Sammanfattningar

Senast ändrad: 15 november 2016

Sammanfattningar av docentföreläsningar på VH-fakulteten den 16 november 2016.

Odd Höglund

Forskning och utveckling av kirurgiska implantat – Den oväntade nyttan

Forskning och utveckling av nya kirurgiska tekniker syftar till att skapa säkrare, snabbare och enklare kirurgi, med lägre risk för komplikationer och kortare tidsåtgång för patientens återhämtning. När en ny metod utvecklats och finns tillgänglig görs inom forskningen en kontinuerlig utvärdering och jämförelse med andra befintliga kirurgiska tekniker.

Vad som möjligen är mindre känt är hur den tidiga delen av processen ser ut, det grundläggande forsknings- och utvecklingsarbetet när en ny kirurgisk metodik utvecklas. I ett forskningsprojekt på SLU har ett nytt resorberbart kirurgiskt implantat utvecklats för att förhindra blödning, ursprungligen avsett att användas vid kastration av tik. Föredraget syftar till att beskriva de första testerna och hur grundläggande informationen erhålls – från försök in vitro till in vivo – från forskning i laboratoriets provrör till studie i patient. Det är också väl dokumenterat att produkter utvecklade för ett specifikt syfte mycket väl kan få sin viktigaste kliniska användning inom ett annat område, med en annan indikation än den ursprungligen avsedda. Implantatet som utvecklades på SLU har testats för flera ändamål, och spin-off produkter har utvecklats för olika syften – den oväntade nyttan.

Johan Dicksved

Tarmfloran – ett ekosystem med små organismer av stor betydelse för hälsa och sjukdom

Mag-tarmkanalen hos människor och djur är koloniserad av ett mycket stort antal mikroorganismer. Dessa har en central roll för utveckling av många viktiga funktioner i kroppen, bland annat för näringsförsörjning, skydd mot sjukdomsframkallande bakterier och för utvecklingen av ett väl fungerande immunförsvar. Det övergripande målet med min forskning är att förstå vilka tarmbakterier som behövs i mag-tarmkanalen för att upprätthålla en god hälsa och hur de samspelar med tarmslemhinnan och de bakterier som orsakar sjukdom. Viktiga delmål i forskningen är att bygga upp kunskap om hur tarmfloran etableras, att identifiera de bakterier som är betydelsefulla för att förhindra etablering av sjukdomsframkallande bakterier och att förstå hur bakterierna påverkar tarmslemhinnans funktion. En annan viktig frågeställning jag studerar är hur tarmflorans funktion och sammansättning kan påverkas med hjälp av dieten och genom tillförsel av hälsofrämjande "nyttiga" bakterier. Min forskning kan i framtiden bidra till kunskap om hur tarmfloran kan optimeras för att förebygga utveckling av sjukdomar och öka välbefinnandet hos djur och människor.

Jonas Johansson Wensman

Infektionssjukdomar – ett samspel mellan patogen, värd och miljö

När ett djur utsätts för en smitta etableras inte alltid en infektion. Om en infektion etableras och vilket utfall den i så fall får beror på en rad olika faktorer hos patogen, värd och miljö, vilka påverkar varandra på ett intrikat sätt. Detta komplexa samspel kan leda till allt från en tyst infektion utan kliniska symtom till allvarliga symtom med livshotande utgång.

Virus, bakterier och parasiter (patogener) kan orsaka sjukdom var för sig, men många infektionssjukdomar orsakas av eller förvärras vid saminfektioner. Vid exempelvis diarré och luftvägssjukdom är det vanligt att en infektion kan bana väg för en annan, som gör att individen blir sjuk/are. Genetiska skillnader hos enskilda patogener kan även göra dem mer eller mindre benägna att orsaka sjukdom eller bana väg för andra infektioner. Värdens immunsvar kan i sin tur vara olika beroende på genetiska skillnader inom samma djurart, liksom mellan djurarter, vilka kan avgöra om en individ utvecklar sjukdom vid en infektion. Olika miljöfaktorer, såsom stallhygien, biosäkerhet, klimat och kontakter med andra tama eller vilda djur, kan också påverka om en infektion uppkommer och i så fall hur allvarliga symtom en sådan leder till. En del av miljöfaktorerna är lättare att påverka och förändra, även om det finns olika förutsättningar för detta runt om i världen.

Min forskning fokuserar på en del av dessa faktorer där jag vill förstå hur de samspelar och påverkar varandra i relation till infektion och infektionssjukdomar hos djur. Jag kommer i första hand ge exempel från forskning om infektioner hos får och getter i låg- och medelinkomstländer och då särskilt sjukdomen peste des petits ruminants (PPR). Denna virussjukdom orsakar stora svårigheter för främst fattiga småbrukare i Afrika, Mellanöstern och Asien.

I min framtida forskning vill jag framför allt studera hur flera samtidiga infektioner påverkar värdens immunsvar och sjukdomsförloppet, samt hur patogener (främst virus) försöker undvika immunsvaret.

Freddy Fikse

Genetiskt framsteg för att möta samhällets behov

Samhället står inför en enorm utmaning – att förse en växande befolknin­g med mat. Min forskning inriktar sig på statistiska genetiska metoder som verktyg i avels­arbetet för att förädla husdjur som kan möta det framtida behovet av en större livsmedelsproduktion.

Avelsprogram genererar framsteg genom att man selektera de genetisk bästa individerna som föräldradjur, så att nästa generation har en högre genetisk potential än föräldragenerationen. En kritisk faktor i avelsarbetet är därför att kunna identifiera de genetiskt bästa individerna – för detta behöver man statistiska genetiska metoder.

Förändringar i produktionssystem, t.ex. klimatförändringar, ökad besättningsstor­lek och konsumenternas ökade intresse för djurvälfärd, påverkar hur och vilka gener som kommer till uttryck hos produktionsdjuren. Det samspelet mellan gener och miljö bör beaktas i avelsarbetet, så att morgondagens produktionsdjur fungerar väl i morgondagens produktionssystem. Att kunna identifiera individer som är robusta och klarar av små störningar i miljön och som är anpassade till framtida produktions­förhållanden är således viktigt, och där är statistiska genetiska metoder till stor hjälp.

Den molekylärgenetiska utvecklingen har gjort det möjligt att kartlägga arvs­massan för många individer till en överkomlig kostnad. Husdjursavel är mitt i en revolution där DNA-information används för förutsäga den genetiska potentialen hos avelsdjur, och de första resultaten från praktiken visar på en ökning av det genetiska framsteget. De stora mängder data som samlas in, såväl genetiska som fenotypiska, ställer särskilda krav på analysmetodik, och inom det området pågår en snabb utveckling.

I min föreläsning kommer jag att ge ett smakprov på forskning om statistiska genetiska metoder som verktyg i avelsarbetet. De exempel som jag kommer att presentera handlar, bland annat, om hur vi kan hantera samspelet mellan gener och miljö, och vilka möjligheter DNA-information ger i det praktiska avelsarbetet. Föreläsningen avslutas med några reflektioner om hur dessa verktyg kan bidra till att möta samhällets behov av en hållbar livsmedelsproduktion.

 

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Linda Ferngren, Fakultetshandläggare högre tjänster,
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU
linda.ferngren@slu.se, 018-67 16 94

Sidansvarig: CHArlotta.lantz@slu.se