lantbrukare på en konferens riktad till dem, delta på konferenser eller seminarier där de befinner sig så som tex Borgeby Fältdagar. 
  • Varje projekt är unikt, utgå från ditt projekt och försök vara specifik i vilka du kommunicerar med, varför och hur. Visa på att du förstår var dina målgrupper befinner sig och att du kan nå dem där. Använd gärna evidens (se tips). Visa även på nätverk du har eller vill närma dig eller andra projekt där du deltar och hur de kan samverka med det ansökta projektet för att nå ett högre mål.
    • Exempel: Deltar du i ett annat projekt, så som EU-projekt, centrumbildningar mm, där projekten kan ha nytta av varandra? Ta gärna med det för att visa på ditt projekts relevans i ett större perspektiv.
    • Tips - några källor för evidens inom kommunikation:

Och sist men inte minst: planera en kommunikation som är genomförbar och budgetera för kommunikationen.

Nu kan du som söker medel till nya forskningsprojekt få tips och hjälp från Grants Office gällande ansökan. De flesta forskningsfinansiärer kräver någon form av plan för hur du/ni ska kommunicera er forskning under projektets gång och resultaten efter projektets slut, så stödet som Grants Office har tagit fram går att använda helt eller delvis till alla nya ansökningar, oavsett finansiär. Planerar du en större ansökan? Ta gärna in kommunikationskompetensen redan i ansökningstillfället. Är det ett omfattande projekt kan vi inom Forskningskommunikation @LTV bistå med råd och stöd. 

https://internt.slu.se/stod-service/externfinansiering/hur-skriver-man-en-stark-ansokan/kommunikation-och-dissemination/

Lycka till med din ansökan!

Samhällsrelevans och kommunikation i Formas Open call 2021

I år har Formas förändrat sina bedömningsgrunder för kommunikation. Från och med i år bedöms samhällsnytta och kommunikation gemensamt. I ansökan ska du beskriva hur ditt projekt samspelar med andra aktörer och i vilket sammanhang ditt projekt är betydelsefullt för dem du tänker ska ha nytta av det, dvs de du vill kommunicera med.
 
 

Har du redan skrivit avsnittet som handlar om kommunikation? Då kan du få genomläsning och synpunkter på det avsnittet. Skicka ansökan inklusive sammanfattning och eventuella tidigare bedömningar så hjälper vi dig i mån av tid. Skicka underlaget till camilla.zakrisson.juhlin@slu.se 

För Formas utlysning som ska lämnas in den 8 April 2021 behöver vi din ansökan senast den 31 mars för att kunna ge synpunkter. 

Affiliering i publikationer

Tänk på att få rätt affiliering i dina publikationer. Det är viktigt för att dina publikationer ska återfinnas och kopplas till SLU och din institution i databaser och bibliometriska analyser såsom utvärderingar och medelsfördelning.

Läs mer om hur din SLU-tillhörighet ska anges. Så anger du affiliering till SLU vid publicering | Externwebben

Byta en gammal Powerpoint presentation till ny mall

Byta mall i powerpoint

Använder du den senaste powerpoint-mallen i din presentation? Nu kan du enkelt flytta din gamla presentation till en SLU-mall. Kika på användarguiden under punkt 8 (endast svensk text) Användarguide: ppt-mall presentationer (slu.se)  Ska du skapa en ny presentation i Powerpoint? Då hittar du mallar direkt i Powerpoint. Läs mer på Presentationsmall (ppt) | Medarbetarwebben (slu.se).
 
Varför ska vi ha en gemensam SLU-mall?
Syftet med en gemensam mall är att vi visar på en tydlig avsändare för att öka kännedomen och attraktionskraften hos oss som universitet. I en ökande konkurrens spelar varumärket en allt viktigare roll för att attrahera samarbeten och forskningsmedel.

Att presentera forskning till allmänheten utan att förenkla för mycket

Att kommunicera med allmänheten kan ibland te sig svårt, det är ju inte samma sak som att förklara sin forskning för sina forskarkollegor. Många tror kanske att man behöver förenkla materialet för mycket och att mycket av innehållet då går förlorat. Men så är inte fallet. Stina Börchers ger tips i sin blogg på Tidningen Curie om hur och vad du kan tänka på när du förbereder din forskning att presenteras för allmänheten.